Sveriges handelspolitik
Sveriges handelspolitik bygger på frihandel. Meningen "Sveriges utveckling - från fattigdom till välfärdssamhälle - är avregleringarnas och frihandelns historia" inleder regeringens handelspolitiska deklaration som presenterades i Riksdagen den 14 april 2010.
Sveriges utveckling från bondesamhälle till ett industrisamhälle tog fart på allvar under 1800-talet. Idag har Sverige en av världens högsta levnadsstandarder och detta är intimt kopplat till handel, såväl import som export. Frihandel gjorde det möjligt för entreprenörer att grunda och utveckla många av dagens världsledande svenska företag.
Frihandel
Begreppet frihandel innebär så mycket mer än bara möjligheten att köpa och sälja varor i andra länder. Frihandeln bidrar till att decentralisera beslut så att de fattas så nära köpare och säljare som möjligt. Frihandel innebär bland annat att det inte bör finnas tullar, vare sig för import eller export. Detta gäller givetvis både varor och tjänster.
I idén om frihandel ligger att alla former av protektionism, till exempel att förbjuda import i syfte att skydda det egna landets producenter från konkurrens utifrån är till nackdel för såväl konsumenter som producenter.
Sverige ska tillhöra EU:s kärna
Tre fjärdedelar av Sveriges handel sker på EU:s inre marknad. Regeringens absoluta ambition är att Sverige ska tillhöra EU:s kärna och vara en aktiv och konstruktiv kraft i samarbetet. Det så kallade tjänstedirektivet är en viktig komponent för utvecklingen av EU:s inre marknad. Tjänstesektorn är idag den snabbast växande delen av vår ekonomi och direktivet skulle innebära goda förutsättningar för en ökad tjänstehandel inom EU.
Sverige är också den starkaste rösten för frihandel inom EU. Genom att förstärka samarbetet med andra frihandelsvänliga länder kan vi göra än mer för frihandel än vad vi klarar av själva.
EU:s handelsrelationer med resten av världen
EU:s lissabonstrategi syftar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning, men framförallt att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Ända sedan lissabonstrategin antogs har Sverige hävdat att en viktig pusselbit saknas för att den ska bli framgångsrik. Den tar inte tillräcklig hänsyn till EU:s handelsrelationer med resten av världen. Regeringen arbetar för att ändra på detta.
Förhandlingar i världshandelsorganisationen
Det bästa sättet att öppna handeln globalt är genom multilaterala överenskommelser. Det är också det enda sättet att säkra ett rättvist, stabilt och förutsägbart internationellt handelssystem. Därför är slutförandet av den pågående handelsrundan, den så kallade Doharundan, inom World Trade Organisation, WTO, en av regeringens viktigaste handelspolitiska prioriteringar.
Välkomnar globaliseringen
Regeringen välkomnar globaliseringen och att allt fler länder finns med på den handelspolitiska kartan. Detta innebär båda att helt nya marknader och möjligheter öppnar sig för svenska företag och att allt fler människor världen över kan ta del av de välståndsskapande krafterna som en internationell handel innebär.
