Lars Leijonborgs besök i Japan januari 2008

Vilka framtida utmaningar står Japan inför? Hur påverkar globaliseringen av högre utbildning Japan? På vilket sätt arbetar Japan strategiskt med forskningsfrågor på politisk nivå? Finns det lärdomar att dra inför 2008 års svenska forskningspolitiska proposition? Frågeställningarna var många, och diskussionerna blev intressanta.

Test av studenter i utbildning

Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborgs Japanbesök inleddes med ett informellt ministermöte arrangerat av OECD. Mötet ägnades åt utvärderings- och rankingsystem för högre utbildning med fokus på möjligheten att undersöka studenters kompetens efter en avslutad högskoleutbildning för att på så sätt mäta olika lärosätens resultat. Det finns många frågor som ska lösas innan en sådan undersökning kan genomföras i större skala och ett första steg är en pilotstudie som ska genomföras i några länder. Lars Leijonborg underströk behovet av att undersöka olika högskoleutbildningars kvalitet och såg detta som en möjlig väg till kunskap. För att driva arbetet vidare kommer Sverige därför att delta i pilotstudien.

Extremt goda relationer mellan Sverige och Japan

Under OECD-sessionen anordnades ett bilateralt möte med Japans utbildningsminister Kisaburo Tokai med ansvar för utbildning, forskning, kultur och idrottsfrågor.

Lars Leijonborg konstaterade att relationerna mellan Sverige och Japan är extremt goda. Något som manifesterats av att det japanska kejsarparet i mars 2007 besökte Sverige följt av att det svenska kungaparet i sin tur besökte Japan.

Trots Japans ansträngda statsfinansiella läge förklarade Tokai att forskningen är något som staten inte sparar in på.

- Sverige är angeläget om att upprätthålla och utveckla relationerna till Japan, särskilt inom forsknings- men även inom miljöfrågor. Japan, som bland annat är en världsledande forskningsnation, är ett väldigt viktigt land för Sverige, sade Leijonborg.

Forskning och miljöteknik i fokus för Globaliseringsrådet

Under den senare delen av Japanbesöket, från den 13 januari, tog ett gediget program i Globaliseringsrådets regi vid, nu med fokus på miljöteknik och forskning. Till den senare delen anslöt Lena Treschow Torell, VD IVA och Elisabeth Nilsson, VD Jernkontoret, som även är ledamöter i Globaliseringsrådet. Under vistelsen besöktes ett flertal japanska forskningsaktörer och forskningsintensiva företag med syfte att söka goda japanska exempel att omvandla till svenska policyförslag.

Gröna framtidssatsningar på hemlighetsfulla Toyota

Måndagens program startade med en allmän föredragning om Japan på Sveriges ambassad i Tokyo. Anders Karlsson från Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), beskrev även den japanska forsknings- och tillväxtpolitiken och gav exempel på svensk-japanskt forskningssamarbete. Därefter reste delegationen med höghastighetståget Shinkansen till Nagoya för besöka världens största biltillverkare Toyota (på delad förstaplats med GM) för att studera hybridbilar och batteriteknologi. Delegationen fick en guidad tur i Tsutsumi Plant, vars biltillverkning är ett exempel på lean-production i världsklass.

Toyota ligger i framkant vad gäller gröna framtidssatsningar och lanserade världens första masstillverkade hybridbil (Prius - som drivs på både bensin och el) redan 1997. Tototas hybridbilar har sålts i mer än 1,25 miljoner exemplar under åren 1997-2007 och står för ca fyra procent av företagets totala försäljning. Det finns dock tekniska utmaningar med elhybriderna, främst på batterisidan och i svårigheten att få ett tillräckligt kraftfullt batteri med rimlig batteristorlek och bibehållen säkerhet. Det spekuleras ständigt i att Toyota har hunnit längre i att lösa utmaningarn än de tillkännager.

På Toyota träffar delegationen europachefen Kiyoshi Toyo och chefen för hybridsatsningarna Yoshitaka Asakura. De är båda hemlighetsfulla om den framtida utvecklingen och avslöjar - inte ens för Globaliseringsrådet - några detaljer, särskilt inte vad gäller samarbetet med Panasonic och framskridandet vad gäller batteriutvecklingen.

