Tal
Europaparlamentet, Strasbourg 19 februari 2008
Fredrik Reinfeldt, Statsminister

Statsministerns tal inför Europaparlamentet den 19 februari 2008

DET TALADE ORDET GÄLLER

Herr ordförande, ärade ledamöter, mina damer och herrar,

Det är en stor ära för mig att stå här idag.
Att inför denna församling få möjlighet att presentera mina tankar kring Europafrågorna.

Det var visionära politiker som efter andra världskriget förstod att enda sättet att säkra freden var att knyta samman Europas länder i ett tätt europasamarbete.

Liksom då måste också dagens europasamarbete vägledas av en tydlig vision. Vi måste ställa de existentiella frågorna:
Vart vill vi och hur tar vi oss dit?

Vi skall ta till vara vår tids möjligheter - men också kunna hantera vår tids utmaningar.

Vår omvärld förändras i rask takt och vi med den. Vi har blivit allt mer beroende av varandra.

Grundprincipen måste vara:

Vår europeiska samarbetsmodell skall vara så stark att varken fanatisk nationalism eller religiös fanatism kan bli ett hot mot fred och stabilitet i Europa.

Vi skall inte vara rädda för ett starkt Europa. Däremot ett svagt Europa.

Ett starkt Europa tar ett större ansvar för globala problem.
Ett starkt Europa förenar ekonomisk tillväxt med en klimatvänlig politik
Ett starkt Europa ser till medborgarnas bästa.

Ett enat Europa vågar ge Kosovo ett tydligt Europaperspektiv.

Den svenska regeringen tror på Europas möjligheter.

Sverige skall tydligt och klart tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet.

Sedan den nuvarande regeringen tillträdde hösten 2006 ser vi också hur det svenska folkets stöd till EU växer.

Till dem som säger att det bara handlar om tur.

Till dem säger jag:

Man får mer tur ju mer man övar.

Och övat har vi. Redan år 1962 gick mitt parti till val under parollen: Ja till Europa. 33 år senare blev EU-medlemskapet verklighet.

* * *

Det känns som om vi nu kan andas ut efter flera år av tuffa fördragsdiskussioner. Förbundskansler Merkel gjorde en fantastisk insats för att lösa ut frågan.

Ett stort tack också till premiärminister Socrates som på ett skickligt sätt förde fördraget i hamn.

Med Lissabonfördraget skapas bättre förutsättningar för ett mer öppet, effektivt och dynamiskt europasamarbete.

Men framför allt öppnas nya möjligheter att diskutera viktiga framtidsfrågor.

Klimat- och energi, jobb och ekonomisk tillväxt, demografi, migration och EU:s roll på den internationella scenen..

Den debatten tänker jag delta i med full kraft. Jag vill verka för ett modernt Europa med utgångspunkt från medborgarnas perspektiv.

Vi siktar alla in oss på att fördraget skall träda i kraft den 1 januari 2009. Sverige kommer att ratificera fördraget under hösten 2008.

Om ett och ett halvt år infaller det svenska EU-ordförandeskapet.

Det blir ett intressant ordförandeskap med ett nyvalt europaparlament, en ny kommission och de nya ledande positioner som följer av Lissabonfördraget.

Jag ser fram mot ett mycket nära samarbete med Europaparlamentet.

Några av huvudfrågorna under det svenska ordförandeskapet kommer att vara:
Klimat- och energi, Haagprogrammet, jobb- och ekonomisk tillväxt, östersjöfrågorna samt EU som global aktör.

Vi förbereder oss intensivt.

Vi skall också stå rustade om det oväntade skulle inträffa.

Med andra ord det måste finnas ett stort mått av flexibilitet och möjlighet att anpassa sig efter den rådande situationen.

Klimat- och energi

Klimat- och energifrågan är en av vår tids stora samhällsutmaningar.

Vi har ett stort ansvar inför framtida generationer att säkerställa att vi lyckas formulera en politik för långsiktigt hållbar utveckling.

Detta kommer att vara en av de stora frågorna under vårt ordförandeskap.

Tillsammans måste vi kämpa för att nå en internationell överenskommelse vid FN-toppmötet i Köpenhamn i december 2009.

Genom historiska beslut vid vårtoppmötet förra året har EU tagit på sig ledartröjan.

Men EU kan inte axla ansvaret själv.

Det kommer att krävas nära samarbete med en lång rad länder. Bl.a. Indien, Japan, Kina, Ryssland och USA.

Världens samlade efterfrågan på energi beräknas öka med 50 procent till 2030.

Nyckeln till att komma till rätta med klimatförändringarna ligger i hur detta ökade energibehov möts.

Frågan om att höja energieffektivisering är här central. Men också för att åstadkomma kraftiga ekonomiska besparingar.

