Svenska aktörer tar över

I vissa länder där det svenska utvecklingssamarbetet fasas ut kommer det svenska engagemanget att ta sig nya uttryck. Det kommer i flera länder att under en övergångsperiod ske genom selektivt samarbete inom prioriterade områden såsom miljö och demokrati/mänskliga rättigheter. Här kommer begränsade medel från biståndsbudgeten att användas, inte minst för att bidra till aktörssamverkan i olika former.

Aktörssamverkan kan vara en viktig brygga i övergången från ett långsiktigt utvecklingssamarbete till ett självbärande och breddat samarbete baserat på ömsesidigt intresse.

Vad är aktörssamverkan?

De aktörer som avses med begreppet aktörssamverkan är svenska företag, myndigheter, universitet och högskolor, fackföreningar, kommuner och landsting, enskilda organisationer och institutioner som ska samverka med motsvarande aktörer i låg- och medelinkomstländer.

Aktörssamverkan kan bedrivas inom olika områden och avse olika typer av samarbeten såsom kultursamarbete, ekonomiskt samarbete, forskningssamarbete, institutionellt, kommunalt och regionalt samarbete samt samarbete mellan organisationer inom det civila samhället.

Begränsat stöd

Samverkan ska bygga på ömsesidigt intresse och uttalad ansvarsfördelning aktörerna emellan med potential att på längre sikt bli självbärande relationer. Insatser inom aktörssamverkan ska utformas för att bidra till att relationer skapas som över tid kan leva vidare utan finansiellt stöd från utvecklingssamarbetet.

Insatser ska utgå ifrån landets behov och prioriteringar. Samarbeten ska stimuleras inom områden där svenska aktörer har komparativa fördelar.

Grundläggande principer för aktörssamverkan

Med självbärande relationer avses relationer som har potential att på sikt fortsätta med annan finansiering än från utvecklingssamarbetet.

För att stimulera självbärande relationer ska insatser inom ramen för aktörssamverkan:

  • vara tidsbegränsade när det gäller hur länge samarbetet ska finansieras med bistånd. Vid beslut om insats ska tidsgräns för finansieringen anges.
  • vara utformade för att stimulera självbärande relationer. Där ska finnas ett gemensamt ägarskap med tydlig roll- och ansvarsfördelning, till exempel genom kostnadsdelning.
  • matcha samarbetslandets och Sveriges intressen, behov och erfarenheter.
  • kunna finansieras inom internationellt utvecklingssamarbete samt kombineras med finansiering från andra utgiftsområden.

Insatserna ska planeras och genomföras med utgångspunkt i fattiga människors behov, förutsättningar och prioriteringar.