Pressmeddelande 23 oktober 2008
Utbildningsdepartementet

Fem miljarder lyfter forskning och innovation

I dag presenteras regeringens forsknings- och innovationsproposition. Den omfattar perioden 2009 - 2012 och är vad gäller resurstillskott den största någonsin. Med sina fem miljarder är den mer än dubbelt så stor som den närmast föregående och större än de tre senaste sammantaget.

- Kunskap är i vår tid på väg att bli den viktigaste konkurrensfaktorn. Det land som kommer på efterkälken i fråga om kunskap och innovationer riskerar att få stora svårigheter. Det är det ena skälet till att vi gör den största satsningen någonsin på svensk forskning. Det andra skälet är att vi vill bidra till lösningar på mänsklighetens stora problem, som klimatfrågan och hur svåra sjukdomar ska kunna botas eller lindras, säger högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg.

- Men mer pengar är inte tillräckligt. Det finns också ett antal systemfrågor som hämmat svensk forskning. Genom att konsekvent hävda kvalitet och använda konkurrens som metod ger vi svenska forskare förutsättningar att bli allra bäst, säger Lars Leijonborg.

Några viktiga punkter ur propositionen är:

Universitet och högskolor får ökade resurser

Den största delen av de statliga forskningsmedlen går till lärosätena. Av befintliga medel är det ca 11 miljarder kronor av de ca 17 miljarder kronor som går till forskning via utbildningsdepartementet. Av de tillkommande anslagen går 1,55 miljarder kronor åren 2009-2012 till universitet och högskolor. De fördelas enligt ett nytt system där kvaliteten avgör hur mycket varje universitet eller högskola får. Kvalitet mäts genom två faktorer -publiceringar/citeringar och externa forskningsmedel. I bilaga 1 finns en tabell över hur medlen fördelas över universitet och högskolor.

Strategiska satsningar

Sedan andra världskriget har svensk statlig grundforskning i princip finansierats på två sätt: genom anslag direkt till universiteten (fakultetsmedel) och genom anslag via forskningsråd (rådsanslag). Ett viktigt inslag i den reformering av anslagssystemet som propositionen innehåller är att det introduceras en tredje, stor finansieringsform: strategiska satsningar. 1,8 miljarder av de fem miljarderna avsätts i forskningspropositionen i vad som är tänkt som en permanent, årlig anslagsökning till forskning inom ett antal strategiskt viktiga områden. Hela listan på de strategiska områdena finns i bilaga 2.

Rådsanslagen ökar

De fyra forskningsfinansiärerna Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Verket för innovationssystem (Vinnova) och Vetenskapsrådet tillförs 675 miljoner kronor. Som en del av satsningen på strategiska forskningsområden ökas anslagen för Statens energimyndighet med 110 miljoner kronor och Rymdstyrelsen tillförs 20 miljoner kronor från 2009.

Innovation

De statliga satsningarna på forskning behöver i ökad utsträckning nyttiggöras i samhället och näringslivet. Regeringen presenterar i forsknings- och innovationspropositionen en satsning på att öka kommersialisering av forskningsresultat. Totalt tillförs 150 miljoner kronor för detta ändamål. Det startas innovationskontor vid ett antal lärosäten. Industriforskningsinstituten förstärks med 200 miljoner.

1-procentmålet nås redan 2009

Enligt beslut av EU:s ministerråd bör ett medlemslands avsättningar för FoU uppgå till 3 procent av BNP, varav 2 procent från näringslivet och 1 procent från offentliga källor, det så kallade Lissabonmålet. Den satsning om fem miljarder som nu görs innebär att 1-procentmålet kommer att uppnås redan 2009.