Råd med långsiktig strategi för ett innovativt samhälle

Under tisdagen ordnades ett möte med Masuo Aizawa, ledamot av den japanska regeringens vetenskapliga och tekniska policyråd, Council for Science and Technology Policy (CSTP), ett viktigt organ inom forskningspolitik. Aizawa beskriver Japans demografiska problem med en åldrande befolkning som kompletteras med sjunkande nativitet. För att bemöta problematiken med att allt färre ska försörja allt fler har CSTP tagit fram en strategiplan. Planen "Innovation 2025" lägger upp långsiktiga riktlinjer för hur man från ett tvärvetenskapligt angreppssätt ska skapa ett innovativt samhälle till år 2025. Enligt Masuo Aizawa är det av stor vikt att uppmuntra forskning och utveckling, entreprenörskap och skapa ett gott företagsklimat.

Senare under tisdagen besökte Globaliseringsrådet även New Energy and Industrial Technology Development Organisation, NEDO, Japans kanske viktigaste offentliga finansiär för forskning inom energiteknik.

Konkurrensutsatta japanska universitet i världstoppen

Onsdagen startade med ett besök på Tokyo universitet där rektor Hiroshi Komiyama och vicerektor Toshio Takeuchi tog emot. Universitetet placeras högt i olika rankinglistor över internationella lärosäten, före bland annat Stanford och Cornell. Vi får veta att det pågår en omfattande förändring av det japanska universitetssystemet för att dels göra universiteten mer oberoende, dels introducera mer av konkurrensutsatt finansiering. För att ytterligare öka konkurrensen har ett program med tjugotalet "Center of Excellence" (starka forskningsmiljöer) startats.

Nya grundämnen skapas av nobelpristagare

Därefter fortsatte delegationen till den viktiga forskningsorganisationen RIKEN med en årlig budget på cirka 6 miljarder kronor. RIKENs chef, tillika 2001 års nobelpristagare i kemi, Ryoji Noyori hälsade oss välkomna och bjöd på en visning av sin RI-beamfactory där man genom att krocka atomkärnor artificiellt kortlivat kan skapa nya grundämnen. Besöket på RIKEN avslutades med en intressant diskussion med professor Katsuhiko Mikoshiba på RIKEN Brain Science Institute som bland annat aktivt samarbetar med Karolinska Institutet. Han betonade behovet av tvärvetenskap, internationalisering, en kritisk massa och flexibilitet i forskningsprojekt för att dessa ska nå nya genombrott.

Teknologiutveckling för klimatlösning

Den sista studiedagens program var fullspäckat och inleddes med ett besök på Panasonic, följt av en lunch med svenska industrirepresentanter (Alfa Laval, IKEA och Wallenius Wilhelmsen), samt ett besök på japanska miljödepartementet där ett möte med miljöminister Ichiro Kamoshita ingick. Kamoshita betonade vikten av att arbeta hårt för att nå konkreta resultat i en post-Kyoto-överenskommelse i Köpenhamn 2009. På det kommande G8-mötet under sommaren 2008 är just klimat- och miljöfrågor något som värdlandet Japan kommer att driva. Enligt miljöministern är teknologiutveckling en viktig komponent och Kamoshita påvisade att konkreta resultat av teknologiutveckling redan kunde noteras i Tokyos luftkvalitet:

- För några år sedan var luften i Tokyo lika förorenad som Pekings är i dag. Trots att vi har mer biltrafik än tidigare har vi lyckats lösa problemet med luftkvaliteten, sade Kamoshita och drog slutsatsen att ytterligare satsningar på teknikutveckling behövs. Dessa investeringar kan med fördel även göras i Kina.

Dagen avslutades med ett möte på JICA, Japans motsvarighet till Sida. Här tog den oerhört karismatiska chefen Sadako Ogata - en av få kvinnor på ledande poster i Japan som tidigare även varit chef för UNHCR - emot delegationen. Även på JICA diskuterades möjligt samarbete i form av gemensamma insatser i prioriterade länder.

Sammantaget bjöd resan på både intellektuell och gastronomisk spis och gav flertalet tankar och idéer som kan komma att användas i policyrekommendationer, både i Globaliseringsrådets skrivelser och den forskningspolitiska propositionen. Sayonara!

Globaliseringsrådets besök arrangerades i samarbete mellan Sveriges ambassad och ITPS teknisk-vetenskapliga kontor i Tokyo. Stort tack till Frida Jansson och ambassadör Stefan Noreén, båda Sveriges ambassad i Tokyo och Elin Vinger, ITPS, för ett spännande och intressant program.

Text: Bodil Bergman, Utbildningsdepartementet, Anders Karlsson, ITPS och Pernilla Norlin, Globaliseringsrådet.