Utrikesdeklarationen 2010

Varje år i februari presenterar utrikesministern regeringens deklaration om utrikespolitiken i riksdagen. Deklarationen kallas i dagligt tal utrikesdeklarationen. Presentationen följs av debatt i riksdagen. Utrikesdeklarationen anger regeringens utrikespolitiska inriktning för det kommande året.

Årets utrikesdeklaration är den första under Lissabonfördraget - ett fördrag som innebär ett avgörande steg för att stärka den Europeiska unionen som global aktör. Europa har därmed fått nya möjligheter att utforma den internationella utvecklingen utifrån europeiska intressen och värderingar. Sveriges utrikespolitik är mer integrerad än någonsin i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Det ger Sverige ett nytt ansvar och nya möjligheter att verka för frihet, fred och försoning i vår omvärld och det är regeringens främsta utrikespolitiska prioritet att verka för att så sker.

Några av de huvudsakliga utmaningarna för Sverige och Europeiska unionen på det utrikespolitiska området:

• Stärka EU som global aktör
• Bidra till ett fortsatt öppet Europa med ett särskilt intresse och ansvar för utvecklingen i EU:s grannländer och en utvidgning av unionen
• Vidareutveckla det Östliga Partnerskapet
• Vidareutveckla Östersjöstrategin
• Verka för ett klimatavtal som säkrar 2-gradersmålet
• Främja hållbar globalisering som bygger på demokrati, mänskliga rättigheter och folkrätt och som skapar välstånd och frihet
• Motverka politiska låsningar inom FN-systemet
• Centralt motverka protektionism, stärka den inre marknaden
• Förstärka insatser för yttrandefriheten med särskild tonvikt på yttrandefriheten på nätet
• Intensifiera Sveriges utvecklingsarbete i Afghanistan och verka för en stärkt internationell civil insats i landet
• Driva på utvecklingen av EU:s fredsinstrument för att bättre kunna främja fred och utveckling i vår värld
• Verka för en värld utan kärnvapen. Pådrivande i frågan om att taktiska kärnvapen ska bli föremål för förhandlingar och reduceringar.

Reformeringen av den svenska utvecklingspolitiken ska drivas vidare. Regeringens fokus på tydliga resultat och en ökad öppenhet i biståndet står i centrum. Utvecklingen i Haiti efter jordbävningskatastrofen kommer att följas noga och Sverige kommer att bidra till att främja stabilitet och återuppbyggnad. Sverige är en av världens viktigaste humanitära aktörer med ett omfattande stöd till alla humanitära kriser, främst genom FN i dess samordnande roll. Sverige har därmed snabbt och effektivt svarat upp mot behoven efter jordbävningskatastrofen.