Klimatfrågans utmaningar kräver en ny politisk ansats. Vi måste slå hål på myten om att tillväxten är miljöns fiende.

Sverige utgör här ett levande exempel på motsatsen. Sedan 1990 har vår ekonomi vuxit med 44 procent samtidigt som utsläppen har minskat med nio procent.

Satsningar på forskning och ny teknik, tillsammans med en översyn av skatter och regelverk. Det har visat sig öppna för en utveckling där miljön blir en hävstång för såväl nya företag som arbetstillfällen.

Jag är övertygad om att vi kan nå målen i EU:s klimat- och energipaket.

Men vi måste införa de rätta styrmedlen som driver våra samhällen och företag att göra de rätta valen.

Kostnaderna för att förorena vår miljö måste vara höga och belöningen för att välja de koldioxidfria lösningarna intressanta.

Den gröna teknologin finns redan. Regeringarna har ett stort ansvar för den omställning som måste genomföras.

Men även medborgarna.

Jag skulle vilja sluta en pakt med medborgarna om att främja miljövänliga alternativ. Då ökar konkurrensen till förmån för ett mer miljövänligt samhälle.

Det tjänar vi alla på.

Lissabonstrategin

I mer än hundra år har USA varit världens största ekonomi. Nu är det nya aktörer som påverkar den globala världsekonomin.

Indiens och Kinas ekonomier växer så det knakar.

Globaliseringen har fört med sig en positiv utveckling på många håll i världen.
Globaliseringen demokratiserar och tydliggör skillnaden mellan öppna och slutna samhällen.
Men globaliseringen ökar också konkurrensen.

Den politik som gav arbete, trygghet och välstånd igår måste ständigt förändras för att vi skall nå samma framgång imorgon.

Idag står en tredjedel av Europas arbetsföra befolkning utanför arbetsmarknaden.

Det är en ohållbar situation.

Vi måste öka arbetskraftsutbudet och motverka utanförskap.
Genom reformer på de nationella arbetsmarknaderna.
Genom investeringar i utbildning och kunskap.

I takt med en allt starkare ekonomisk integrering såväl inom unionen som med omvärlden, blir framgångar och brister i det nationella reformarbetet inte längre enbart en intern angelägenhet utan berör oss alla.

Vårt framtida välstånd i Europa är starkt beroende av hur vi medlemsstater gemensamt skapar bättre förutsättningar för att ta till vara globaliseringens möjligheter och utmaningar.

Det handlar inte minst om hur vi tacklar den demografiska utvecklingen och de gränsöverskridande utmaningarna på miljöområdet.

En progressiv politik inom unionen på energi- och miljöområdet är en förutsättning för en långsiktigt hållbar tillväxt och välstånd i Europa.

Men är också en viktig faktor för vår framtida konkurrenskraft.

Med Lissabonstrategin för hållbar tillväxt och sysselsättning har EU skapat medel för att möta dessa utmaningar.

Strategin finns där.

Tyvärr kom vi av oss när det gäller att genomföra den.

Låt oss ta i med kraft för att stärka EU:s globala konkurrenskraft genom fortsatta strukturreformer och satsningar på forskning och bereda väg för ny teknik.

Låt oss på allvar fullborda den inre marknaden och skapa ett mer innovativt företagsklimat i Europa.

Låt oss säkerställa att det skall löna sig att arbeta.

Mycket återstår naturligtvis att göra både på nationell och gemenskapsnivå.

Jag behöver bara säga orden patent och arbetstidsdirektiv så förstår ni alla vad jag menar.

Vi måste slutföra Doha-rundan i WTO.

Det vore en stark impuls för en återhämtning av den ekonomiska konjunkturen i världen.

Vi behöver ett öppet världshandelssystem och fortsatta liberaliseringar om vi i Lissabon-strategins anda skall öka Europas konkurrenskraft.

Samtidigt blåser det protektionistiska vindar genom Europa.

Det måste vi stå emot.

Protektionismen är inge lösning. Långsiktigt drabbar den dem som den var tänkt att skydda.

Och det är bråttom.

Möjligheternas fönster i WTO håller på att stängas.

Men när vi talar om Lissabonstrategin. Låt oss inte bara klaga som åsnan Ior i Nalle Puh.

Låt oss stanna upp och titta tillbaka på den period som gått.

Då ser vi också de betydande framsteg och landvinningar som faktiskt gjorts. Som lett till att Lissabonprocessen sedan 2005 är en fungerande process.

En process som stärkt åtagandena från medlemsstaterna och drivit på genomförandet och resultat.

Mycket tack vare kommissionens beslutsamma arbete och kommissionsordförande Barrosos stora personliga engagemang.

Men jag vill också tacka Europaparlamentet för er konstruktiva roll.

