Frågor och svar om ny betygsskala

Vad är syftet med att införa en ny betygsskala?

Många fler elever kan nå skolans kunskapsmål om kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och stöd sätts in tidigt.

Regeringen har infört mål i årskurs tre och har för avsikt att lägga fram en proposition om förtydligade mål och kunskapskrav i grundskolan och motsvarande skolformer. Regeringen har också för avsikt att lägga fram en proposition om en reformerad gymnasieskola. Regeringen har vidare beslutat att fler nationella prov ska genomföras för att uppföljningen av elevernas kunskaper ska bli bättre. Informationen till föräldrar och elever ska bli tydligare med hjälp av skriftliga omdömen från årskurs 1 och med den nya betygsskalan med fler steg. Att minska avstånden mellan betygsstegen bör öka elevernas motivation för att anstränga sig mer för att nå bättre resultat.

För att eleverna tidigt ska få hjälp och stöd har regeringen bland annat tagit initiativ till en läsa-skriva-räkna-satsning, ett återinförande av speciallärarutbildningen samt stora satsningar på lärarfortbildning.

När införs den nya betygsskalan?

I propositionen föreslås inget datum för när den nya betygsskalan ska börja användas. Regeringens ambition är att den nya betygsskalan införs i gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen i samband med den kommande gymnasiereformen och de därmed reviderade kursplanerna. Detta bedöms kunna bli läsåret 2011/2012.

För grundskolan och motsvarande skolformer bör den nya betygsskalan införas samtidigt som de nya kursplanerna tas i bruk, vilket bedöms kunna bli läsåret 2011/2012.

För övriga skolformer, t.ex. svenskundervisning för invandrare (sfi) och kommunal vuxenutbildning, förutsätter införandet av en ny betygsskala att befintliga kursplaner ses över och revideras.

Hur många betygssteg föreslås?

Regeringen föreslår att de fem betygsstegen A, B, C, D och E ska användas för godkända resultat och att det sjätte betygssteget F ska beteckna icke godkänt resultat.

Om underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro ska inte betyg sättas. Detta ska markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck. En streckmarkering är alltså inte ett betyg.

Betyget F och horisontellt streck ska inte användas i särskolan och i vuxenutbildning för utvecklingsstörda.

Vad innebär streck?

Betyg förutsätter att en elev har deltagit i undervisningen eller har visat prov på sina kunskaper i en prövning och att en bedömning har kunnat göras. Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), liksom av läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), framgår bl.a. att läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper utifrån de krav som ställs i kursplanerna och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Men om en elev inte visar några kunskaper på grund av omfattande frånvaro kan läraren förstås inte göra en bedömning av kunskaperna och heller inte sätta något betyg. I så fall får eleven enligt förslaget i propositionen inte något betyg, vilket markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck. En helt annan beteckning än betygsskalans bokstavsbeteckningar ska användas för att göra skillnaden tydlig mellan att ha försökt att uppnå målen och att över huvud taget inte alls ha deltagit. Det får inte förekomma någon tvekan att betyg hade kunnat sättas.

Hur ska betygsstegen översättas till betygsvärde?

Propositionen föreslår att betygsvärdet ska fastställas enligt en skala där betyget E ges 10,
D ges 12,5, C ges 15, B ges 17,5 och A ges 20 i betygsvärde. För icke godkänt resultat, betyget F, ges betygsvärdet 0.

• Ny betygsskala - jämförelse (pdf-fil)

Varför får man fler poäng om man höjer sig från F/underkänt till det lägsta godkända betyget E än om man höjer sig från E till högre betyg?

Syftet med betygsvärdena är framför allt att kunna beräkna meritpoäng inför antagning till fortsatta studier. Det gäller både vid övergång från grundskola till gymnasieskola och från gymnasieskola eller gymnasial vuxenutbildning till högskola. Poängberäkningar med hjälp av betygens värden görs också i samband med statistiska jämförelser av studieresultat över tid i forskningssyfte eller i andra jämförande studier.

Ytterligare ett syfte är att visa att det är viktigt att nå godkända resultat. Det signaleras av att både det nya betyget E och nuvarande G/Godkänt har värdet 10. Eftersom det blir fler godkända betygssteg bör också fler elever än idag kunna nå närmast högre betyg och känna sig uppmuntrade att anstränga sig mer. Det lönar sig alltid att lära sig mer.

