Frågor och svar om EU:s tjänstedirektiv
- Vad är tjänstedirektivet?
- Vilka områden omfattas av tjänstedirektivet?
- Vilka områden omfattas inte av direktivet?
- När ska tjänstedirektivet vara genomfört?
- Vad är en kontaktpunkt enligt tjänstedirektivet?
- Hur ser Sveriges regering på tjänstedirektivet?
- Vad innebär tjänstedirektivet för svenska tjänsteföretag?
- Vad händer med kontrollen och tillsynen av tjänsteleverantörer?
- Påverkas arbetsrätten av direktivet?
Vad är tjänstedirektivet?
Tjänstedirektivet anger vilka regler och villkor som ska gälla för tjänsteleverantörer som vill etablera sig eller utföra tillfälliga tjänster på EU:s inre marknad. För att underlätta fri rörlighet i hela EU/EES-området ska medlemsländerna vidta olika åtgärder som syftar till att ta bort tung och onödig byråkrati, förenkla administrationen för tjänsteleverantörer och stärka tjänstemottagarnas rättigheter.
UppVilka områden omfattas av tjänstedirektivet?
Tjänstedirektivet innehåller ingen lista över vilka tjänstenäringar eller tjänsteutövare som omfattas av direktivets bestämmelser. Istället finns en allmän definition av tjänstebegreppet som innebär att det ska röra sig om verksamhet som en företagare utövar mot ekonomisk ersättning. Även framtida tjänster ska kunna omfattas av direktivet.
Exempel på tjänsteområden som omfattas av direktivet är:
- Företagsrelaterade tjänster (konsulttjänster inom t.ex.
ledarskap, förvaltning, certifiering och testning)
- Underhåll, skötsel och säkerhet
- Byggsektorn och arkitektverksamhet
- Fastighetstjänster (t.ex. fastighetsmäkleri)
- Turism (resebyråers och turistguiders verksamhet)
- Fritidsanläggningar, sportanläggningar och nöjesparker
- Hotell, restaurang och catering
- Informationstjänster (t.ex. webbportaler, nyhetsbyråer
och utgivningsverksamhet)
- Utbildnings- och fortbildningstjänster
- Uthyrnings- och leasingtjänster (t.ex. biluthyrning)
- Hushållstjänster
Vilka områden omfattas inte av direktivet?
Arbets-, skatte- och straffrätten påverkas inte av tjänstedirektivets bestämmelser. Ett antal områden är också undantagna från direktivets tillämpningsområde. Till undantagen hör:
- Tjänster som huvudsakligen finansieras med skattemedel, till exempel sociala tjänster och vårdtjänster
- Bemanningstjänster
- Finansiella tjänster
- Säkerhetstjänster
- Transporttjänster
- Vissa speltjänster
- Audiovisuella tjänster och radiosändningar
När ska tjänstedirektivet vara genomfört?
Tjänstedirektivet antogs i december 2006. Senast den 28 december 2009 ska EU:s medlemsländer och EES-länderna (Island, Liechtenstein och Norge) ha genomfört direktivet.
UppVad är en kontaktpunkt enligt tjänstedirektivet?
Tjänsteleverantörer, som vill etablera sig eller utöva tillfällig tjänsteverksamhet, ska inte behöva kontakta olika instanser. De ska istället kunna vända sig till en enda kontaktpunkt för att till få relevant information och nödvändiga tillstånd. Även tjänstemottagare ska kunna vända sig till kontaktpunkten för att få information om tjänster och tjänsteleverantörer.
UppHur ser Sveriges regering på tjänstedirektivet?
Regeringen anser att tjänstedirektivet är viktigt för att utveckla EU:s inre marknad. Ett effektivt genomförande av tjänstedirektivet betyder att en mängd legala och administrativa handelshinder kan undanröjas. Det skapar goda förutsättningar för ökad tjänstehandel i Europa. Det kan göra det lättare för svenska tjänsteföretag, inte minst för små och medelstora företag, att sälja sina tjänster på den europeiska marknaden och för europeiska företag att investera i Sverige. Tjänstedirektivet kan bidra till tillväxt och ökad sysselsättning.
UppVad innebär tjänstedirektivet för svenska tjänsteföretag?
Tjänstesektorn är i dag den snabbast växande delen av vår ekonomi. Inom EU står tjänstesektorn för cirka 70 procent av EU:s samlande BNP men endast för cirka 20 procent av tjänsteexporten. Det finns alltså en stor potential för ökad tjänstehandel som inte minst är av stor betydelse för Sverige.
Syftet med tjänstedirektivet är att underlätta både långsiktig etablering och mer tillfällig tjänsteutövning på den inre marknaden. Avsikten är också att ta bort olika handelshinder och att förenkla administrationen för företagare. Det skapar bättre förutsättningar för svenska tjänsteföretag att konkurrera på den europeiska marknaden.
Vad händer med kontrollen och tillsynen av tjänsteleverantörer?
Kontroll och tillsyn av tjänsteutövare ska äga rum i nära samarbete mellan EU-länderna. Inspektioner, utredningar och kontroller kan genomföras både av myndigheter i det land där tjänsteutövaren är etablerad och av myndigheter i det land där tjänsten utförs. Direktivet är uppbyggt så att ingen ska kunna "falla mellan stolarna".
UppPåverkas arbetsrätten av direktivet?
Arbetsrätten påverkas inte av direktivets bestämmelser. Det finns både generella och mer specifika bestämmelser i direktivet som klargör att arbetsrätten faller utanför direktivet. Det gäller till exempel rätten att vidta fackliga stridsåtgärder och att teckna kollektivavtal.
Upp