Kvalitet och effektivitet i biståndet
Sveriges utvecklingssamarbete ska präglas av kvalitet och effektivitet. Fattigdomsbekämpningen, bl.a. i Afrika, måste ses i ett brett perspektiv som inkluderar stöd till demokrati, mänskliga rättigheter, ett livskraftigt civilt samhälle, god samhällsstyrning, säkerhet och uppbyggnad av marknadsekonomiska strukturer.
Det övergripande målet för utvecklingssamarbetet är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Kampen mot olika former av fattigdom är en central utgångspunkt för den samlade svenska utvecklingspolitiken.
Under mandatperioden prioriterar regeringen tre huvudområden i det svenska utvecklingssamarbetet: demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt jämställdhet och kvinnors roll i utveckling. Därigenom bidrar Sverige också till att uppnå FN:s millenniemål.
Kvalitet och effektivitet är avgörande för att det svenska utvecklingssamarbetet ska uppnå sina mål. Beslutet att fokusera det bilaterala utvecklingssamarbetet till färre länder, från tidigare ca 70 till ett trettiotal, får avgörande betydelse. Sveriges fokus stärks på långsiktig fattigdomsbekämpning och ekonomisk tillväxt i framför allt Afrika och på reformsamarbete i forna sovjetstater och sydöstra Europa.
Vårt engagemang för fred, säkerhet och utveckling i en rad konflikt- och postkonfliktländer fördjupas. I länder där en återgång till krig eller väpnad konflikt är det största hotet mot fattigdomsbekämpning måste insatser för fred, försoning och mänskliga rättigheter ges hög prioritet. Sverige förblir starkt engagerat för att åstadkomma en demokratisk förändring i flera stater med stora demokratiunderskott.
Fungerande samhällsinstitutioner, ett livskraftigt civilt samhälle, ekonomisk tillväxt, ett gott näringslivsklimat och handel är några grundläggande faktorer som främjar utvecklingen. Under året har det internationella arbetet med att förstärka det handelsrelaterade biståndet, Aid for Trade, fått stor uppmärksamhet vid flera internationella möten. På så vis stödjer vi utvecklingsländernas möjligheter att integreras i den globala ekonomin. Sverige har varit pådrivande i detta arbete.
Jämställdhet och ökat stöd till kvinnors rättigheter och roll i utvecklingen är grundläggande utgångspunkter för effektiv fattigdomsbekämpning och hållbar ekonomisk tillväxt. Jämställdhetsperspektivet är därför centralt i regeringens Afrikaskrivelse och i den nya Afrika-EU-strategin. HIV/AIDS-epidemin kräver också särskilda satsningar, med fokus på förebyggande insatser.
Regeringen har också inrättat ett nytt politikområde för reformsamarbete i Östeuropa som syftar till stärkt demokrati, rättvis och hållbar utveckling samt närmande till Europeiska unionen.
Regeringen har antagit en strategi för vårt multilaterala utvecklingssamarbete. Genom prövning av organisationernas relevans och effektivitet i förhållande till de svenska utvecklingspolitiska målen utvärderas både nivån på stödet och själva urvalet av vilka organisationer som får svenskt stöd.
Sverige har också gett stora bidrag till Världsbankens fond för de fattigaste länderna och Afrikanska utvecklingsfonden. De svenska bidragen till dessa fonder uppgår nu till närmare 8 miljarder kronor för treårsperioden 2008-2010. Sverige har också framgångsrikt verkat för att de båda bankerna ska öka sitt engagemang i sviktande stater samt på klimatområdet. Under hösten fattade regeringen också beslut om att Sverige under två år ska bidra med närmare två miljarder kronor till den globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria.
