Debattartikel
Göteborgsposten Debatt 22 april 2008
Lars Leijonborg, Högskole- och forskningsminister
Andreas Carlgren, Miljöminister

Havsmiljöinstitut placeras i Göteborg

Regeringen har beslutat att etablera ett havsmiljöinstitut och ger Göteborgs universitet uppdraget att samordna arbetet. Vi tillför tio miljoner kronor årligen för att förbättra samarbetet på havsmiljöområdet, skriver Lars Leijonborg (bilden) och Andreas Carlgren på GP Debatt.

Våren är här och många av oss svenskar ser fram emot vistelser i skärgårdar och kustområden. Men då påminns vi också om att Östersjön och Västerhavet (Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön) inte är vad de en gång var. Algblomning och döda havsbottnar, utfiskning och läckage av gifter har skapat en djup oro för vad miljöförstöringen gjort med våra hav.
Vid sidan av klimathotet är hälsotillståndet i våra hav den största akuta miljöfrågan. Vi måste vända den negativa utveckling som fått pågå alltför länge.
Regeringen har rivstartat arbetet för att rädda havsmiljön. Från ett läge där pengar till havsmiljön knappt varit synbara i budgeten, satsar alliansregeringen närmare en halv miljard kronor under åren 2007- 2010. Satsningarna för en förbättrad havsmiljö innehåller bland annat:

Åtgärder för snabba resultat

Syrefattiga bottnar i Stockholms och Bohusläns skärgårdar syresätts, havet restaureras genom bland annat utfiskning av skarpsill i avgränsade kustområden och marina vandringsvägar återskapas.

Åtgärder på land

Vi ger oss på källorna till utsläpp på land. Insatser görs inom landsbygdsprogrammet, genom våtmarksrestaurering, odling av fånggrödor och inom Greppa näringen. Länsstyrelsen i Västra Götaland har bland andra fått i uppdrag att, tillsammans med kommunerna, ta fram underlag för att minska miljöpåverkan från enskilda avlopp.

Åtgärder internationellt

Samarbete med andra länder är en förutsättning för att vi ska rädda våra hav. Inom EU slutförhandlas just nu en ny havspolitik, marina direktivet. Havspolitiken och särskilt EU:s Östersjöstrategi kommer att vara en prioriterad fråga under Sveriges ordförandeskap i EU 2009.
Sverige gick före genom att den första mars införa ett nationellt förbud mot fosfater i tvättmedel.

Likartade problem

Hittills har havsmiljöarbetet haft sitt starkaste fokus på Östersjön. Nu breddar regeringen den ansatsen för att åstadkomma en nödvändig helhetssyn på Östersjön och Västerhavet. Haven har likartade problem, men här finns också skillnader som måste belysas tydligare och vara vägledande vid beslut om insatser.
Ökad kunskap om miljöhoten och om åtgärdernas miljö- och kostnadseffektivitet är en förutsättning inför de besluten, liksom för förbättrad tillämpning och för att samla aktörer kring åtgärder. Regeringen har redan tagit initiativ till en rapport för haven, motsvarande den Sternrapport som presenterades för klimatet, som ska vara klar inför det svenska ordförandeskapet i EU 2009.
Andra konkreta insatser är SMHI:s arbete med att ta fram prognosmodeller för algblomning i Västerhavet och Östersjön samt Naturvårdsverkets uppdrag att ta fram en modell för avgiftssystem för att minska övergödningen.
Nu tar regeringen ytterligare steg för att stärka kunskapen om våra hav.

Strategisk placering

Vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola finns starka maritima forskningsmiljöer. I Västsverige har ett strategiskt utvecklingsarbete genomförts i samverkan mellan näringslivet och myndigheter för att stärka regionens havsmiljöinriktning. I detta arbete sker ett viktigt samarbete med nationella aktörer som Fiskeriverket, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Sveriges Redareförening, fiskets branschorganisationer, Artdatabanken, Sveriges geologiska undersökning och Polarforskningssekretariatet för att ta några exempel.
Vid Göteborgs universitet finns också ett omfattande globalt forskningsutbyte och inte minst ett spännande samarbete med Norge på havsmiljöområdet.
Kunskap och forskning behövs som stöd till det arbete som myndigheter, frivilligorganisationer och privata aktörer bedriver för att förbättra havsmiljön. Inte minst i det internationella samarbetet kring Östersjön och Västerhavet är kvalificerat vetenskapligt underlag av stor betydelse.
I dag finns stor kompetens på havsmiljöområdet på våra universitet och högskolor. Bland annat finns marina forskningscentra vid Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Umeå universitet. Men utvärderingar har visat att arbetet behöver samordnas bättre. Mer kvalificerade analyser och synteser behövs. Ett annat viktigt skäl för ökad samordning är att marin forskning inte sällan är resurskrävande. Fartyg och fältstationer som behövs för forskning och miljöövervakning kan användas mer effektivt om de samordnas.

Tio extra miljoner

Regeringen har därför beslutat att etablera ett havsmiljöinstitut. Institutets arbete kommer att ske i form av ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet och Högskolan i Kalmar.
Göteborgs universitet får i uppdrag att koordinera arbetet, samt vara värd för Havsmiljöinstitutets kansli och den gemensamma analys- och syntesfunktionen. Att valet faller just på Göteborgs universitet när det gäller ledning och koordination beror på dess tydliga marina profil med en omfattande och bred forskning på området. Regeringen tillför extra resurser om tio miljoner kronor årligen för att kansliet ska underlätta för samarbete på havsmiljöområdet.
Havsmiljöproblemen går inte att lösa med bara naturvetenskap. Institutet ska ha ett väl utvecklat tvärvetenskapligt arbetssätt. Arbetet ska vara lokalt förankrat men också inlemmat i internationellt samarbete. En uppgift för institutet blir att informera miljötillståndet i havet och öka medvetenheten om havets miljöproblem.
Svensk havsforskning är framstående och har en stark ställning i vetenskapssamhället. Med detta beslut vill vi stärka den ytterligare. Vi står inför sådana utmaningar att det är absolut nödvändigt att kunna mer om det som sker i haven, inte minst våra egna kusthav.