Nato och Partnerskap för fred (PFF)

Sveriges partnerskap med Nato bygger på vårt samarbete inom Euroatlantiska partnerskapsrådet, Partnerskap för fred samt de Natoledda krishanteringsinsatser vi deltar i.

PFF är ett praktiskt inriktat samarbetsprogram mellan Nato och icke-Natoländer i Europa, Centralasien och södra Kaukasus. Det är en viktig komponent för Sveriges deltagande i internationella fredsfrämjande insatser och för utveckling av vår krishanteringsförmåga. Samarbetet ger Sverige möjlighet att delta i PFF - övningar och de
Natoövningar som är öppna för partnerländer.

Individuellt partnerskapsprogram

PFF har även till syfte att verka för ett stabilare och säkrare Europa. PFF är också ett forum för säkerhetssektorreform där Sverige bidrar aktivt.

Sveriges deltagande i PFF konkretiseras i ett individuellt partnerskapsprogram (IPP) som innehåller både militära och civila delar.

IPP innehåller en övergripande inriktning på Sveriges samarbete men även exempelvis vilka resurser, både i form av militära förband, räddningstjänstmateriel och expertkompetens som Sverige vid en förfrågan skulle kunna bidra med vid en akut händelse, men även andra aktiviteter såsom utbildning och övningar.

Partnership for Peace Planning and Review Process

För partnerländerna har Nato utvecklat PARP, Partnership for Peace Planning and Review Process. PARP är ett bilateralt samarbete med Nato och syftar till att utveckla partnerländernas förmåga att samverka med andra länder vid fredsfrämjande insatser under ledning av FN, EU eller Nato.

PARP är också ett styrkeregister, där partnerländerna redovisar vilka resurser de disponerar och som efter nationella beslut kan delta i militär krishantering under Natos ledning.

Civil beredskapsplanering och katastrofinsatser

Civil beredskapsplanering är också en viktig del av PFF - samarbetet för att på ett effektivt sätt kunna begränsa skador uppkomna av naturkatastrofer, olyckor, eller kemiska attacker.

Generellt för användandet av militära resurser för att bidra till humanitära insatser är att dessa endast kan bidra indirekt och då i enlighet med FN:s riktlinjer på området, Oslo Guidelines (2007) vid naturkatastrofer och MCDA - Guidelines (2003) vid humanitära kriser i konfliktområden och i enlighet med regeringens policy för Sveriges humanitära bistånd 2010 - 2016.

Inom Nato:s civila beredskapsområde Civil Emergency Planning (CEP) hanteras frågor rörande civil krisberedskapsplanering såväl som humanitära katastrofinsatser. Grunden för CEP - samarbetet inom Nato/PFF är att civil beredskap betraktas som ett nationellt ansvar. Samarbetet kring civila beredskapsplaneringsfrågor inom Nato syftar till att koordinera nationella planeringsaktiviteter för att civila resurser ska kunna användas så effektivt som möjligt vid olika insatser.

Samarbetet innebär en möjlighet att jobba förebyggande och förbereda samhället för störningar och kriser. Detta gäller särskilt i arbetet att skydda befolkningen mot CBRN - incidenter, informationssäkerhet, skydd av samhällsviktig verksamhet, transporter, katastrofmedicin, livsmedel och vattenfrågor.

Ett viktigt mervärde är att det finns både civil och militär expertis, erfarenheter och strategiska resurser som var för sig eller tillsammans kan verka i ett katastrofområde. Från svensk sida deltar 13 myndigheter i det regelbundna arbetet.

Euro - Atlantic Disaster Response Coordination Centre (EADRCC) är center med mandat för koordinering av insatser i händelse av naturkatastrofer, teknologiska katastrofer och CBRN - incidenter inom EAPR - området. EADRCC "ägs" alltså gemensamt av allierade och partnerskapsländer. EADRCC har till uppgift att vid en kris koordinera resurser och information inom ramen för EAPR-ländernas verksamhet.

Centret har även mandat att kanalisera hjälp till länder där Nato genomför militära krishanteringsoperationer, till exempel i Afghanistan, efter att riktlinjer utfärdats av CEPC. EADRCC är baserat i Natohögkvarteret i Bryssel.