Rehabiliteringskedjan

Frågor och svar om innehållet i rehabiliteringskedjan.

Varför infördes den nya rehabiliteringskedjan?

Människor fick inte det stöd de behövde för att komma tillbaka till arbete. Det tog oftast mycket lång tid - om det överhuvudtaget hände - innan det prövades om en sjukskriven kunde klara andra arbetsuppgifter än de han eller hon haft tidigare. Detta ledde till att den rehabiliteringspotential som funnits ofta gått förlorad. Resultatet av dessa brister blev att många människor fastnade i utanförskap, trots att de med ett bättre stöd hade kunnat återgå i arbete.

En rehabiliteringskedja med preciserade tidsgränser infördes för de olika momenten. Insatser ska ske snarast möjligt. De tidiga åtgärderna i rehabiliteringskedjan ska i första hand ske inom hälso- och sjukvården och på arbetsplatsen. Rehabiliteringskedjan understöds genom en rehabiliteringsgaranti och en utvecklad företagshälsovård. Den som behöver byta arbetsgivare får i första hand stöd via Arbetsförmedlingen.

Upp

Vilka är tidsgränserna?

Under de första 90 dagarna av en sjukskrivning bedöms enbart om den försäkrade har förmåga att klara sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder.

Från och med den 91:a dagen i en sjukperiod innebär prövningen av rätten till sjukpenning att det även ska beaktas om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren.

Från och med den 181:a dagen av en sjukperiod ska - om inte särskilda skäl talar mot det - dessutom bedömas om personen kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt.

Vid beräkning av hur länge en person har varit sjukskriven ska också tidigare sjukperioder räknas med oavsett sjukdom/diagnos. Om den försäkrade personen arbetat minst 90 dagar sedan tidigare sjukperiod räknas dock den tidigare perioden inte med.

De föreslagna reglerna innebär inte enbart att en viss prövning ska ske vid en viss tidpunkt utan första hand att bedömningsgrunden för rätten till ersättning ändras efter 90 respektive 180 dagar.

Upp

Kan prövningen mot hela arbetsmarkanden skjutas upp?

Om det finns särskilda skäl kan det vara motiverat att skjuta upp prövningen mot hela arbetsmarknaden. Detta bör kunna ske om det är stor sannolikhet för att den försäkrade efter ytterligare behandling eller rehabilitering kan återgå i arbete hos nuvarande arbetsgivare. En sådan bedömning ska vara välgrundad. Det kan till exempel vara fallet om den försäkrade väntar på en operation eller nyligen genomgått en sådan som erfarenhetsmässigt leder till att arbetsförmågan återställs.

I samtliga fall bör det röra sig om stor sannolikhet för att den försäkrade ska kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren för att särskilda skäl ska komma i fråga. Det bör därför framgå av det medicinska underlaget att det finns välgrundad anledning att anta att den försäkrade kan återgå i arbete hos arbetsgivaren inom angiven tid. Särskilda skäl bör därför endast beaktas vid tydliga diagnoser. Särskilda skäl ska inte kunna beaktas efter ett års sjukskrivning.

Från och med den 1 januari 2010 gäller att prövningen mot hela arbetsmarknaden kan skjutas upp om det skulle vara oskäligt att göra en sådan prövning. I dessa fall kan prövningen mot hela arbetsmarknaden även komma att ske efter dag 365 i sjukperioden. Situationer då det skulle kunna vara oskäligt är då den sjukskrivne lider av en allvarlig sjukdom, till exempel en tumörsjukdom, eller ha fått ett funktionshinder, exempelvis blivit förlamad eller har en så kallad progressiv sjukdom till exempel MS(multipel skleros).

Upp

Påverkas anställningsskyddet vid sjukdom av rehabiliteringskedjan?

Anställningsskyddet vid sjukdom påverkas inte av rehabiliteringskedjan. Några förändringar har inte gjorts i lagen om anställningsskydd eller i arbetsmiljölagen. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar är således oförändrat liksom kravet på saklig grund för uppsägning.

Upp

Varför infördes en tidsbegränsning av sjukpenningen?

