Tal
Boao Forum, Kina 12 april 2008
Fredrik Reinfeldt, Statsminister

Inledningsanförande vid Boao Forum: Det gröna Asien - alla vinner på förändringar

Översatt från engelska.

Herr president, ministrar, mina damer och herrar,

Tack för att jag fått den stora äran att tala vid Boao Forum.

Jag är mycket glad över att den asiatiska motsvarigheten till Davos äger rum i tropisk temperatur.

För ett par dagar sedan var jag nämligen värd för ett nordiskt toppmöte om ett liknande tema, men då i en helt annan temperatur. Det var arktisk kyla och så kallt att vi kunde äta middag på en istäckt sjö.

Detta är verkligen extrema kontraster.

* * *

Jag skulle vilja ta detta värdefulla tillfälle i akt att ta upp vissa frågor som inte bara är avgörande för människorna i Asien utan för hela världen.

Hur kan vi säkra fortsatt ekonomisk tillväxt och samtidigt trygga en hållbar utveckling?

Vi måste bli medvetna om utmaningarna och inse att vi kan bemöta dem genom att vidta konkreta åtgärder.

Många länder, inte minst i Asien, står redan inför konsekvenserna av klimatförändringarna.

Vi känner väl till att glaciärer smälter, öknar breder ut sig och havsnivån stiger.

Men vi står också inför demografiska utmaningar som ställer ytterligare krav på livsmedel och energiresurser.

Det är värt att tänka på.

1975 fanns det 4 miljarder människor på jorden.
I dag finns det nästan 7 miljarder.
Enligt uppskattningar kommer världens befolkning 2020 antagligen att vara över 8 miljarder människor.

Siffrorna talar för sig själva.
Vi kommer att behöva anpassa oss till helt andra förhållanden. Vi måste bemöta de stora utmaningarna - klimatförändringar och energisäkerhet - med förnuft och styrka.

Vid EU-toppmötet våren 2007 fattades historiska beslut för att bekämpa klimatförändringarna.
Det fastställdes mål för att minska utsläppen av växthusgaser, öka användningen av förnybara energikällor och uppnå energieffektivitet.

Europeiska unionen har som mål att ha ett fungerande ett klimat- och energipaket före FN-mötet i Köpenhamn 2009, ett möte som äger rum samtidigt som Sverige är ordförande för Europeiska unionen.

* * *

Kina har dragit nytta av en enorm ekonomisk tillväxt de senaste 25 åren. Men det har också skapat stora miljöproblem.

Den avgörande frågan är hur man kan garantera att en blomstrande ekonomi i ett land som Kina fortsätter att utvecklas och hur man samtidigt behåller konkurrenskraften.

Jag vet att den kinesiska ledningen ägnar stor uppmärksamhet åt detta. Jag läste premiärminister Wen Jiabaos tal till den elfte Nationella folkkongressen med stort intresse.

Jag välkomnar den nationella planen att stärka Kinas förmåga att bemöta klimathotet.
Jag välkomnar Kinas mål att öka energieffektiviteten och dess ansträngningar för att förbättra miljöskyddet.
Jag välkomnar era planer att använda statistik- och övervakningssystem för att minska utsläppen. Det är nödvändigt för att framstegen ska kunna mätas på ett verifierbart sätt.

Men på sikt är kanske det allra viktigaste att allmänheten blir mer medveten om behovet av att främja ett miljövänligt samhälle.

I takt med att konsumenternas efterfrågan på miljövänligare produkter och tjänster fortsätter att öka kan Kina skapa en marknadsmöjlighet och öka sin globala konkurrenskraft genom att främja en grönare affärsmentalitet.

Det kommer alltid att finnas utmaningar och intressekonflikter. Det kommer att finnas människor som är mer angelägna om att fokusera på energisäkerhet än på klimatförändringar, och tvärtom.

Med båda synsätten kommer man dock fram till samma sak, nämligen att minskad användning av fossila bränslen leder till minskade utsläpp av växthusgaser.

* * *

Sedan 1970-talet har Sverige fört en tydlig politik för att minska oljeberoendet.

Det intressanta är att vår ekonomi har haft en tillväxt på 46 procent sedan 1990. Under samma period har våra utsläpp av växthusgaser minskat med 9 procent.

Den svenska klimatpolitiken har i stor utsträckning använt en blandning av instrument, både lagstiftning och ekonomiska instrument. Vi har haft en koldioxidskatt sedan i början av 1990-talet.

Jag är övertygad om att prismekanismer behövs för att främja ett hållbart samhälle. I Sverige är skatten på kol 100 euro/ton. I Kina är den noll.

Kinas utveckling skiljer sig förstås från Sveriges.

Men det vi har gemensamt är vår önskan att gå framåt - inte bakåt.

Om våra länder ska behålla en hög ekonomisk tillväxt måste vi vara öppna för förändringar.

Innovation är en viktig faktor. Det kommer att råda stor efterfrågan på ren teknik de närmaste årtiondena. På det här området ligger Sverige mycket långt framme.

Det är värt att notera att Kina satsar enorma belopp på forskning och utveckling. I dag betraktar internationella företag Kina som ett av de främsta målen för investeringar i forskning och utveckling.

När miljötåget sätter av i full fart är Sverige med ombord. Och det bör Kina och andra asiatiska länder också vara för att förbli konkurrenskraftiga.

Vi bör inrikta oss på att föra en politik som främjar en minskning av växthusgaserna och stöder förnybara energikällor, energieffektivitet, rent vatten och renare kol.

Och vi bör alla vara inriktade på att nå en internationell överenskommelse som sträcker sig bortom 2012.

Mycket står på spel.

Om vi inte kommer överens riskerar vi att främja protektionistiska krafter i Europa och även i USA.

Detta är ingen väg vi vill gå.

Den svenska regeringen har alltid varit en stark förespråkare för frihandel. Och kommer att fortsätta vara det.

Historien visar tydligt att öppenhet leder till ökat välstånd medan protektionism får den motsatta effekten för medborgarna.

Vi vill att världen ska blomstra under 2000-talet.
Vi vill ha en friare, säkrare och hållbarare värld.

Jag vill att vi ska samarbeta så att vi gör framsteg i dessa ansträngningar. Tillsammans kan vi lyckas.

Tack!