Debattartikel Svenska Dagbladet, Brännpunkt 13 maj 2008
Sten Tolgfors, Försvarsminister

Nytt samarbete löser försvarskrisen

Försvarets kvalitet är långt bättre än vad som hävdas i debatten. Försvarets förmåga och uppfyllelse av verksamhetsmålen är god, både vad gäller internationella insatser och värnandet av landets territoriella integritet.

Men det är också tydligt var problemen finns, nämligen i förmågan att hantera de ekonomiska konsekvenserna av omställningen till ett modernt insatsförsvar.

På ett år har det tidigare aviserade nollresultatet för förbandsverksamheten 2008 utvecklats till ett underskott på 1,5 miljarder kronor.

Därtill står det klart att förbandsverksamheten kommer att ha betydande ekonomiska brister också de kommande åren.

En sådan situation går inte att acceptera, eftersom det sätter Försvarsmaktens kärnverksamhet i en mycket osäker situation.

Försvarsmakten har föreslagit att underskotten till del ska hanteras genom att pengar flyttas från anslaget för materiel till förbandsverksamheten. I slutet av november 2007 begärde Försvarsmakten att få flytta 550 miljoner kronor mellan de båda anslagen.

I början av januari i år redovisade Försvarsmakten att de vill överföra 850 miljoner kronor från materiel till förbandsverksamhet, och även löpande de kommande åren.

Bristen i förbandsverksamheten på 1,5 miljarder ska ställas i relation till det berörda anslagets storlek, som är 19 miljarder ­kronor. Av dessa ianspråktas i storleksordningen tolv miljarder kronor av fasta kostnader, fyra miljarder kronor av trögrörliga kostnader och tre miljarder av rörliga, dvs omedelbart påverkbara kostnader. Underskottet är därmed av betydande proportionell storlek.

Utöver den föreslagna överföringen avsåg Försvarsmakten genomföra betydande verksamhetsneddragningar om 650 miljoner kr för att täcka underskotten.

De av Försvarsmakten aviserade verksamhetsneddragningarna är huvudsakligen riktade mot rörliga kostnader, dvs åtgärder som ger resultat i närtid. Effekterna av dessa vore allvarliga för verksamheten. Vissa åtgärder kan endast vara av engångskaraktär, dvs ge effekt endast under 2008, någon av dem leder troligen till att kostnaderna ökar för kommande år.

När piloter inte får flyga under 2008 kan det öka kraven på flygtimmar de kommande åren. Det ekonomiska problemet vore därmed inte löst, utan flyttat framåt i tiden.

Dessa åtgärder kan därmed inte lösa Försvarsmaktens underliggande ekonomiska problem och heller inte balansera ekonomin långsiktigt.

Regeringen kommer därför att hantera Försvarsmaktens ekonomiska problem med följande paket av åtgärder, i syfte att stödja Försvarsmaktens arbete:

1. Försvarsmaktens ekonomistyrning förstärks. Ekonomistyrningsverket har fått regeringens uppdrag att föreslå förbättringsåtgärder för att stärka Försvarsmaktens ekonomiska styrning. Försvarsmakten har fått uppdraget att månatligen lämna ekonomiska rapporter och prognoser till regeringen och redovisa ekonomin på förbandsnivå.

2. Regeringen har föreslagit en överföring från materielanslaget till förbandsanslaget om 170 miljoner kronor för 2008 på vårens tilläggsbudget. Därutöver avser regeringen, när riksdagen fattat beslut om tilläggsbudgeten i juni, bevilja Försvarsmakten en ut­ökad anslagskredit.

3. Det är entydigt så att det krävs strukturella åtgärder för att balansera Försvarsmaktens ekonomi. De ekonomiska problemen kan inte lösas genom neddragningar av Försvarsmaktens ­löpande verksamhet. Flera av dem ger effekter som inte kan ­accepteras för innehåll och kvalitet i verksamheten.

4. Om en trovärdig färdplan för att skapa balans i Försvarsmaktens ekonomi med hänsyn till ovanstående delmoment tas fram under våren, kan det ge regeringen grund för en ny prövning av ytterligare överföring mellan de båda anslagen i höstens tilläggsbudget.

Att balansera Försvarsmaktens ekonomi är centralt för verksamhetens långsiktiga kvalitet. Snabbstopp i kärnverksamheten eroderar snabbt Försvarsmaktens förmåga.

Men att Försvarsmaktens ekonomi nu balanseras är också nödvändigt med hänsyn till försvarspolitikens långsiktiga inriktning.

Den inriktningsproposition som försvarsdepartementet nu arbetar med tar sikte på ikraftträdande januari 2010. I den ska försvarets långsiktiga mål och medel, uppgift och utgift vägas av mot varandra och balanseras. Denna nya och förtydligade inriktning för försvaret är efterfrågad och efterlängtad av både Försvarsmakten och försvarspolitiker.

Det är absolut nödvändigt att denna inriktningsproposition står på solid ekonomisk grund. Propositionen är inte till för att balansera dagens ekonomiska problem, utan för att lägga fast morgon­dagens försvarspolitiska inriktning.

Det får inte finnas underliggande eller kvardröjande obalanser i Försvarsmaktens ekonomi inför denna. Då skulle det arbetet vara ogjort redan från början och Försvarsmaktens ekonomiska framtid präglas av återkommande problem.

För att undvika detta kommer Försvarsmakten och försvars­departementet tillsammans att arbeta med underlag för en ekonomisk färdplan för balansering av Försvarsmaktens ekonomi.

Kvaliteten i de beslut som nu måste tas blir bättre med samverkan. Det innebär dialog om underlag, förslag och bedömningar av strukturella åtgärder och hur materielförsörjningens alla ingående delar bäst kan effektiviseras. Det kommer krävas beslut på såväl myndighetsnivå, som av regeringen och riksdagen.

Det arbetet, vars första steg tas den 15 maj då underlag från Försvarsmakten inkommer, är lika svårt som nödvändigt.

Alternativet är en försvarsmakt vars verksamhet och förmåga kraftigt urholkas av underliggande underskott och återkommande indragningar i kärnverksamheten.

Sten Tolgfors
Försvarsminister