Sverige hade tidigare inte någon tidsgräns för hur länge sjukpenning kan utbetalas. Det finns goda skäl att anta att detta i hög grad medverkade till våra internationellt sett påfallande långa sjukfall. Det har lett till att sjukfall har tillåtits att fortsätta under allt för lång tid utan att vare sig den enskilde eller andra aktörer agerat för att korta sjukfallen. Det finns goda skäl att anta att vetskapen om att det finns en tidsgräns påverkar de olika aktörernas beteende i god tid före denna gräns.

Upp

Vilken tidsgräns föreslås för sjukpenningen?

Enligt förslaget ska sjukpenning endast kunna betalas ut i ett år. Vid beräkning av antalet dagar med sjukpenning medräknas även dagar då den försäkrade fått förlängd sjukpenning (se nedan) och rehabiliteringspenning. Tretton dagar i en sjuklöneperiod medräknas också om en försäkrad under en sjukperiod både fått sjuklön och sjukpenning.

Om arbetsförmågan efter ett års sjukskrivning är fortsatt nedsatt kan - förlängd sjukpenning betalas ut. Läs mer under frågan om förlängd sjukpenning.

Upp

Vilka tidsgränser gäller vid allvarliga sjukdomstillstånd?

Sjukpenning ska om det finns synnerliga skäl kunna betalas ut för mer än ett år, exempelvis om personen är arbetsoförmögen till följd av en mycket allvarlig sjukdom. Exempel på sådana allvarliga sjukdomstillstånd är vissa tumörsjukdomar, neurologiska sjukdomar som ALS eller när en person väntar på transplantation av ett vitalt organ.

Det bör observeras att om det finns dessa synnerliga skäl så kan sjukpenning betalas ut även om den försäkrade redan börjat få förlängd sjukpenning (se nedan) eller fått sådan förlängd sjukpenning för maximalt antal dagar.

Från och med 1 januari 2010 byts begreppet synnerliga skäl mot allvarlig sjukdom. Avsikten med förändringen är att sjukpenning ska kunna betalas ut utan begränsning av antalet dagar, utöver vid mycket allvarliga sjukdomar, även vid andra tumörsjukdomar som i det enskilda fallet inte kan betraktas som mycket allvarliga men som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga. Detsamma ska gälla andra allvarliga sjukdomar av likartad karaktär.

Upp

Vilka tidsgränser finns i andra länder?

Exempel på tidsgränser i andra länder är Danmark: 52 veckor under en 18-månadersperiod, Finland: 300 vardagar under en tvåårsperiod, Norge: 52 veckor under en treårsperiod och Tyskland 78 veckor under en treårsperiod.

Upp

Vad innebär förlängd sjukpenning?

Om arbetsförmågan efter ett års sjukskrivning är fortsatt nedsatt kan förlängd sjukpenning betalas ut. För detta krävs en ansökan från den sjukskrivne personen. Ersättningen vid förlängd sjukpenning föreslås bli 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och ska kunna betalas ut som längst i 550 dagar.

Om förlängd sjukpenning betalas ut på grund av arbetsskada kan dock ersättning betalas ut för en längre tid.

Från och med januari 2010 gäller också att förlängd sjukpenning kan betalas ut för mer än 550 dagar om den sjukskrivne vårdas på sjukhus eller i annat fall får omfattande vård. Detta kan även ske om den sjukskrivnes sjukdom skulle allvarligt kunna försämras om han eller hon återgår i arbete eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Förlängd sjukpenning kan även betalas ut för längre tid vid psykossjukdomar eller liknande då den sjukskrivne har bristande verklighetsuppfattning.

Upp

Vad gäller för rehabiliteringspenning?

Samma ersättningsnivå gäller för rehabiliteringspenning som för sjukpenning och förlängd sjukpenning. det vill säga 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten det första året och därefter 75 procent. För en arbetslös är rehabiliteringspenningen maximerad till 486 kronor per dag.

Upp

Hur ska övergången ske från sjukförsäkring till aktivt arbetssökande via Arbetsförmedlingen?

