Bidragsspärr
SOU 2008:100
- Utgiven:
- 17 november 2008
- Typ:
- Statens offentliga utredningar (SOU)
- Avsändare:
- Finansdepartementet
- Statens offentliga utredningar
Ladda ner
Sammanfattning
Det har gjorts uppskattningar som visar att 18-20 miljarder kronor per år betalas ut felaktigt från välfärdssystemen, varav hälften antas bero på medvetna fel. Undersökningar har också visat att delar av befolkningen har en hög tolerans till vissa typer av bidragsbrott.
Utredningen anser att regeringen bör vidta åtgärder för att påverka dessa attityder. En sådan åtgärd bör vara att införa en konsekvens vid bidragsbrott - en bidragsspärr. Detta innebär att den som har gjort sig skyldig till ett bidragsbrott under viss tid inte har rätt att få det bidrag som brottet avsett.
Syftet med en bidragsspärr är att värna välfärdssystemen på lång sikt. En bidragsspärr skulle kunna bidra till att reglerna kring välfärdssystemen uppfattas som rimliga och värda att rätta sig efter. Förutom den straffrättsliga påföljden skulle en bidragsspärr också kunna avskräcka från bidragsbrott.
Utredningen föreslår att en bidragsspärr ska kunna bli aktuell vid allvarliga bidragsbrott där det varit fråga om ett uppenbart och påfallande klandervärt beteende hos den enskilde. Det handlar om grova bidragsbrott, men även om de brott som omfattar mer än ett basbelopp eller upprepats vid minst tio tillfällen. Spärrtiden föreslås i normalfallet vara ett år, men kan vara allt mellan tre månader och två år. Bidragsspärren ska bara avse det bidrag som brottet avsett.
Det finns dock en möjlighet att göra undantag och inte besluta om en bidragsspärr, till exempel om ett barn till den dömde skulle drabbas oskäligt hårt av en sådan.
Förslaget omfattar i stort sett sådana förmåner som kan bli föremål för bidragsbrott enligt bidragsbrottslagen (2007:612). Det innebär bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål som beslutas av Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Premiepensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och kommunerna. Men varken ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller arbetslöshetsersättningen omfattas, den senare eftersom det inom arbetslöshetsförsäkringen redan finns sanktionsbestämmelser som liknar bidragsspärren.
Enligt utredningens förslag bör beslut om bidragsspärr fattas av ovan nämnda förvaltningsmyndigheter och besluten ska kunna överklagas till domstol.
Lagstiftningskedjan
Inga relaterade kommittédirektiv har publicerats.
I form av kommittédirektiv anger regeringen riktlinjerna för utredningsarbetet i offentliga utredningar och kommittéer.
Inga relaterade SOU och Ds har publicerats.
Slutsatser (betänkanden) från Statens offentliga utredningar och kommittéer publiceras i serien SOU.
Ds kallas serien av rapporter som lämnats av departementsutredningar.
Det finns även andra dokument som arbetas fram av departementen inför en remiss av ett förslag, t.ex. promemorior med förslag till lagändringar m.m.
Inga relaterade lagrådsremisser har publicerats.
Lagrådsremiss kallas de förslag till propositionstext som regeringen skickar till Lagrådet för granskning innan propositionen lämnas till riksdagen.
Inga relaterade propositioner har publicerats.
En proposition är regeringens förslag till riksdagen om en ny lag eller lagändring.
Sök utskottsbetänkanden på riksdagens webbplats.
Innan riksdagen beslutar om en proposition behandlas frågan i något av riksdagens utskott. Därefter lämnar utskottet sitt ställningstagande i form av ett utskottsbetänkande.
Sök riksdagsbeslut på riksdagens webbplats.
Riksdagen fattar beslut utifrån propositionen och utskottets betänkande. Besluten publiceras i serien Beslut i korthet.
Sök lagar (SFS) i Regeringskansliets rättsdatabaser.
När riksdagen har fattat sitt beslut ska regeringen utfärda och offentliggöra den nya lagen. Alla nya eller ändrade lagar publiceras i Svensk författningssamling (SFS) som också finns tillgänglig via Regeringskansliets rättsdatabaser.
