Från sjukersättning till arbete

Vad är syftet med de nya reglerna?

Syftet med de nya reglerna är att skapa trygghet, flexibilitet för att göra det möjligt att prova arbete även om man har sjukersättning. De nya reglerna ska ge personer som hade beviljats en icke tidsbegränsad sjukersättning före juli 2008 större möjlighet att arbeta.
Även personer som har beviljats sådan sjukersättning i juli eller därefter omfattas, om ersättningen har beviljats med stöd av de regler som gällde före juli 2008.
Denna grupp omfattar i dag cirka 430 000 personer. Ambitionen med förslagen är att öka flexibiliteten i sjukersättningssystemet och göra det möjligt för fler att gå från sjukersättning till arbete.

• Från sjukersättning till arbete

Vilka personer omfattas?

De nya reglerna ska ge personer som hade beviljats en
icke tidsbegränsad sjukersättning före juli 2008 större möjlighet att arbeta. Även personer som har beviljats sådan sjukersättning i juli eller därefter omfattas, om ersättningen har beviljats med stöd av de regler som gällde före juli 2008.

Gäller de nya reglerna personer med både hel sjukersättning och partiell sjukersättning?

De nya reglerna omfattar både personer med hel sjukersättning och partiell sjukersättning. Gruppen med partiell sjukersättning har i många fall en etablerad kontakt med arbetslivet och det är därför särskilt viktigt att förslagen omfattar just den gruppen.

Gäller reglerna alla typer av arbete, även eget företagande?

Enligt de nya reglerna kan man prova att arbeta både som löntagare och egenföretagare. Personer med icke tidsbegränsad sjukersättning får därmed bättre möjlighet att utnyttja en ofta begränsad arbetsförmåga.

Hur ska sjukersättningen minskas i förhållande till andra inkomster?

Sjukersättningen minskas med hänsyn till hur stor inkomsten blir. För personer som arbetar med stöd av de nya särskilda reglerna ska ett avräkningssystem som kallas för steglös avräkning användas. Vid steglös avräkning av sjukersättningen ska sjukersättningen minska mot annan inkomst, den så kallade reduceringsinkomsten. Reduceringsinkomst är i de flesta fall lön, men kan även vara företagarinkomster.

Vilka inkomster ska räknas som reduceringsinkomster?

Reduceringsinkomsten består av sådana inkomster som ger rätt till inkomstgrundad ålderspension, huvudsakligen lön. Sjukersättningen ingår självklart inte i reduceringsinkomsten. Det gör inte heller avtalsersättningar.

Hur påverkas jämställdheten mellan kvinnor och män av förslagen?

Kvinnor, som generellt sett har lägre sjukersättning än män får möjlighet att förbättra sin ekonomiska situation. Kvinnor har i större utsträckning än män partiell sjukersättning (på deltid). Detta gör det sannolikt lättare för dem att öka sin arbetstid.

Hur ska avdragen göras mot inkomster vid hel sjukersättning?

Den nya inkomsten beaktas när den årliga sjukersättningen beräknas. Sjukersättningen minskas i förhållande till hur stor inkomsten blir. Fribeloppet är ett prisbasbelopp för personer med hel sjukersättning. Fribeloppet är högre för personer med partiell sjukersättning. Avtrappningen är 50 procent av den inkomst som överstiger fribeloppet. När hela inkomsten, både sjukersättningen och reduceringsinkomsten, det vill säga lön med mera uppgår till åtta prisbasbelopp minskas sjukersättningen med krona för krona mot arbetsinkomsten. Det finns således ett tak på hur höga inkomster man kan ha och fortvarande uppbära sjukersättning. Prisbasbeloppet för 2008 är 41 000 kronor. Prisbasbeloppet för 2009 är 42 800 kronor.

Hur fungerar fribeloppet?

Ett fribelopp införs. Detta föreslås bli ett prisbasbelopp för personer med hel sjukersättning. Prisbasbeloppet för 2008 är 41 000 kronor. Det innebär att en person med sjukersättning kan tjäna 41 000 kronor per år, utan att sjukersättningen minskas. På det sättet minskas marginaleffekterna när personer i den här gruppen provar att arbeta. Prisbasbeloppet 2009 är 42 800 kronor.