Båda skalornas värden ligger mellan 10 och 20 men eftersom den nya skalan innehåller fem godkända betyg blir det också mindre intervall och därmed mer finfördelat mellan betygsstegen (2,5 poäng) än mellan den nuvarande skalans tre godkända betyg (5 poäng mellan varje steg). Det gör det möjligt att nyansera och precisera bedömningen bättre inom betygsskalan.

Ingår streck när man ska räkna betygsmedelvärdet?

I nuvarande system beräknas meritvärdet på grundskolan genom att betygspoängen för de sexton bästa ämnena adderas. Eftersom streck kommer att ha värde 0 blir det inget tillskott i betygsvärdet.

För gymnasieskolans del beräknas genomsnittlig betygspoäng på slutbetyget. I det nya förslaget kommer en elev som har ett eller flera streck inte att få något slutbetyg från gymnasieskolan. Därför blir det inte aktuellt med någon genomsnittligt betygspoäng där streck ingår.

För vilka betygssteg kommer det att finnas nationella kriterier?

Betygsskalan ska vara målrelaterad och nationella betygskriterier ska finnas för det högsta, mellersta och lägsta betygssteget för godkända resultat, det vill säga för betygsstegen A, C och E.

Ett skäl till att det inte utformas nationella betygskriterier för alla betygssteg är att det är mycket svårt att konstruera betygskriterier i fem steg så att de kvalitativa skillnaderna blir tillräckligt tydliga. Ett annat är att de två mellanbetygen D och B snarast speglar en kunskapsutveckling från E till C, respektive från C till A. Betygen D och B beskrivs och bedöms därför med hjälp av kriterierna för respektive underliggande betyg som ska vara uppfyllda i sin helhet, och kriterierna för respektive övre betyg som ska vara uppfyllda till övervägande del.

Med nationellt angivna kriterier för A, C och E som avgränsar de mellanliggande betygsstegen, är det rimligt att lärarna, utifrån sin professionella kompetens, kan bedöma elevernas kunskaper.

• Ny betygsskala (pdf-fil)

Vad gäller för eleverna i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särvux?

För grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särvux ska enbart fem godkända betygssteg tillämpas, när betyg sätts. Betyget F och horisontellt streck ska således inte användas i dessa skolformer.

Kommer det att bli några andra förändringar som har med betygen att göra?

Olika delar av betygssystemet har setts över i samband med olika utredningar och hanteras i skilda propositioner.

I utredningen om tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan framfördes förslag om en ny målstruktur och tydligare kunskapskrav för grundskolan. Regeringen har för avsikt att lägga fram en proposition om detta.. Regeringen har också för avsikt att lägga fram en proposition om en reformerad gymnasieskola.

Regeringen har tidigare sagt att det ska bli betyg från årskurs 6. Den frågan behandlas ju inte i propositionen. Har regeringen ändrat åsikt?

Nej, regeringen har inte bytt åsikt. Det ska bli betyg från årskurs sex. Men denna proposition handlar om den nya betygsskalan med fem steg för godkänt, och ett steg för icke godkänt.

Vad tänker regeringen göra för att säkra beslutet om att nya betyg inte rivs upp igen om det blir ett maktskifte 2010?

Framför allt verka för att regeringen får förtroendet att styra landet även nästa mandatperiod. Regeringen har också haft överläggningar med oppositionspartierna om den nya betygsskalan.

Vad händer nu?

Regeringen föreslår i denna proposition en ny betygsskala inom det offentliga skolväsendet. Riksdagen kommer nu att behandla regeringens förslag. En förändrad betygsskala måste dock samordnas med resultatet av andra statliga utredningar som kan komma att ha relevans i samband med den nya skalans tillämpning, exempelvis de förslag som regeringen lägger fram i den kommande propositionen om gymnasieskolan.

Tillämpningen av den nya betygsskalan förutsätter också nationella betygskriterier för tre av de fem godkända betygsstegen.

Skolverket bör ges i uppdrag att se över nuvarande kursplaner och betygskriterier samt utarbeta betygskriterier för betygsstegen A, C och E i samtliga skolformer. Den nya betygsskalan bör införas i de olika skolformerna samtidigt med att nya kursplaner och nya betygskriterier börjar tillämpas för respektive skolform.