Nagoyamålen om biologisk mångfald diskuterades vid skogsdialog

År 2010 tog dåvarande miljöminister och jordbruksminister initiativ till denna dialog vars syfte är att hitta en samsyn gällande hållbart brukande av skog. I satsningen Skogsriket, som landsbygdsminister Eskil Erlandsson startat, är denna dialog en viktig del. Skogsriket vilar på det hållbara brukandet och basen är de jämställda målen miljö och produktion. Regeringen ser en stor potential i skogen och alla dess värden och vill öka samsynen om Sveriges skogspolitiska mål.

Nagoyamålen om biologisk mångfald

Vid mötet diskuterades hur Sverige ska uppnå de olika målen som beslutades vid FN-mötet om biologisk mångfald, som hölls i Nagoya 2010. Bland annat underströks att det i Nagoya sattes tydliga strategiska globala mål för vad som ska åstadkommas; bland annat att 17 procent av landområden ska skyddas med hjälp av representativa system av skyddade områden och andra effektiva områdesbaserade metoder till år 2020. Ekosystem som erbjuder värdefulla ekosystemtjänster behöver säkras och vid behov restaureras. Värdefulla naturmiljöer behöver skyddas för att nämna några exempel. Varje land har olika grundförutsättningar att kunna nå Nagoyamålen om biologisk mångfald och nationella anpassningar är nödvändiga. Kopplingen till klimatfrågan poängterades även.

- Det är viktigt att vi ser helheten i överenskommelsen, så vi inte fastnar i detaljer i form av siffror och metoder. Det är inte sifferexercisen som upprätthåller och bevarar skogens förmåga att leverera ekosystemtjänster. Vi måste se till resultatet, poängterade landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

- Biologisk mångfald och ekosystemtjänster är mycket viktiga områden. Vi kommer att få anledning att återkomma till området och det är även viktigt att ge en bra definition av ekosystemtjänsterna och deras värden inför FN-mötet om hållbar utveckling i Rio 20-22 juni 2012. Ekosystemtjänster är ju en viktig del av den gröna ekonomin, som är huvudtemat för Riomötet, underströk miljöminister Lena Ek.

Forskarvärlden, näringslivet och den ideella naturvården presenterade var för sig sin syn på hur man kan tolka Nagoyamålen för svenskt vidkommande. Bland annat redovisades olika sätt att beräkna hur mycket skog vi har undantagit från skogsbruk i Sverige. Det finns både formellt skyddade skogar, frivilligt skyddade skogar och skogar som inte får avverkas för att de har låg ekonomisk produktionsförmåga. Ett problem som uppmärksammades är den relativt lägre andelen skydd av produktiv skogsmark nedanför den fjällnära gränsen. Det är viktigt att definiera skog och skydd eftersom summor kan variera mellan 5 och 25 procent beroende på definitioner.

Viktigt med kunskapsutbyte mellan olika länder

En annan aspekt som framkom var att det är avgörande att visa på behovet av gröna nationalräkenskaper, bland annat att visa på vad det kostar samhället att försämra förmågan hos ekosystemtjänsterna.

- Inför Rio plus 20-mötet 2012 är det viktigt att tydliggöra värdet av ekosystemtjänster såsom ren luft och att vi skapar gröna nationalräkenskaper, sa miljöministern.

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson besökte nyligen skogsnationen Kanada och delade med sig av flera intryck.
- Det finns många likheter mellan våra länder när det gäller synen på skogen. Sverige kan lära mycket av Kanada och jag tror vi kan bidra med erfarenheter just på hållbarhetsområdet, sa Eskil Erlandsson.

- Jag får många besök från Kina och kineserna frågar hur Sverige lyckats med återbeskogning. Det är bara ett exempel på att kunskapsnivån för åtgärder för ett hållbart skogsbruk är mycket varierande i olika delar av världen, avslutade miljöminister Lena Ek.