Hur sker avräkning mot inkomster vid partiell sjukersättning (sjukersättning på deltid)?

Reduceringsinkomsten, det vill säga lön, sjukpenning, med mera, bör beaktas när den årliga sjukersättningen beräknas. Sjukersättningen ska därför minska i förhållande till hur stor reduceringsinkomsten blir. Avtrappningen är 50 procent av den inkomst som överstiger fribeloppet. Avräkningen är 100 procent när hela inkomsten, både sjukersättning och reduceringsinkomsten uppgår till åtta prisbasbelopp. Prisbasbeloppet 2008 är 41 000 kronor.Prisbasbeloppet 2009 är 42 800 kronor.

Sjukersättning med 75 procent, fribeloppet föreslås bli 2,6 prisbasbelopp.
Sjukersättning med 2/3, fribeloppet föreslås bli 3,6 prisbasbelopp.
Sjukersättning med 50 procent, fribeloppet föreslås bli 4,2 prisbasbelopp.
Sjukersättning med 25 procent, fribeloppet föreslås bli 5,8 prisbasbelopp.

Vad innebär detta konkret om man har sjukersättning på 50 procent?

Det innebär att en person med sjukersättning på 50 procent och som börjar arbeta kan tjäna 179 760 kronor år 2009 innan sjukersättningen börjar minska.

Ska man kunna få sjukpenning om man arbetar med de nya reglerna?

Personer som arbetar enligt de nya reglerna ska inte ha rätt till sjukpenning eller föräldrapenning. Personerna är försäkrade via sin sjukersättning. Personer som har partiell sjukersättning och redan i dag arbetar till viss del har även i fortsättningen rätt till sjukpenning på den del som de inte har sjukersättning.

Vad kommer att gälla för arbetsskadelivränta enligt de nya reglerna?

Arbetsskadelivränta behandlas på samma sätt som sjukersättningen. Det innebär att livräntan minskas på samma sätt som sjukersättningen om man prövar att arbeta.

Föreslås det några nya regler när det gäller bostadstillägget?

Enligt förslaget ska bostadstillägg kunna betalas ut till personer som provar att arbeta enligt de nya reglerna. Alla som totalt tjänar mindre än åtta prisbasbelopp kommer att få behålla minst 35 procent av en inkomstökning efter skatt.

Hur anmäler man att man börjar arbeta om man har sjukersättning?

För att de nya reglerna ska kunna gälla krävs en ansökan till Försäkringskassan innan man börjar arbeta. En ny ansökan lämnas varje år. Om inkomsterna ändras under året så anmäler man förändringen till Försäkringskassan.

Hur får man veta hur mycket reduceringen av sjukersättningen blir när man arbetar?

Försäkringskassan fattar först ett preliminärt beslut om löpande reducering av sjukersättningen. När den pensionsgrundande inkomsten för kalenderåret har meddelats kan Försäkringskassan fatta ett slutligt beslut om sjukersättningens storlek. För mycket eller för lite utbetald sjukersättning korrigeras därefter.Belopp som understiger 1 200 kronor betalas inte tillbaka eller krävs åter.

Vad händer om man missbrukar reglerna för att pröva att arbeta?

Man har inte längre rätt att arbeta med stöd av de särskilda reglerna. I förlängningen kan sjukersättningen minskas eller dras in.

Vad innebär de ändrade reglerna om anmälningsskyldighet?

Alla som har någon form av sjukersättning eller aktivitetsersättning och avser att börja arbeta eller öka arbetets omfattning ska först anmäla det till Försäkringskassan. Om man har rätt att arbeta med stöd av de särskilda reglerna krävs dock en ansökan.

Ska den så kallade 8-delen finnas kvar?

Möjligheterna att arbeta exempelvis politiskt eller ideellt finns kvar för den som har hel sjukersättning. Den som vill utnyttja sin restarbetsförmåga i förvärvsarbete omfattas av den utökade anmälningsskyldigheten. Om man har rätt att arbeta enligt de nya reglerna för steglös avräkning av sjukersättningen gäller de reglerna i stället.

Vad är vilande sjuk- eller aktivitetsersättning?

Vilande sjuk- eller aktivitetsersättning innebär att man har sin sjuk- eller aktivitetsersättning vilande medan man provar att arbeta eller studera.