Hur finner vi bästa sättet att möta framtida utmaningar.
Hur säkrar vi gemensamt en långsiktig välfärd i Europa genom hållbar tillväxt och full sysselsättning. Som gör att Europa står sig väl i den globala konkurrensen

Jag ser det svenska ordförandeskapet hösten 2009 som en utmärkt tidpunkt att starta/föra diskussionen om en framtida europeisk strategi för hållbar tillväxt och sysselsättning under nästa årtionde.

EU:s budget

EU:s budget har för länge sedan passerat bäst före datum.

Budgeten borde vara det främsta instrumentet för att förverkliga unionens målsättningar. Då skall den också bättre avspegla målsättningarna.

Idag går 40 procent av budgeten till jordbruksstöd. Till den sektor som svarar för 2 procent av sysselsättningen i Europa.

Det är inte rimligt.

Tänk om vi istället skulle öka EU:s satsningar på forskning och utveckling, kampen mot organiserad brottslighet, miljöfrågor och externa relationer.

Tänk om vi också vågade ta en ordentlig diskussion om vad som borde finansieras på EU-nivå och vad som borde finansieras nationellt.

Demografi/migration

Europa står inför en demografisk utveckling med en snabbt åldrande befolkning.

En utveckling som kommer att sätta våra välfärdssystem under allt större press under kommande år.

Allt färre ska försörja allt fler.

Tillsammans med ett betydande utanförskap från arbetsmarknaden förstärker det behovet av en jobbskapande politik.

Fler måste i arbete för att upprätthålla en god välfärd i framtiden.

Den växande andelen äldre i Europa matchas inte av dem som kommer att vara i arbetsför ålder.

Det är just här som migrationen kommer in.

Rätt hanterad kan denna bli en viktig och faktiskt nödvändig pusselbit för att behålla en välfärd värd namnet.

Tänk alla dessa nyanlända personer som är positiva, förväntansfulla och angelägna om att göra rätt för sig.

Låt oss ta till vara den positiva energin de för med sig.

Vi måsta skapa politiska förutsättningar för de människor som sökt sig till Europa. Förutsättningar som möjliggör för dem att snabbt komma in på arbetsmarknaden.

Migrationen har blivit en alltmer brännande fråga för många medlemsländer.

Men kontrollåtgärder, och avtal om återtagande får aldrig bli det enda svaret på de utmaningar som följer av en ökad migration.

Den som tror att det räcker med förstärkta gränser för att lösa migrationens många frågeställningar gör det enkelt för sig.

En bredare ansats behövs - både för EU och för ursprungsländerna.

Sverige stöder den ambitiösa målsättningen att ha ett gemensamt europeiskt asylsystem på plats till år 2010.

För att nå framgång kommer det att krävas ett intensivt arbete med frågan.

Sverige ser det också som prioriterat att integrera migrationsfrågan i EU:s yttre förbindelser och öka samstämmigheten mellan migrations- och utvecklingspolitiken.

Sedan skall vi komma ihåg. Att det är bara genom att långsiktigt angripa migrationens orsaker i fattigdom och förtryck som vi kan nå verkligt resultat.

Här behövs ett globalt angreppssätt. Inte minst inom ramen för FN:s högnivådialog om migration.

EU har en viktig roll i att ge detta tänkande mer av konkret innehåll, inte minst i form av ett brett och partnerskapsbaserat samarbete med berörda afrikanska länder.

Vi vill verka för ett ambitiöst och framåtblickande program för åren 2010 - 2014 som ska ersätta Haagprogrammet.

Vi sätter stort värde på Europaparlamentets aktiva deltagande i denna process.

Internationell terrorism och organiserad brottslighet

Den internationella terrorismen är ett av de största globala hoten mot våra öppna samhällen.

I takt med att terroristernas nätverk växer ser vi hur fler personer agerar alltmer självständigt och terroristattacker blir mindre förutsägbara.

Den organiserade brottsligheten är ett allt större problem i Europa. De enskilda länderna får allt svårare att på egen hand bekämpa den grova, organiserade internationella brottsligheten.

Mycket av den organiserade brottsligheten har ofta ursprung utanför EU.

Genom Lissabonfördraget får vi nya verktyg i kampen mot terrorism och annan grov gränsöverskridande brottslighet.

Där kommer Europaparlamentet att spela en viktig roll. Tillnärmning av regelverk ska fortsätta.

Möjligheterna att erkänna varandras domar måste fortsätta att utvecklas.

EU:s myndigheter Europol och Eurojust ska förstärkas och informationsutbyte mellan nationella polismyndigheter förbättras.

Samtidigt - och detta är viktigt - måste det finnas balans i insatserna.

När vi stärker de brottsbekämpande insatserna måste vi också förstärka den enskildes rättigheter.
Inte minst här förlitar vi oss på europaparlamentets vaksamhet.

Det är viktigt att vi på EU-nivå kommer överens om att förstärka rättssäkerheten i brottmål och brottsoffers rättigheter.

