FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Vilken är bakgrunden till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning?

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är den senaste FN-konventionen och tillhör de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter. Sverige har varit en av de pådrivande nationerna för att konventionen ska komma till. Svenska regeringstjänstemän och den svenska handikapprörelsen har tagit aktiv del i arbetet.

Arbetet med en konvention inleddes 2001. Fram till hösten 2003 handlade diskussionerna om behovet av en konvention. FN:s generalförsamling beslutade därefter att arbetet med en konvention faktiskt skulle inledas och inrättade en särskild ad hoc-kommitté som drev arbetet vidare. I arbetet har, utöver FN:s medlemsstater, den internationella handikapprörelsen och företrädare för olika organisationer deltagit.

När antogs konventionen?

Konventionen antogs av FN:s generalförsamling den 13 december 2006. Den öppnades för undertecknande den 30 mars 2007 och 82 länder, däribland Sverige, undertecknade.

Hur många stater har undertecknat konventionen?

I november 2008 hade konventionen undertecknats av 136 stater och protokollet av 79 stater. Konventionen har ratificerats av 41 stater och protokollet av 25 stater. Konventionen trädde i kraft den 3 maj 2008 då 20 stater hade ratificerat.

Vad menas med att underteckna en konvention?

För att visa ett lands vilja att bli bundet av en konvention undertecknar företrädare för regeringen konventionen. Genom undertecknandet åtar sig staten att inte agera i strid med konventionens syfte. Undertecknandet är ofta ett första steg mot ratifikation.

Vad menas med att ratificera en konvention?

Genom ratifikation förklarar sig ett land slutligt bundet av en konvention. Detta görs i de flesta stater av regeringen efter beslut i landets parlament. I Sverige fattar riksdagen detta beslut, om konventionen kräver ändring av svensk lag eller är av större vikt. När ett land ratificerat konventionen är staten juridiskt bunden av konventionens innehåll.

Vad innebär konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning?

Konventionen skapar inte i sig några nya rättigheter. Konventionens syfte är att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Konventionen som fokuserar på icke-diskriminering listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Kunde Sverige tillträda konventionen utan lagändringar?

Sverige uppfyller alla absoluta krav som ställs i artiklarna om rätten till liv, frihet och personlig säkerhet m.m. På andra områden är steget ibland stort från mål och krav i olika lagar till ett praktiskt förverkligande. Det gäller särskilt artiklarna om medvetandegörande, tillgänglighet och arbete och sysselsättning. Här pågår dock i Sverige ett ständigt arbete. Bedömningen var att Sverige kunde godkänna konventionen utan lagändringar.

Till konventionen hör ett fakultativt protokoll om individuell klagorätt. Vad innebär det fakultativa protokollet?

Det ger en möjlighet att klaga till en övervakningskommitté inom FN för den som anser att hans eller hennes rättigheter enligt konventionen kränks. Genomgången visade att även protokollet kunde godkännas och att godkännandet kunde ske utan lagändringar.

Hur såg processen ut inför ratificering av konventionen?

Regeringen lämnade en proposition till riksdagen den 1 oktober 2008 med förslag att Sverige skulle tillträda konventionen och det fakultativa protokollet. Den 13 november 2008 sade riksdagen enhälligt ja till att Sverige skulle tillträda konventionen. Riksdagen godkände också att Sverige ansluter sig till det frivilliga protokollet till konventionen som innebär att den som upplever sina rättigheter kränkta kan klaga till en övervakningskommitté.

Ett ratificeringsdokument deponerades hos FN:s generalsekreterare den 15 december 2008. 30 dagar efter att detta gjordes (14 januari 2009) trädde konventionen i kraft för Sveriges del.

• Prop.2008/09:28 Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Hur ska genomförandet av konventionen ske?

Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige (Ju 2006:02) har fått i uppdrag att utreda om nuvarande samhällsorgan var för sig eller gemensamt uppfyller konventionens krav på oberoende mekanismer för att främja och skydda respektive övervaka genomförandet av konventionen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2009. I avvaktan på utredningens resultat får uppgifterna fullgöras av de organ som redan finns utan särskilt uppdrag.