Folkbildningens särart? SOU 2003:94

Svensk folkbildning kan, både ifråga om dess omfattning, innehåll och historik, ges flera olika bestämningar. Den som ofta tonar fram i de offentliga texterna tar historisk utgångspunkt i 1800-talets folkbildningsrörelser och inskränker sig till att gälla de två stora institutionerna, studieförbund och folkhögskola, samt kulturverksamhet i dessas regi. Även det uppdrag vi förvaltar här, att analysera frågan om folkbildningens särart, dess eventuella existens och karaktär, är formulerat mot bakgrund av en sådan förståelse. Nu kan emellertid både historieskrivning och institutionell avgränsning av folkbildningsbegreppet ses just som ett led i att bestämma vad folkbildning är och inte är, dvs. att skriva fram särarten. Därför överskrider vår analys ibland den institutionella bestämningen av folkbildningsbegreppet. Vi gör det när vi menar att det är nödvändigt för att belysa hur historiskt och kontextuellt relativt talet om särarten är.