Externa relationer

Jag vill se ett Europa som träder fram som fredens, försoningens röst också i de delar av världen som präglas av krig och konflikter.

I Afrika, i Asien och Latinamerika, men självklart också i Europa.

Sverige har tagit initiativ till en bred diskussion om hur vi arbetar vidare med den gemensamma europeiska säkerhetsstrategin.

Under 2009 kommer vi att jobba hårt för att få den europeiska utrikestjänsten på plats.

Att bidra till att lösa konflikterna i Mellanöstern måste vara en av EU:s viktigaste uppgifter under de kommande åren.

En framtida lösning mellan israeler och palestinier måste bygga på en tvåstatslösning där båda parter kan leva inom säkra och erkända gränser.

Vi behöver en fördjupad dialog med den muslimska världen.
Ett viktigt syfte skulle vara att bygga upp ökat förtroende, respekt och förståelse mellan "väst" och den muslimska världen.

Vi strävar efter närmare förbindelser på samhällslivets alla områden med Ryssland. Det är vår förhoppning att återstående hinder för landets medlemskap i WTO skall kunna övervinnas.

Det ligger i vårt intresse att Ryssland utvecklas till en modern, framgångsrik och demokratisk stat.

De senaste årens utveckling i mer auktoritär riktning pekar dock dessvärre åt ett annat håll. Vi känner oro för en fortsatt utveckling i denna riktning.

Situationen på västra Balkan fortsätter att vara en av Europas allra största och svåraste utmaningar.

Vi kommer under lång tid framöver att vara djupt engagerade i att hjälpa statsbyggnadsprocessen i Kosovo.

De utmaningar vi står inför skall inte underskattas. Den ekonomiska och sociala situationen i Kosovo är svår. Det är långt kvar till en fungerande rättsstat. Statsbyggande tar tid - men vi måste vara beredda att vara där och hjälpa till.

Det är vårt ansvar.

Men vårt engagemang gäller regionen i dess helhet. Inte minst i dessa dagar är det viktigt att understryka.

Europeisk krishantering kommer at vara en av de viktigaste frågorna i europeisk utrikes- och säkerhetspolitik framöver.

Vårt land bidrar - utifrån våra förutsättningar - till att spela en pådrivande roll för att fortsatt utveckla den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken.

Sverige har deltagit i de flesta operationer som EU tagit initiativ till. Vi står nu i beredskap att delta i EU-insatsen i Tchad.

* * *

Det är närmare till Minsk från Stockholm än till de mest nordliga delarna av Sverige.

Vitryssland är Europas sista diktatur.

Det är vår skyldighet att göra mer för att stödja de demokratiska krafterna i landet.

Utvecklingen i Östersjöregionen är en europeisk angelägenhet. Åtta av nio länder runt Östersjön är EU-medlemmar.

Närmare en fjärdedel av EU:s medborgare - ca 100 miljoner invånare - berörs av Östersjöns känsliga miljö.

Detta kräver ett samlat europeiskt grepp. Den östersjöstrategi som kommissionen fått i uppdrag att utarbeta till det svenska ordförandeskapet 2009, hoppas jag, kommer att svara upp till utmaningarna i regionen.

Strategin kan bli ett föregångsexempel på hur vi i det utvidgade EU bemöter utmaningar kopplade till specifika regioner - för att i längden stärka EU som helhet.

Jag skulle vilja avsluta med att säga några ord om utvidgningen. Som ni alla vet är detta en fråga som ligger den svenska regeringen och det svenska folket varmt om hjärtat.

Utvidgningen har varit en av EU:s största utmaningar, men också främsta möjlighet.

För den som färdas genom länder som under senare år blivit medlemmar i EU så är det slående att se utvecklingen och framtidstron.

Tyvärr höjs allt fler kritiska röster mot utvidgningen. Låt mig då tala klartext: Det dummaste vi kan göra är att glömma bort vad det var vi skulle göra.

Varför Europatanken väcktes.

Utan utvidgningen skulle inte Europa vara vad det är. Utan fortsatt utvidgning riskerar vi att hotas av instabilitet på vår egen kontinent.

För utvidgningen är vårt viktigaste strategiska verktyg för att sprida de värden som europasamarbetet vilar på.

Vi har rivit en mur i Europa. Nu skall vi inte bygga en ny mot Turkiet eller andra europeiska lander.

Idag vet vi att det fanns så mycket mer som bara kunde göras - eller göras bättre genom att arbeta tillsammans i Europa och globalt.

Låt oss aldrig ta europasamarbetet för givet.

Vi behöver ett starkt Europa! Där vi vågar sikta ännu högre med gott självförtroende.

Tack för uppmärksamheten.

Jag ser fram mot att möta er igen till sommaren när det roterande ordförandeskapet inleds.