För en person som får förlängd sjukpenning och där arbetsförmågan förbättrats så att han eller hon kan återgå i arbete bör ett avstämningsmöte/överlämningsmöte ske mellan den försäkrade, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Upp

Vad gäller för sjuk- och aktivitetsersättning?

Sjukersättning ska i fortsättningen endast beviljas om arbetsförmågan kan anses stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom och att rehabilitering inte bedöms kunna leda till att någon arbetsförmåga återfås. Detta innebär att det inte längre finns förutsättningar att bevilja tidsbegränsad sjukersättning från den 1 juli 2008. Tidsbegränsad sjukersättning avskaffas därför.
Den som i juni 2008 hade tidsbegränsad sjukersättning får behålla denna för den tid som redan beslutats och ytterligare en eller flera perioder om sammanlagt högst 18 månader.
Bestämmelsen om att nedsättningen av arbetsförmågan ska vara stadigvarande nedsatt berör inte aktivitetsersättningen som alltid är tidsbegränsad. Aktivitetsersättning kan utges som längst till dess den försäkrade fyller 30 år. För att även personer som har haft aktivitetsersättning men inte har en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan ska ha möjlighet att anpassa sig till de nya regler gäller även möjligheten att få tidsbegränsad sjukersättning i 18 månader den som fyllt 30 år och därför inte kan få fortsatt aktivitetsersättning. Förmånen tidsbegränsad sjukersättning kan i inget fall utbetalas för tid efter december 2012.

Upp

När börjar de nya reglerna gälla?

De flesta förslagen i propositionen En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete börjar gälla den 1 juli 2008. Bestämmelsen om att den sjukskrivne personen - på begäran av Försäkringskassan - ska lämna ett utlåtande från arbetsgivaren och anpassningen av den så kallade minskningsregeln gäller från 1 januari 2009.

Upp

Finns det några övergångsbestämmelser?

Ja, rehabiliteringskedjan börjar gälla från och med 1 januari 2009 för sjukfall som påbörjats före 1 juli 2008. I rehabiliteringskedjan finns tidsgränser (efter 90 resp. 180 dagar) för hur rätten till sjukpenning ska bedömas. Vid beräkning av dessa tider ska endast ersättningsdagar som inträffat från och med 1 juli 2008 räknas med.

Förlängd sjukpenning ska alltid kunna beviljas i 550 dagar oavsett hur länge den försäkrade har haft sjukpenning före den 1 juli 2008.
Förlängd sjukpenning ska under månaderna juli, augusti och september 2008 kunna betalas ut utan att den försäkrade särskilt behöver ansöka om det.

Den som i juni 2008 hade tidsbegränsad sjukersättning får behålla denna för den tid som redan beslutats och ytterligare en eller flera perioder om sammanlagt högst 18 månader.
Förslaget om att nedsättningen av arbetsförmågan ska vara stadigvarande nedsatt berör inte aktivitetsersättningen som alltid är tidsbegränsad. Aktivitetsersättning kan utges som längst till dess den försäkrade fyller 30 år. För att även personer som har haft aktivitetsersättning men inte har en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan möjlighet att anpassa sig till de nya regler gäller även möjligheten att få tidsbegränsad sjukersättning i 18 månader den som fyllt 30 år och därför inte kan få fortsatt aktivitetsersättning.
Förmånen tidsbegränsad sjukersättning kan i inget fall utbetalas för tid efter december 2012.

Upp

Vad innebär den så kallade minskningsregeln?

Den sjukpenning som utges med 80 procent kan kompletteras med tio procent av lönen i form av kollektivavtalade sjukersättningar. För inkomster som överstiger högsta sjukpenninggrundande inkomst, det så kallade inkomsttaket, gäller att minskning ska ske med belopp som överstiger 90 procent av lönen.

Vid förlängd sjukpenning som utges med 75 procent kan kompletteras med tio procent av lönen i form av kollektivavtalade sjukersättningar och att för inkomster som överstiger det så kallade inkomsttaket ska minskning ske med belopp som överstiger 85 procent av lönen.

Upp

Socialdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 10 mars 2008
Uppdaterad 28 december 2009