Individen har ett eget ansvar
Ulrica Gradin, chef på Försvarsdepartementets enhet för samhällets krisberedskap, talade i förra veckan om trygghet och säkerhet på Sveriges landsbygd. Regeringskansliet anordnade ett landsbygdsforum, där aktörer som arbetar med förverkligandet av regeringens strategi för en levande landsbygd, medverkade. Ulrica Gradin poängterade medborgarens eget ansvar när det gäller att ha beredskap för det oväntade.
"När jag var växte upp var det vanligt att strömmen kom och gick, men då visste mina föräldrar vad som skulle göras", sa Ulrica Gradin och gav sedan ett exempel på hur en storstadsbo i dagens Sverige istället kan resonera: "På frågan vad gör du om strömmen går, svarade kvinnan att det skulle aldrig hända henne, för hon bor ju i Stockholm".
Det var många åhörare som drog på smilbanden och kunde relatera till att människor på landsbygden generellt sett har en bättre beredskap för oväntade händelser än människor i tätorter. Eller som en kvinnlig lantbrukare uttryckte det: "Vi på landet är vana vid att inget funkar och att vi får lösa det själva".
Ulrica Gradin redogjorde för hur arbetet med samhällets beredskap ser ut på Regeringskansli- och myndighetsnivå, och gav en övergripande bild av hela hotskalan, det vill säga, allt ifrån den lilla olyckan för individen till "krisen" där samhällsviktiga funktioner slås ut.
Men fokus låg på landsbygden och där är det länsstyrelsen och kommunen som ansvarar. Räddningstjänsten till exempel, som är den organisation som befinner sig vid frontlinjen vid olyckor eller kriser, byggs upp på kommunal nivå. Och, förutsättningarna skiljer sig markant i storstäderna respektive landsbygden.
Ulrica exemplifierade med statistik som manar till eftertanke, det tar 20 extra minuter för räddningstjänsten på landsbygden att ta sig till olycksplatsen än i storstaden. Målet för regeringen är att hela landet ska ha likvärdigt skydd mot olyckor, men här spelar resursproblematiken en betydande roll.
Ulrica beskrev att många småorter bemannar sin brandstation med deltidspersonal. Personalen jobbar på sitt ordinarie jobb om dagarna och ligger samtidigt i dygnet-runt-beredskap (var fjärde vecka). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap står för utbildningskostnader men i övrigt är det kommunen som finansierar verksamheten. Den stora utflyttningen från glesbygden påverkar också rekryteringsbasen, som krymper och gör att urvalskriterierna blir svåra att möta.
Ulrica menar att alternativa lösningar för ökad samverkan mellan räddningstjänsten, polisen och ambulanssjukvården måste till, något som görs på en del platser idag.
Avslutningsvis beskrev Ulrica en trend, nämligen att olyckorna bli färre medan Sverige på senare år upplevt en del kriser. "Eller så är det jag som är arbetsskadad", sade hon självironiskt.
Om landsbygdsforum
I mars 2009 beslutade regeringen en strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Våren 2010 gjordes en uppföljning. I enlighet med strategin arbetar regeringen nu med att landsbygdsäkra beslutet. I linje med detta kommer regeringen att bjuda in till landsbygdsforum.
Landsbygdsforum är en mötesplats där regeringen berättar om aktuella frågor av betydelse för landsbygden, men lika mycket ett forum för dialog där deltagarna kan ge synpunkter, bidra med idéer och förslag.
