Sveriges säkerhetspolitik

Förutsättningarna för Sveriges säkerhetspolitik har förändrats i grunden sedan det kalla krigets slut.

Europa präglas i dag av ömsesidiga beroenden. Säkerhetspolitiska möjligheter och utmaningar som Sverige ställs inför delas i hög utsträckning av övriga Europa. Det går inte att föreställa sig en militär konflikt i vårt närområde som enbart skulle påverka ett land.

Samarbetet inom Europeiska Unionen (EU) intar en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Sambandet mellan vår säkerhetspolitik och vår europapolitik är uppenbart. Sveriges säkerhet stärks genom europeisk integration. Regeringen menar att det ligger i Sveriges intresse att genom nära samarbete stärka medlemsstaternas gemensamma säkerhet samtidigt som EU, genom att vara en effektiv säkerhetspolitisk aktör, kan verka för en fredlig och demokratisk utveckling i omvärlden.

Sveriges säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra. Hot mot fred och säkerhet avvärjs i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer.

Medlemskapet i EU innebär att Sverige ingår i en politisk allians, där medlemsländer inte har försvarsförpliktelser i förhållande till varandra, men tar ett solidariskt ansvar för Europas säkerhet.

Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige bör därför ha förmågan att kunna ge och ta emot militärt stöd. Målet för det militära försvaret ska var att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet.

Källor till artikeln

Artikeln baseras på texter ur Regeringens utrikesdeklarationer samt Proposition 2008/09:140 Ett användbart försvar - försvarspolitisk proposition.

Vår syn på säkerhet

Sveriges säkerhetspolitik utgår från en bred syn på säkerhet.

Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är osannolikt under överskådlig tid. Kriser och incidenter som även inbegriper militära maktmedel kan dock inte uteslutas i vår region och på längre sikt kan militära angreppshot likväl aldrig uteslutas. Utmaningar och hot mot vår säkerhet är i dag föränderliga, gränslösa och komplexa. Tidigare syn på säkerhet utgick från stater och en militär hotbild. I ett vidgat säkerhetsbegrepp inryms även icke-militära hot och icke-statliga aktörer. Individens, vid sidan av staters, rättigheter och säkerhet ges stor betydelse.

Gränsöverskridande samarbete, handel och integration främjar en positiv utveckling i stora delar av världen. Globalisering kan dock också innebära ökad sårbarhet genom att enskilda händelser snabbt kan få regionala eller globala återverkningar. I detta ligger en ökad sårbarhet mot säkerhetshot som terrorism, spridning av massförstörelsevapen, organiserad brottslighet, pandemier och miljökatastrofer. Klimatförändringar utgör ett av de allvarligaste hoten mot människors grundläggande levnadsvillkor. I en globaliserad värld ökar även risken för att en ekonomisk kris kan få säkerhetspolitiska konsekvenser.

Säkerhet i samarbete

Dagens hot och utmaningar är i hög grad gränsöverskridande. Säkerhet uppnås därför gemensamt och genom nära samarbete med andra länder. Sverige är en aktiv och solidarisk partner i arbetet för stabilitet och säkerhet i Europa och omvärlden. Sveriges bidrag till krishanteringsinsatser under EU:s, FN:s och Nato:s ledning leder till ökad säkerhet.

Regeringen välkomnar att Europeiska unionens nya fördrag, det s.k. Lissabonfördraget, institutionaliserar och stärker det solidariska ansvar som EU:s medlemsländer har för Europas säkerhet.

Det råder bred politisk enighet om att vårt lands framtida säkerhet bygger på gemenskap och samverkan med andra länder. Detta ger oss större möjligheter att påverka förhållandena i vår omvärld och därmed även trygga vår egen säkerhet.

Sverige utvecklar och fördjupar ständigt vårt redan breda deltagande i det regionala säkerhetssamarbetet inom Europeiska unionen inklusive dess internationella krishantering inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Natos Partnerskap för fred (PFF). Vidare är Sverige verksamt i Europarådet som har till uppgift att värna mänskliga rättigheter, demokrati och rättstatens principer och därigenom bidra till att förebygga konflikter.

På det globala planet är det främsta uttrycket, för att skapa stabilitet och säkerhet, vårt stöd till Förenta Nationerna (FN). FN:s säkerhetsråd har av medlemsstaterna fått huvudansvaret för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. FN har därför en central roll och ger en unik internationell legitimitet för hanteringen av konflikter i världen. FN har även en grundläggande betydelse för utvecklingen och skyddet av folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna. I olika fora - främst med förankring i Förenta nationerna - kommer regeringen också att fortsätta arbetet för rustningskontroll och nedrustning. Vårt engagemang för FN och dess arbete för fred, säkerhet och utveckling genomsyrar vår utrikes- och säkerhetspolitik.
Vidare är även en stark transatlantisk länk av vital betydelse för Sveriges och hela Europas stabilitet och säkerhet. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration samt för internationell krishantering. Vårt samarbete med Nato och USA är ett uttryck för vår vilja att vara en del av och stärka den transatlantiska säkerhetspolitiska gemenskapen.

Närområdet

För Sverige är säkerheten och samarbetet i vårt närområde av särskild betydelse. Det nordiska samarbetet inom det säkerhetspolitiska området fördjupas och utvidgas. Det ligger i Sveriges intresse att åstadkomma effektiva samverkanslösningar och ett fördjupat samarbete med de nordiska länderna. Norden har i sammanhanget också ett utvecklat samarbete med Estland, Lettland och Litauen. Regeringen ser detta som ett komplement till och en naturlig utveckling av de europeiska och euroatlantiska samarbetena. Nordiskt försvarssamarbete är inte ett självständigt säkerhetspolitiskt alternativ.

Östersjöregionen präglas av stabilitet, dialog och samarbete. Samtliga Östersjöländer, förutom Ryssland, är i dag medlemmar i EU och/eller Nato. Detta är en utveckling som positivt har påverkat Sveriges säkerhet. Sverige deltar aktivt i Östersjö-, Arktis-, Barentssamarbetet samt bidrar till EU:s Nordliga dimension. Det Östliga partnerskapet som syftar till att fördjupa och förstärka relationerna mellan EU och de sex östliga grannländerna (Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland) har också en positiv inverkan på säkerheten och stabiliteten i det gemensamma närområdet genom att bidra till utveckling i demokratisk och marknadsekonomisk riktning.

Utvidgningen av EU är det främsta instrumentet för att skapa säkerhet, demokrati och välstånd i Europa. Sverige kommer därför fortsatt att verka för framsteg i de pågående medlemskapsförhandlingarna med Turkiet och Kroatien och främja konkreta framsteg i västra Balkanländernas närmande till Europeiska unionen.

Ryssland är Sveriges största grannland och en central säkerhetspolitisk aktör i vårt närområde, Europa och den större omvärlden. Rysslands partnerskap med EU och samverkan med Nato, liksom dess integration i den globala ekonomin, är av stor säkerhetspolitisk betydelse för Östersjöregionen och hela Europa.