Gunilla Carlsson: Sverige och svensk-irakierna kan göra en skillnad

Mellan alla möten, trafikstockning och mellanlandningar tar biståndsminister Gunilla Carlsson emot för en intervju på sitt tjänsterum. Irak och den förestående Irak-konferensen (ICI) den 29 maj i Stockholm står i fokus.
- Ett stabilt och välmående Irak i en region som är Europas granne är viktigt för oss alla.

Biståndsminister Gunilla Carlsson Biståndsminister Gunilla Carlsson, Foto: Johan Hammerby

Biståndsminister Gunilla Carlsson hoppas på omvärldens politiska stöd för de reformansträngningar som påbörjats i Irak. Hon vill gärna också se en starkare roll för FN i enlighet med säkerhetsrådsresolution 1770. I den resolutionen, som antogs av ett enhälligt säkerhetsråd i augusti 2007, välkomnades lanseringen av ICI och gav FN:s mission i Irak ett stärkt mandat.

Varför är Iraks utveckling viktig för oss i Sverige?

- Ju stabilare och välmående Mellanöstern är med mänskliga rättigheter som respekteras desto bättre för hela världen - inte minst för oss här i Europa. I det arbetet ska vi inte glömma alla de människor med irakisk bakgrund som bor i vårt land. De är en tillgång och kan spela en roll i Iraks utveckling och i våra relationer - exempelvis i fråga om att förmedla vår syn på en rad områden och också i form av kulturutbyte, turism och handel.

Hur ska stabilitet, demokrati och välstånd uppnås?

- Irak-konferensen i Stockholm är ett led i försöken att skapa stabilitet, demokrati och välstånd - helt enkelt en hållbar utveckling. Här kan vi ge stöd, vara föredöme, men också ställa krav på irakierna, i frågan om bland annat respekten för de mänskliga rättigheterna.

- Irak är inte ett traditionellt biståndsland utan ett land i behov av vårt politiska stöd för de reformer som påbörjats. Det tillsammans med det irakiska folkets egen kapacitet kan bidra till positiva framsteg och en hållbar utveckling.

Vad kan vi göra för att respekten för de mänskliga rättigheter - i synnerhet kvinnors rättigheter - respekteras i Irak?

- Vad som behövs är ett fungerande rättsväsende. Alla medborgare måste ha rätt att hävda sina rättigheter - även mot ibland hämmande traditioner och religionsyttringar. Det gäller att ha insikt om våra olikheter, men också ha tålamod att föra fram vårt budskap om respekten för de mänskliga rättigheterna.

Alla i Irak påverkas av säkerhetsläget, inte minst de olika minoriteterna. Vad kan göras för att alla ska känna sig trygga?

- Hanteringen av minoriteter i ett land ger en indikation på hur väl mänskliga rättigheterna, i sin helhet, tillgodoses i detta land. Det gäller att ha fortlöpande dialog om helheten i de mänskliga rättigheterna och där ingår minoriteter.

Gunilla Carlsson säger också att hon är väl medveten om att det finns mycket kvar att göra i Irak, men att Irak-konferensen är ett steg i riktning mot normalisering, stabilitet och tryggare Irak.