Rovdjur

Sveriges rovdjurspolitik har sin grund i propositionerna Sammanhållen rovdjurspolitik (2001/01:57) och En ny rovdjursförvaltning (2008/09:210). I den sistnämnda slås fast att ansvaret för förvaltningen bör i allt större utsträckning ske regionalt och med lokalt inflytande. En sådan förvaltning stärker möjligheterna till samexistens mellan människor och rovdjur.

Sverige är ett av de länder i Europa där rovdjursstammarna på senare tid har haft den starkaste tillväxten, särskilt vad beträffar björn och varg. De större stammarna av rovdjur, särskilt vad gäller varg, har inneburit att konflikter uppstår med tamdjursägare, jägare, samer, fäbodbrukare och människor som bor i rovdjurstäta områden.

• Prop. 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning

Inrättande av viltförvaltningsdelegationer

Regeringen har tagit flera beslut för att utforma en politik där rovdjursförvaltningen sker nära de som upplever konsekvenserna av rovdjursstammarnas tillväxt. Vissa beslut om förvaltning av rovdjursstammarna har förts ned från den centrala nivån till regional nivå i och med inrättande av viltförvaltningsdelegationerna 2010. Ett omfattande arbete sker nu i rovdjursförvaltningen runt om i landet. Detta involverar myndigheter på central nivå, länsstyrelser, forskare, djurparksansvariga och i det samarbete mellan miljöorganisationer, jägare, markägare och lokala politiker som successivt växer fram i viltförvaltningsdelegationerna.

Vargstammens genetik ska stärkas

Regeringen beslutade i januari 2011 att ge Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt med flera i uppdrag att inleda arbetet med aktiva åtgärder för den genetiska förstärkningen av vargstammen inom Sverige. Det innebär att den svenska vargstammen planeras att förstärkas genom att sätta ut vargvalpar. Försök har genomförts med att flytta vargvalpar mellan kullar i olika djurparker. Valparna har accepterats av de nya föräldrarna vilket visar att arbetet med att planera för utplantering av djurparksvalpar hos vilda vargar kan fortsätta. Under 2012 påbörjades ett sådant arbete men det fick avbrytas på grund av dåliga snöförhållanden. Naturvårdsverket har även inlett ett samarbete med Ryssland och har under året fört in vargvalpar till svenska djurparker för att bli avelsdjur.

Regeringen beslutade i december 2012 att ge uppdrag till Naturvårdsverket, som i samråd med Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt med flera ska fortsätta arbetet med aktiva åtgärder för den genetiska förstärkningen av vargstammen inom Sverige.

• Uppdrag om genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige (dec 2012)

Rovdjursutredningen

Rovdjursutredningen överlämnade i april 2012 slutbetänkandet Mål för rovdjuren (SOU 2012:22) med en utvärdering av de långsiktiga målen för rovdjursstammarna. Utredningen föreslår bland annat ökade satsningar på ekonomisk ersättning och skadeförebyggande åtgärder, regional förvaltning, genetisk förstärkning av varg och skyddsjakt.

Regeringen har hörsammat förslaget om ökade satsningar och föreslår i budgetpropositionen att anslagen till rovdjursförvaltningen ökar med 14 miljoner kronor under år 2013. Satsningen ska användas av länsstyrelserna för arbetet med en ökad dialog och närvaro, akutgrupper för rovdjur, informationsinsatser och kunskapsunderlag för rovdjursförvaltningen. Regeringen avser att under våren 2013 lägga en proposition med förslag till övergripande och långsiktiga mål för varg, björn, järv och lo.

• Pressmeddelande: Miljöministern har tagit emot Rovdjursutredningens slutbetänkande
• SOU 2012:22 Mål för rovdjuren

Nationell kommitté för hållbar rovdjurspolitik för varg

Regeringen tillsatte i augusti 2011 en kommitté för hållbar rovdjurspolitik för varg. Kommittén består av representanter för nio organisationer som företräder olika intressegrupper med beröringspunkter till rovdjursfrågor. Avsikten med kommittén är att den ska vara ett forum för vargfrågor som följer arbetet med utvecklingen av vargstammen i Sverige. Regeringen har den 7 juni 2012 beslutat att kommittén även ska föra en dialog om de socioekonomiska förutsättningarna för förekomst av björn, varg, järv och lo i Sverige, det vill säga hur rovdjurens närvaro påverkar förutsättningar för näringsliv, rekreation, fäboddrift, jakt och människors vardag. Kommittén ska slutredovisa uppdraget senast den 31 augusti 2013.

• Dir. 2011:70 En nationell kommitté för hållbar rovdjurspolitik för varg

Förvaltningsplaner

Naturvårdsverket fastställde den 1 juni 2012 en förvaltningsplan för varg. Syftet med planen är att skapa tydlighet och förutsägbarhet i den svenska vargförvaltningen. Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att på vetenskaplig basis presentera sårbarhetsanalyser för varg, björn, järv och lo i syfte att underlätta diskussionen om vad som är gynnsam bevarandestatus (GYBS), vilket ska ingå i förvaltningsplanerna. Sårbarhetsanalysen för varg genomfördes av Skandulv och presenterades den 2 juli 2012. Analysen visar att minsta livskraftiga population uppgår till 100 vargar. Den 19 oktober 2012 kompletterade Skandulv sårbarhetsanalysen med genetiska aspekter. Naturvårdsverket har också presenterat en bedömning att en rimlig invandringstakt är sju nya reproducerande vargindivider per decennium.

Naturvårdsverket har även fått i uppdrag att ta fram förvaltningsplaner för björn, järv och lo. De uppdragen är nu på remiss och ska redovisas senast den 15 januari 2013.

Skyddsjakt på rovdjur

Naturvårdsverket och flera länsstyrelser beslutar om skyddsjakt på stora rovdjur som orsakar skador på tamdjur. Besluten om skyddsjakt är baserade på jaktlagstiftningen, som harmoniserats med EU-direktiv på området.

Sveriges svar till EU-kommissionen om svensk rovdjurspolitik

Regeringen överlämnade den 17 augusti 2011 sitt svar till Europeiska kommissionen på det motiverade yttrandet enligt artiklarna 12 och 16 i art- och habitatdirektivet. I svaret redogörs för justeringar av den svenska rovdjurspolitiken. Bland annat kommer ett tillfälligt uppehåll för den nuvarande formen av licensjakten att införas vintern 2012, och ersättas med utökad skyddsjakt.