Frågor och svar om ny betygsskala

Vad är syftet med att införa en ny betygsskala?

Många fler elever kan nå skolans kunskapsmål om kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och stöd sätts in tidigt.

Upp

När införs den nya betygsskalan?

För grundskolan och motsvarande skolformer kommer den nya betygsskalan införas samtidigt som de nya kursplanerna tas i bruk, vilket sker läsåret 2011/2012. För gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen kommer den nya betygsskalan införas i samband med den kommande gymnasiereformen och de därmed reviderade kursplanerna. Detta sker läsåret 2011/2012.

För kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare samt särskild utbildning för vuxna införs nya betygsskalor från och med juli 2012. Detta sker samtidigt som den nya skollagen, den förordningen om vuxenutbildningen samt nya eller reviderade kurs- och ämnesplaner börjar tillämpas inom vuxenutbildningen.

Upp

Vilka är de nya betygsstegen?

Den nya betygsskalan kommer att ha fem betygssteg. A, B, C, D och E ska användas för godkända resultat och att det sjätte betygssteget F ska beteckna icke godkänt resultat.

Om underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro ska inte betyg sättas. Detta ska markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck. En streckmarkering är alltså inte ett betyg.

Betyget F och horisontellt streck ska inte användas i särskolan och i särskild utbildning för vuxna.

Upp

Vad innebär streck?

Betyg förutsätter att en elev har deltagit i undervisningen eller har visat prov på sina kunskaper i en prövning och att en bedömning har kunnat göras. I de nya läroplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer liksom av läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), framgår bl.a. att läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper utifrån de krav som ställs i kursplanerna och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Men om en elev inte visar några kunskaper på grund av omfattande frånvaro kan läraren förstås inte göra en bedömning av kunskaperna och heller inte sätta något betyg. I så fall får eleven enligt förslaget i propositionen inte något betyg, vilket markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck. En helt annan beteckning än betygsskalans bokstavsbeteckningar ska användas för att göra skillnaden tydlig mellan att ha försökt att uppnå målen och att över huvud taget inte alls ha deltagit. Det får inte förekomma någon tvekan att betyg hade kunnat sättas.

Upp

Hur ska betygsstegen översättas till betygsvärde?

Propositionen föreslår att betygsvärdet ska fastställas enligt en skala där betyget E ges 10,
D ges 12,5, C ges 15, B ges 17,5 och A ges 20 i betygsvärde. För icke godkänt resultat, betyget F, ges betygsvärdet 0.

Upp

Varför får man fler poäng om man höjer sig från F/underkänt till det lägsta godkända betyget E än om man höjer sig från E till högre betyg?

Syftet med betygsvärdena är framför allt att kunna beräkna meritpoäng inför antagning till fortsatta studier. Det gäller både vid övergång från grundskola till gymnasieskola och från gymnasieskola eller gymnasial vuxenutbildning till högskola. Poängberäkningar med hjälp av betygens värden görs också i samband med statistiska jämförelser av studieresultat över tid i forskningssyfte eller i andra jämförande studier.

Ytterligare ett syfte är att visa att det är viktigt att nå godkända resultat. Det signaleras av att både det nya betyget E och nuvarande G/Godkänt har värdet 10. Eftersom det blir fler godkända betygssteg bör också fler elever än idag kunna nå närmast högre betyg och känna sig uppmuntrade att anstränga sig mer. Det lönar sig alltid att lära sig mer.

Båda skalornas värden ligger mellan 10 och 20 men eftersom den nya skalan innehåller fem godkända betyg blir det också mindre intervall och därmed mer finfördelat mellan betygsstegen (2,5 poäng) än mellan den nuvarande skalans tre godkända betyg (5 poäng mellan varje steg). Det gör det möjligt att nyansera och precisera bedömningen bättre inom betygsskalan.

Upp

Ingår streck när man ska räkna betygsmedelvärdet?

I nuvarande system beräknas meritvärdet på grundskolan genom att betygspoängen för de sexton bästa ämnena adderas. Eftersom streck kommer att ha värde 0 blir det inget tillskott i betygsvärdet.

För gymnasieskolans och den gymnasiala vuxenutbildningens del beräknas genomsnittlig betygspoäng på slutbetyget. I det nya förslaget kommer en elev som har ett eller flera streck inte att få någon examen från gymnasieskolan eller den gymnasiala vuxenutbildningen. Därför blir det inte aktuellt med någon genomsnittlig betygspoäng där streck ingår.

Upp

För vilka betygssteg kommer det att finnas nationella kriterier?

Betygsskalan ska vara målrelaterad och nationella betygskriterier ska finnas för det högsta, mellersta och lägsta betygssteget för godkända resultat, det vill säga för betygsstegen A, C och E.

Ett skäl till att det inte utformas nationella betygskriterier för alla betygssteg är att det är mycket svårt att konstruera betygskriterier i fem steg så att de kvalitativa skillnaderna blir tillräckligt tydliga. Ett annat är att de två mellanbetygen D och B snarast speglar en kunskapsutveckling från E till C, respektive från C till A. Betygen D och B beskrivs och bedöms därför med hjälp av kriterierna för respektive underliggande betyg som ska vara uppfyllda i sin helhet, och kriterierna för respektive övre betyg som ska vara uppfyllda till övervägande del.

Med nationellt angivna kriterier för A, C och E som avgränsar de mellanliggande betygsstegen, är det rimligt att lärarna, utifrån sin professionella kompetens, kan bedöma elevernas kunskaper.

Upp

Vad gäller för eleverna i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särvux?

För grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särvux ska enbart fem godkända betygssteg tillämpas, när betyg sätts. Betyget F och horisontellt streck ska således inte användas i dessa skolformer.

Upp

Kommer betyg från årskurs 6 att införas?

Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens proposition (prop. 2009/10:219). Betyg i ska därmed sättas vid varje terminsslut i alla ämnen utom språkval från och med höstterminen i årskurs 6 i grundskolan, grundsärskolan (när betyg sätts) och sameskolan samt från och med höstterminen i årskurs 7 i specialskolan. I ämnet språkval ska betyg sättas från och med höstterminen i årskurs 7 i grundskolan och från och med höstterminen i årskurs 8 i specialskolan. Detta kommer att införs från och med höstterminen 2012.

Upp

Vad händer nu?

Den nya betygsskalan införs hösten 2011, samtidigt som de nya läroplanerna med nya kursplaner för grundskolan och motsvarande skolformer införs. Betygsskalan införs också hösten 2011 för gymnasieskolan. Inom vuxenutbildningens skolformer införs den nya betygsskalan från den 1 juli 2012.

Upp

Hur ser regeringen på genomförande och kompetensutveckling i samband med att den nya betygsskalan införs?

Där är väl belagt att det tar lång tid innan nya betygsskalor har etablerats och innan de lärare som ska använda dem har utvecklat den nödvändiga förtrogenheten med systemet. Införandet av den nya betygsskalan kommer att innebära insatser för genomförande och kompetensutveckling. Skolverket genomför därför, på regeringens uppdrag, olika implementeringsinsatser.

Upp

Utbildningsdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 5 februari 2008
Uppdaterad 28 mars 2011