I God Tro - Samhället och nyandligheten
SOU 1998:113
- Utgiven:
- september 1998
- Typ:
- Statens offentliga utredningar (SOU)
- Avsändare:
- Socialdepartementet
- Betänkande av Krisstödsutredningen
Ladda ner
Sammanfattning
Sverige är numera även i religiös bemärkelse ett mångkulturellt samhälle. Men vår religionsfrihet har hittills inte inneburit att alla trosuppfattningar i praktiken tillskrivits lika värde. Om det är samhällets strävan att vi även skall ha religionsjämlikhet så är det svårt att se hur detta kan bli möjligt utan en tydligare definition av religionsbegreppet. Många av de religiösa rörelser som finns i dag kommer även att finnas i framtiden. Andra kommer att försvinna och nya tillkommer. En del rörelser vinner sympatier och förståelse. Andra kommer många av oss att känna sig främmande för och personligen tar vi kanske helt avstånd från dem. Oavsett vår personliga inställning kommer dessa rörelser att verka i vårt samhälle och det är därför oerhört viktigt att samhället befrämjar en dialog i stället för polarisering och därmed en risk för stigmatisering av det som tycks oss främmande och märkligt. Den forskning som finns, här hemma och utomlands, visar att om en rörelse uppfattar det omgivande samhället som fientligt kan det leda till att rörelsen isolerar sig från omvärlden. En isolering från samhället är en riskfaktor. En viktig väg att förhindra en oönskad utveckling är ökad kunskap om olika religiösa rörelser. Det är också viktigt med en ökad kunskap om vad religionsfriheten innebär och vad den inte innebär. Skolan måste ge alla ungdomar kunskaper om vad som skiljer ett demokratiskt handlingssätt ifrån ett odemokratiskt. Kunskaper hos var och en av oss om demokrati är den bästa garantin för att ingen mot sin vilja skall hamna i en auktoritär odemokratisk rörelse. En i sammanhanget genant omständighet är att vidskepelsen fortfarande frodas i vårt land. Samhällets ansvar måste vara att ge sina medborgare tillräcklig kunskap och upplysning så att vi alla skall kunna göra så självständiga val som möjligt och förskonas från vidskepelsens förtryck.
Lagstiftningskedjan
Inga relaterade kommittédirektiv har publicerats.
I form av kommittédirektiv anger regeringen riktlinjerna för utredningsarbetet i offentliga utredningar och kommittéer.
Inga relaterade SOU och Ds har publicerats.
Slutsatser (betänkanden) från Statens offentliga utredningar och kommittéer publiceras i serien SOU.
Ds kallas serien av rapporter som lämnats av departementsutredningar.
Det finns även andra dokument som arbetas fram av departementen inför en remiss av ett förslag, t.ex. promemorior med förslag till lagändringar m.m.
Inga relaterade lagrådsremisser har publicerats.
Lagrådsremiss kallas de förslag till propositionstext som regeringen skickar till Lagrådet för granskning innan propositionen lämnas till riksdagen.
Inga relaterade propositioner har publicerats.
En proposition är regeringens förslag till riksdagen om en ny lag eller lagändring.
Sök utskottsbetänkanden på riksdagens webbplats.
Innan riksdagen beslutar om en proposition behandlas frågan i något av riksdagens utskott. Därefter lämnar utskottet sitt ställningstagande i form av ett utskottsbetänkande.
Sök riksdagsbeslut på riksdagens webbplats.
Riksdagen fattar beslut utifrån propositionen och utskottets betänkande. Besluten publiceras i serien Beslut i korthet.
Sök lagar (SFS) i Regeringskansliets rättsdatabaser.
När riksdagen har fattat sitt beslut ska regeringen utfärda och offentliggöra den nya lagen. Alla nya eller ändrade lagar publiceras i Svensk författningssamling (SFS) som också finns tillgänglig via Regeringskansliets rättsdatabaser.
