Utredningen om totalförsvarsplikten levererar delbetänkande

Dagens svenska militära personalförsörjningssystem uppvisar ett antal brister. Systemet riskerar i framtiden att visa sig otillräckligt för att tillgodose Försvarsmaktens behov av personal för samtliga dess uppgifter. Samtidigt döms ett antal personer varje år för brott mot totalförsvarsplikten. I syfte att möta dessa brister lämnar Utredningen om totalförsvarsplikten idag förslag på ett antal åtgärder.

Kommittén föreslår att lagen om totalförsvarsplikt ska finnas kvar. För att bemöta bristerna i dagens system och för att ge ökat genomslag åt den enskildes vilja till tjänstgöring föreslår kommittén emellertid att lagens bestämmelser om tjänstgöringsplikt inte ska tillämpas med mindre än att försvarsberedskapen kräver det. Grundutbildning av soldater och sjömän ska i nuläget istället ske på frivillig grund. Om bestämmelserna om tjänstgöringsplikt åter ska tillämpas föreslår kommittén att de då även ska omfatta kvinnor.

Dagens system med totalförsvarsplikt uppvisar ett antal effektivitetsbrister. Den omedelbara tillgängligheten på krigsförbanden är låg. Förband som består av krigsplacerade värnpliktiga kan inte heller användas för Försvarsmaktens internationella verksamhet. Som ett resultat av detta har dubbla förbandsstrukturer växt fram inom Försvarsmakten. Detta försvårar personalplaneringen, belastar utbildningsorganisationen och leder till brister i resursutnyttjandet. Det nuvarande utbildningssystemet lider vidare av alltför långa ledtider t.ex. mellan inskrivning och påbörjad grundutbildning. Kommittén konstaterar också att dagens system inte lyckas locka ett tillräckligt antal kvinnor till Försvarsmakten.

För att komma till rätta med effektivitetsbristerna i dagens system föreslår Utredningen om totalförsvarsplikten sammanfattningsvis följande:

- Bestämmelserna om tjänstgöringsplikt ska inte tillämpas om inte försvarsberedskapen kräver det. När bestämmelserna om tjänstgöringsplikt tillämpas ska de, liksom bestämmelserna om mönstringsplikt, vara könsneutrala;

- En tre månader lång standardiserad, kvalitetssäkrad och
försvarsmaktsgemensam frivillig grundutbildning införs från och med den 1 juli 2010. Denna utbildning ska kunna genomföras vid flera platser samt vid flera tillfällen varje år;

- Den frivilliga grundutbildningen bör vara den naturliga utgångspunkten för samtliga militära befattningar inom Försvarsmakten, oavsett om det handlar om engagemang inom hemvärnet, om anställning eller kontraktering som soldat eller sjöman eller fortsatt utbildning till yrkes- eller reservofficer;

- Hur fortsatt engagemang och utbildning ska se ut efter den frivilliga grundutbildningen bestäms i samråd mellan den enskilde och Försvarsmakten, där lämplighet och den enskildes vilja är avgörande faktorer;

- Den frivilliga grundutbildningen ska vara öppen för alla svenska medborgare över 18 år oavsett bakgrund. De som påbörjar utbildningen ska ha klarat nödvändiga tester och i övrigt ha bedömts som lämpliga;

- Genomförd frivillig grundutbildning med godkända vitsord krävs för fortsatt engagemang inom Försvarsmakten. För vissa tjänster kan också ytterligare undersöknings- och urvalsarbete var nödvändigt.

I delbetänkandet pekar kommittén på ett antal viktiga faktorer vad gäller Försvarsmaktens framtida personalförsörjning. Kommittén avser att återkomma i dessa frågor. Kommittén kommer i sitt fortsatta arbete även att belysa frågan om mönstringsplikten, eller någon del av den, bör tillämpas även när rekrytering och grundutbildning av soldater och sjömän sker på frivillig grund. Vidare kommer frågor som rör folkförankring, medinflytande samt vilka förmåner och villkor som ska gälla under en frivillig grundutbildning att behandlas.

Relaterat
Totalförsvarsplikten i framtiden, SOU 2008:98

Ledamöter i kommittén
Anders Svärd, ordförande
Peter Jonsson, (s)
Rolf K Nilsson, (m)
Ulrika Carlsson, (c)
Nina Larsson, (fp)
Else-Marie Lindgren, (kd)
Marianne Eriksson, (v)
Peter Rådberg, (mp)