Utvecklingssamarbete inom EU

EU är världens största biståndsgivare - tillsammans står medlemsstaterna och EU-kommissionen för över hälften av världens bistånd (motsvarande cirka 46 miljarder euro 2006). Det bistånd som hanteras av EU-kommissionen står för ungefär tio procent av det globala biståndet.

EU-kommissionens bistånd finansieras av medlemsstaterna genom den allmänna EU-budgeten och genom den Europeiska utvecklingsfonden, EUF. Sverige bidrog med cirka 1,5 miljarder kronor till EU-kommissionens utvecklingssamarbete under 2005, både via Sveriges medlemsavgift till EU och via det svenska bidraget till EUF.

Sverige påverkar både EU-kommissionens bistånd och också hela det bistånd som bedrivs av medlemsstaterna genom politiska överenskommelser i bland annat Ministerrådet. Svenska representanter finns även med i de så kallade genomförandekommittéer och expertgrupper som hjälper till med att förbereda och genomföra EU-kommissionens bistånd. Det svenska arbete som görs genom samverkan och samordning mellan olika aktörer i utvecklingsländerna har också stor betydelse för inriktningen på EU-kommissionens bistånd.

Policy och prioriteringar

Biståndet inom EU styrs bland annat av en gemensam policydeklaration, "EU Development Policy Statement", som antogs år 2005. Denna policydeklaration gäller både medlemsländernas och EU-kommissionens bistånd. Det övergripandet målet är att utrota fattigdomen inom ramen för hållbar utveckling, samt att bidra till FN:s millenniemål.

I policydeklarationen listas prioriterade områdeni EU-kommissionens bistånd. Dessa är:

  • Handel och regional integration
  • Infrastruktur, kommunikation och transporter
  • Vatten och energi
  • Landsbygdsutveckling, jordbruk och livsmedelstrygghet
  • Hälsa, utbildning, kultur och jämställdhet
  • Stöd till eknomiska och institutionella reformer
  • Demokrati och mänskliga rättigheter

EU-kommissionens bistånd ska också skötas efter vissa grundläggande principer. Det ska bland annat komplettera det bistånd som utförs av medlemsstaterna och det ska bygga på samarbetsländernas eget ägarskap. Vikten av att EU:s andra politikområden är samstämmiga med utvecklingspolitiken understryks också.

Institutioner

Det Europeiska rådet, "EU-toppmötena", där stats- och regeringschefer träffas, fattar beslut om inriktningen på politiken och om ramarna för EU-kommissionens budget för bistånd. Nedan följer en beskrivning av de institutioner inom EU som närmare arbetar med utvecklingssamarbete.

Europaparlamentet

Europaparlamentet är med och beslutar i frågor som rör budgeten, på geografiska och tematiska budgetområden.

Biståndsministerrådet

Biståndsministerrådets tar beslut inom EU:s utvecklingsspolitik. EU-kommissionen har inititativrätt i fråga om bistånd. Kompetensen är dock delad så att det som beslutas inom EU hindrar inte medlemsstaterna att bedriva bilateralt bistånd enligt nationella beslut. Rådet biträds i Bryssel av ett rådssekretariat.

EU-kommissionen

EU-kommissionen ansvarar för hanteringen av det gemensamma EU-biståndet. EU-kommissionen har olika generaldirektorat (DG) och andra organ som styr, planerar och genomför biståndet. EU-kommissionen hanterar de olika finansiella instrument som används inom det gemensamma EU-biståndet.

Fördelning av EU:s budget

EU-kommissionens utvecklingssamarbete är fördelat på sju huvudsakliga finansiella instrument (program) med följande volymer för perioden 2007-2013:

1. Development Cooperation Instrument (DCI) Asien, Latinamerika och vissa tematiska frågor - 17 miljarder euro
2. European Neighboorhood Policy Instrument (ENPI)Nordafrika, Kaukasus, Ryssland, Mellanöstern - 11 miljarder euro
3. Instrument for Pre-accession (IPA) kandidatländer inklusive Turkiet - 12 miljarder euro
4. Instrument for Stability (IfS) - 2 miljarder euro
5. European Instrument for Democracy and Human Rights (EIDHR) - 1 miljard euro
6. Humanitarian Aid Instrument (HAI) - 4 miljarder euro
7. European Development Fund (EDF) för perioden 2008-1013. EDF är en fristående fond under det så kallade Cotonouavtalet till vilken medlemsstaterna bidrar direkt. Det gäller Afrika, Västindien och Stillahavsregionen (AVS)
- 23 miljarder euro