Frågor och svar

Vad är en infrastrukturproposition?

En proposition är ett förslag som regeringen lämnar till riksdagen. Riksdagen fattar sedan beslut om förslaget ska antas. I en infrastrukturproposition handlar förslaget om hur svenska vägar, järnvägar och infrastruktur för sjöfart och luftfart ska utvecklas och skötas.

Vem bestämmer om det som regeringen föreslår i infrastrukturpropositionen ska genomföras?

Det gör ledamöterna i Sveriges riksdag, dvs. de representanter för det svenska folket som vi alla väljer in i riksdagen en gång vart fjärde år.

När kommer infrastrukturpropositionen att överlämnas till riksdagen?

Den kommer under hösten 2008. Propositionen beräknas beslutas i riksdagen i december 2008. Därefter ska man planera mer i detalj vilka åtgärder som ska göras.

Innehållet i den trafikslagsövergripande nationella planen för Sveriges infrastruktur beräknas beslutas av regeringen vid årsskiftet 2009/10. De regionala planerna fastställs inom varje län av den aktör som är ansvarig för infrastrukturplaneringen, men regeringen bedömer hur mycket pengar varje län till slut ska få.

Är det i infrastrukturpropositionen som det bestäms vilka vägar och järnvägar som ska byggas?

Propositionen ger ekonomiska ramar och en övergripande inriktning för drift, underhåll och utveckling av transportsystemet från 2010 till 2021. När propositionen är beslutad i riksdagen ger regeringen trafikverken och regionerna ett direktiv för att föreslå exakt vad som ska göras.

Åtgärdsplaneringen har redan börjat förberedas. På så sätt slipper man fördröjningar.

Regeringen vill dessutom sätta fart på förbättringarna i trafiksystemet så att resultat kan uppnås på kort sikt. Infrastukturpropositionen kompletteras därför med en närtidssatsning där enskilda åtgärder pekas ut.

Hur lång tid i förväg kan man planera?

Det tar lång tid att förändra ett lands infrastruktur, därför måste arbetet vara långsiktigt. Planeringsperioden i den kommande infrastrukturpropositionen sträcker sig från 2010 till 2021.

Vilka planerar?

Den övergripande planeringen av vägar, järnvägar, luft- och sjöfart i Sverige görs i två steg. Första delen är inriktningsplaneringen. Då analyseras strategiska frågor som handlar om transporternas och transportsystemets utveckling och vilka effekter man vill uppnå. Underlagen kommer från trafikverken och regionerna. Med detta underlag och utifrån de politiska mål man sätter, sammanställer sedan regeringens infrastrukturpropositionen. Mer information om detta hittar du på webbsidan nedan.

Nästa steg är åtgärdsplaneringen. Då tar trafikverken och regionala aktörer fram förslag på åtgärder för perioden 2010-2021. Regeringen fastställer därefter den nationella planen. De regionala planerna bestäms inom varje län av den aktör som är ansvarig för infrastrukturplaneringen, men regeringen bedömer hur mycket pengar varje län till slut ska få.

Hur vet man hur mycket pengar som kommer att behövas?

Behoven av åtgärder i infrastrukturen behöver vägas och prioriteras mot andra angelägna samhällsbehov. I de underlag som regeringen haft till sin hjälp från myndigheter, utredningar och kommittéer finns det en mängd analyser och kostnadsberäkningar som vägts samman. Du kan läsa mer om samhällsekonomiska kalkyler här:

• Trafikverkens webbplats om planeringen

Varifrån kommer pengarna?

Pengarna är våra gemensamma tillgångar, det är de pengar vi betalar in till staten i skatt. Eftersom resurserna inte är oändliga måste prioriteringar göras och åtgärderna spridas över åren.

Vad avgör när en viss investering blir av?

För att en investering ska kunna genomföras ska den vara prioriterad antingen i den nationella trafikslagsövergripande planen eller i en regional plan.

När planerna är fastställda av regeringen respektive i varje län kan den fysiska planeringsprocessen starta. Den innebär att man går igenom olika steg från förstudie till en fastställd plan. Planeringen görs i samråd med berörda och planeringen av infrastrukturinvesteringar samordnas också med övrig samhällsplanering.

Vad gör regeringen för att möta klimatutmaningen?

Omställningen till ett klimateffektivt trafiksystem måste göras steg för steg. Ett sätt är att sätta pris på utsläppen av växthusgaser. På sikt bör vi också ha en fordonspark som är fri från användning av fossila bränslen. Vi ska också underlätta för resenärer och transportköpare att välja klimateffektiva och säkra alternativ.

Många resor och transporter omfattar flera färdmedel och synsättet att hela resan eller transporten ska fungera ska prägla den fortsatta utvecklingen av transportsystemet. Då är det viktigt med väl fungerande infrastruktur för de olika trafikslagen, både var för sig och i kombination.

Vilka är de största problemen som regeringen vill komma tillrätta med när det gäller infrastrukturen i Sverige?

Några viktiga utmaningar:

- Att stärka regeringens övergripande mål genom att infrastruktursatsningarna ger förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag.

- Att öka effektiviteten i transportsystemet för att uppnå tillväxt och nationell konkurrenskraft.

- Att möta klimatutmaningen med ett långsiktigt hållbart transportsystem.

- Att öka kvaliteten i transportsystemet (infrastruktur, färdmedel, transporttjänster, samordning av olika resval).

Varför tar det så lång tid att planera infrastruktur?

När planerna är fastställda av regeringen respektive i varje län kan den fysiska planeringsprocessen som regleras i lag startas. Det innebär att man planerar och skapar förutsättningar för varje byggprojekt som ska genomföras.

I den fysiska planeringsprocessen går man igenom olika steg från förstudie till en fastställd plan. Många människor och verksamheter berörs av infrastrukturen och därför ska samråd ske med berörda. Planeringen av infrastrukturinvesteringar ska också samordnas med övrig samhällsplanering.

Den fysiska planeringen tar 4-8 år att genomföra. Det är lång tid, men avsikten är att åtgärden verkligen ska ge den nytta och de effekter som man önskar - och att de som berörs också har en möjlighet att ge sin syn på saken.

Kommer regeringen att göra något för att förbättra trafiksituationen på kort sikt?

Ja, regeringen vill göra en närtidssatsning under 2009 och 2010. Det handlar bland annat om att snabba på genomförandet av pågående byggen och att tidigarelägga viktiga åtgärder på väg- och järnvägssidan. Några exempel:

Regeringen vill fortsätta förbättra förutsättningarna för järnvägstrafiken i storstadsregionerna. Förutom det stöd som redan finns för Stockholm/Mälardalen vill regeringen nu även kraftsamla i Göteborgsregionen och Skåne.

På vägsidan vill regeringen prioritera projekt som också får stöd av andra aktörer.

Inom närtidssatsningen ryms också mindre åtgärder som miljöförbättringar, tjälsäkring och mitträcken och statlig medfinansering av investeringar i enskilda vägar

Hur väljer man mellan att satsa på att bygga nytt eller underhålla det vi redan har?

Den svenska infrastrukturen är en av landets viktigaste tillgångar. Utan underhåll försämras standarden på vägar och järnvägar. Men det behövs också nya spår och vägar för att bygga bort flaskhalsar i trafiksystemen. Därför krävs satsningar såväl på underhåll som på nyinvesteringar. Båda delar är viktiga för att systemet ska fungera.