Ska vilande sjuk- och aktivitetsersättning finnas kvar?

Ja, för dem som har tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning eller som från juli 2008 beviljas/beviljats icke tidsbegränsad sjukersättning.

Blir det några förändringar när det gäller vilande sjuk- eller aktivitetsersättning?

Enligt förslaget ska ett månatligt belopp, motsvarande 25 procent, betalas ut av ersättningen som är vilande från och med den månad sjuk- eller aktivitetsersättningen har förklarats vilande på grund av arbete. Ersättningen ska betalas ut så länge sjukersättningen är vilande, dock längst 12 månader. Beloppet är skattefritt. Den nuvarande tidsgränsen är att man behåller hela sjukersättningen under tre månader då man provar att arbeta.

Kommer bedömningen för att dra in eller minska sjukersättningenen förändras?

Om en person som har sjukersättning har återfått arbetsförmågan ska förmånen dras in eller minskas med hänsyn till arbetsförmågan. I dag krävs en väsentlig förbättring av arbetsförmågan för att sjukersättningen ska dras in eller minskas. Enligt de nya reglerna räcker det att arbetsförmågan förbättrats.

Har man rätt att arbeta enligt de nya reglerna om steglös avräkning av sjukersättningen gäller dock de reglerna för steglös avräkning i stället.

Aktivitetsersättningen omfattas inte heller av förslaget. Aktivitetsersättningen utreds för närvarande.

Vad gäller om sjukersättningen blir indragen?

För en person som har en icke tidsbegränsad sjukersättning görs särskilda insatser om ersättningen dras in helt eller delvis. Under sex månader ska arbetsförmedlingen hjälpa till att hitta arbete och under den tiden behåller man sjukersättningen. De särskilda insatserna gäller dock inte för personer som på eget initiativ eller på grund av fusk inte längre har rätt att arbeta enligt de nya reglerna om steglös avräkning av sjukersättningen.

När ska de nya reglerna börja gälla?

De nya reglerna ska börja tillämpas den 1 januari 2009.

Vad är sjuk- och aktivitetsersättning?

Den 1 januari 2003 ändrades det tidigare systemet med förtidspension till följd av att ålderspensionssystemet reformerats. Aktivitetsersättning kan utbetalas till personer i åldrarna 19-29 år och sjukersättning till personer i åldrarna 30-64 år. En annan viktig förändring är att förmånerna tillhör sjukförsäkringen. Däremot ändrades inte de grundläggande villkoren för rätten till de nya ersättningarna. Det innebär att dessa ersättningar lämnas till den som varaktigt eller långvarigt - dock under minst ett år - har fått sin arbetsförmåga helt eller delvis nedsatt på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska arbetsförmågan.

Hur många personer har sjuk- och aktivitetsersättning?

Antalet personer med sjuk och aktivitetsersättning var i slutet av år 2007 cirka 550 000 personer. Av dessa har cirka 435 000 personer varaktig sjukersättning (icke tidsbegränsad sjukersättning). Cirka 28 procent har ersättning på deltid (partiell). Medianåldern för hela gruppen är 55 år och den genomsnittliga tiden för att ha haft förmånen är sju år.

På vilka sätt kan sjukersättning beviljas i dag?

Sjukersättning kan beviljas som hel eller som partiell (på deltid) ersättning. De alternativ som finn i dag är 25, 50 eller 75 procent.

Varför gäller reglerna om att arbeta eller studera med sjukersättning enbart de 430 000 personer som fått sjukersättning före 1 juli 2008?

Genom de nya reglerna skapas ett sjukersättningssystem i två delar. Den ena delen omfattar personer som beviljats sjukersättning enligt de nya striktare reglerna från 1 juli 2008. Den andra delen omfattar de personer som har beviljats sjukersättning enligt de tidigare gällande reglerna. De som kommer att omfattas av de generösare reglerna har inte tidigare fått det stöd som de skulle ha behövt för att komma tillbaka till arbete från en längre sjukskrivning. Resultatet har blivit att ett stort antal människor har fastnat i utanförskap. Genom de nya reglerna ges denna grupp människor bättre förutsättningar för tillvaratagande av arbetsförmågan. Sjukersättningen kommer framöver endast att beviljas för personer vars arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt och som således inte bedöms kunna återgå till arbetslivet.