Stöd till personer som lämnar sjukersättningen

Det är möjligt att arbeta, studera eller engagera sig ideellt även om man har permanent sjukersättning (från och med 2009). Reglerna underlättar för personer med icke tidsbegränsad sjukersättning att komma tillbaka till arbete. Reglerna med steglös avräkning innebär till exempel att en person med sjukersättning kan tjäna ett prisbasbelopp per år utan att sjukersättningen minskas. Rätten till sjukersättningen kommer inte att ifrågasättas oavsett hur mycket en person väljer att arbeta. Den som beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning efter den 1 juli 2008 och vill prova att arbeta eller studera kan ha sin ersättning vilande.

Vilka personer omfattas av särskilda regler?

Det finns särskilda regler för de personer som hade beviljats en icke tidsbegränsad sjukersättning före juli 2008 som ger större möjlighet att arbeta. Även personer som har beviljats sådan sjukersättning i juli eller därefter omfattas, om ersättningen har beviljats med stöd av de regler som gällde före juli 2008.

Upp

Gäller reglerna alla typer av arbete, även eget företagande?

Enligt de särskilda reglerna kan man prova att arbeta både som löntagare och egenföretagare.

Upp

Hur ska sjukersättningen minskas i förhållande till andra inkomster?

Sjukersättningen minskas med hänsyn till hur stor inkomsten blir. I beräkningen används ett avräkningssystem som kallas för steglös avräkning. Vid steglös avräkning av sjukersättningen ska sjukersättningen minska mot annan inkomst, den så kallade reduceringsinkomsten. Reduceringsinkomsten består av sådana inkomster som ger rätt till inkomstgrundad ålderspension, huvudsakligen lön.

Upp

Hur ska avdragen göras mot inkomster vid hel sjukersättning?

Den nya inkomsten beaktas när den årliga sjukersättningen beräknas. Sjukersättningen minskas i förhållande till hur stor inkomsten blir. Fribeloppet är ett prisbasbelopp för personer med hel sjukersättning. Fribeloppet är högre för personer med partiell sjukersättning. Avtrappningen är 50 procent av den inkomst som överstiger fribeloppet. När hela inkomsten, både sjukersättningen och reduceringsinkomsten, det vill säga lön med mera uppgår till åtta prisbasbelopp minskas sjukersättningen med krona för krona mot arbetsinkomsten. Det finns således ett tak på hur höga inkomster man kan ha och fortvarande uppbära sjukersättning. Prisbasbeloppet för 2012 är 44 000 kronor.

Upp

Hur fungerar fribeloppet?

För personer med hel sjukersättning är fribeloppet ett prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för 2012 är 44 000 kronor. Det innebär att en person med sjukersättning kan tjäna 44 000 kronor per år, utan att sjukersättningen minskas.

Upp

Hur sker avräkning mot inkomster vid partiell sjukersättning (sjukersättning på deltid)?

Reduceringsinkomsten, det vill säga lön, sjukpenning, med mera, bör beaktas när den årliga sjukersättningen beräknas. Sjukersättningen ska minskas i förhållande till hur stor reduceringsinkomsten blir. Avtrappningen är 50 procent av den inkomst som överstiger fribeloppet. Avräkningen är 100 procent när hela inkomsten, både sjukersättning och reduceringsinkomsten uppgår till åtta prisbasbelopp. Prisbasbeloppet 2012 är 44 000 kronor.

Sjukersättning med 75 procent, fribeloppet är 2,6 prisbasbelopp.
Sjukersättning med 2/3, fribeloppet är 3,6 prisbasbelopp.
Sjukersättning med 50 procent, fribeloppet är 4,2 prisbasbelopp.
Sjukersättning med 25 procent, fribeloppet är 5,8 prisbasbelopp.

Upp

Vad innebär detta konkret om man har sjukersättning på 50 procent?

Det innebär att en person med sjukersättning på 50 procent och som börjar arbeta kan tjäna 184 800 kronor år 2012 innan sjukersättningen börjar minska.

Upp

Hur anmäler man att man börjar arbeta om man har sjukersättning?

För att de nya reglerna ska kunna gälla krävs en ansökan till Försäkringskassan innan man börjar arbeta. En ny ansökan lämnas varje år. Om inkomsterna ändras under året så anmäler man förändringen till Försäkringskassan.

Upp