Utvidgningen av EU
Sverige ska fortsätta att vara en tydlig röst för en union öppen för de europeiska länder som vill och kan uppfylla de krav som ett medlemskap ställer. Ytterst handlar det om fred och frihet i vår del av världen i vår tid.
Den successiva utvidgningen av den Europeiska unionen är en unikt framgångsrik process. Utvidgningen har på ett mycket påtagligt sätt förbättrat förutsättningarna för fred och välstånd i vår del av världen, och skapat en modell för fredligt samarbete och integration som inspirerar världen i övrigt.
Att hålla utvidgningen levande och därmed dörren till Europa öppen för de länder i vår omnejd som aspirerar på medlemskap är en av unionens främsta strategiska skyldigheter.
Sverige motsätter sig nya barriärer på vår kontinent. Vi gör det av övertygelse och med stöd av Romfördragets bestämmelser om att samarbetet står öppet för alla demokratier i Europa som vill och kan uppfylla de krav som samarbetet ställer.
Medlemskapsperspektivet för alla är grunden för unionens s k mjuka makt för fred, frihet och försoning.
Regeringen arbetar aktivt i denna anda för att utvidgningsförhandlingarna med Turkiet och Kroatien ska fortsätta i den takt som ländernas förberedelser medger och ger sitt fulla stöd åt övriga länder på Västra Balkan i deras strävan att närma sig Unionen.
Det är vår förhoppning att det nu i Kroatien skall vara möjligt att accelerera reformprocessen på ett sådant sätt att det blir realistiskt att avsluta medlemskapsförhandlingarna under Sveriges ordförandeskap i unionen.
På samma sätt ger vi vårt stöd för en accelererad reformprocess i Turkiet.
Att ett turkiskt medlemskap i den Europeiska unionen skulle ha stor betydelse inte bara för vår gemensamma vitalitet utan också för vår unions globala vikt och trovärdighet är en uppfattning med bredast tänkbara förankring i Sveriges Riksdag.
Detta år måste bli det år då frågan om att övervinna Cyperns splittring på allvar sätts upp på dagordningen. Den fortsatta och successivt fördjupade delningen av Cypern riskerar inte bara att allvarligt skada möjligheterna till samarbete och stabilitet i östra Medelhavet, utan också samarbetet mellan Europeiska unionen och Nato.
Vi kommer i samverkan med andra länder att stödja främst FN:s viktiga arbete med denna fråga.
Sverige fortsätter att vara drivande i arbetet med att stärka den europeiska grannskapspolitiken. Den ger en möjlighet för länder från Marocko i väst till Azerbajdzjan i öst att komma närmare vår union.
För de länder som aspirerar på ett medlemskap i unionen i framtiden är det viktigt att grannskapspolitiken inte är en ersättning utan ett komplement till medlemskapsperspektivet.
Det gäller inte minst för Ukraina. Vi välkomnar landets fortsatta demokratiska väg och strävar efter ett breddat och fördjupat samarbete mellan Sverige och Ukraina. Medlemskapet i WTO bereder vägen för förhandlingarna om ett fördjupat frihandelssamarbete.
Vi strävar efter närmare förbindelser på samhällslivets alla områden också med Ryssland. Det är vår förhoppning att återstående hinder för landets medlemskap i WTO skall kunna övervinnas.
Det ligger entydigt i vårt intresse att Ryssland utvecklas till en modern, framgångsrik och demokratisk stat. De senaste årens utveckling i mer auktoritär riktning pekar dock dessvärre åt ett annat håll. Vi känner oro för en fortsatt utveckling i denna riktning.
I Europeiska unionen diskuteras nu förutsättningarna för att - efter presidentskiftet i Moskva - inleda förhandlingar om ett bredare samarbetsavtal. Ett sådant måste bygga på respekt för grundläggande regler och villkor för samarbetet mellan Europas länder.
Också förbindelserna med länderna i södra Kaukasus bör stärkas. Vi har nyligen lagt fram förslag om en förstärkt roll för Europeiska unionen för att stödja en demokratisk och stabil utveckling i Georgien. Efter krisen i slutet av våren, men också det nyligen genomförda presidentvalet, är det av stor vikt att det kommande parlamentsvalet genomförs i enlighet med europeiska normer och krav.
