Demokrati och mänskliga rättigheter

Regeringens utgångspunkt är att länder som i allt väsentligt delar de demokratiska värderingarna, länder som driver en demokratiseringsprocess och av Sverige bedöms ha goda möjligheter att bidra till en positiv utveckling ska kunna komma ifråga för långsiktigt bilateralt utvecklingssamarbete.

Om utvecklingen går åt fel håll i ett land finns flera handlingsalternativ: att frysa eller helt fasa ut biståndet, att avveckla det bilaterala biståndet och istället ge humanitärt stöd genom multilaterala organisationer eller annat stöd i alternativa former.

Respekt för mänskliga rättigheter

Hela utvecklingssamarbetet ska genomsyras av mänskliga rättigheter. Genom den politiska dialogen med varje samarbetsland förs regelbundna samtal om utgångspunkter och värderingar som ska vara vägledande för samarbetet. På samma sätt som vi inte kan överge människor som lever i fattigdom, har vi ett stort ansvar för att hjälpa dem som tar risken att framföra sina åsikter och värderingar i odemokratiska länder. Därför avser regeringen ge stöd till dem som försvarar mänskliga rättigheter i utvecklingsländerna.

Övergrepp mot mänskliga rättigheter utgör ofta en första varningssignal om en hotande konflikt. Att förstärka främjandet av mänskliga rättigheter i insatser för fred och säkerhet och därmed bidra till att avstyra en upptrappning av en situation är av stor vikt.

Aktörer inom säkerhetsområdet ska i större utsträckning inkludera normer om mänskliga rättigheter i fredsavtal, lyfta fram FNs rekommendationer om mänskliga rättigheter i dialogen med samarbetspartners och skydda befolkningen mot övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. Sverige ska därför intensifiera utbildningen av såväl svenska som internationella aktörer inom säkerhetsområdet i mänskliga rättigheter när de ska delta i fredsfrämjande insatser.

Barnrättsperspektivet och kvinnors möjligheter att till fullo åtnjuta de mänskliga rättigheterna ska få förstärkt uppmärksamhet liksom situationen för homo- och bisexuella och transpersoner.

Demokratiska institutioner och rättstatens principer

Fungerande institutioner är en förutsättning för att garantera demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna. För att demokratin och rättstatens principer ska värnas behövs starka inhemska institutioner som kan garantera lika värde, öppenhet, delaktighet, inflytande och likhet inför lagen oavsett bakgrund och ursprung, kön och sexuell läggning.

Regeringen ska vidareutveckla stödet till att bygga demokratiska politiska system i utvecklingsländerna. Det handlar om att stödja parlament, ett oberoende rättsväsende, politiska partier, enskilda organisationer och ombudsmannainstitut. Frågorna kommer också att få tydligt genomslag i det politikområde för reformsamarbete i Östeuropa som regeringen inrättat. Det inkluderar också människohandel, där regeringen kommer att fortsätta arbetet mot människohandel i alla dess former.

Demokratisk samhällsstyrning

Fungerande institutioner är en annan förutsättning för demokrati. Att utveckla kapaciteten inom rätts- och bankväsende, en öppen förvaltning i offentliga finanser och en fungerande revision hör till grundpelarna för en god samhällsstyrning, liksom att bekämpa korruption. Regeringen vill stödja sådan kapacitetsuppbyggnad.

Det civila samhället och mediers roll

Ett väl fungerande civilt samhälle med en mångfald aktiva aktörer är också en förutsättning för en demokratisk samhällsstruktur, liksom tillgång till fria medier och en oberoende journalistik. Stöd utifrån är nödvändigt för att journalister i såväl diktaturer som sköra demokratier ska kunna bidra till samhällsutvecklingen.

Sveriges möjligheter att påverka förutsätter att vi agerar samstämmigt inom EU och inom globala och regionala samarbetsorganisationer som FN, Europarådet och OSSE (Organisationen för europeiskt samarbete och säkerhet).