Reformerad rättighetslag ger människor med funktionsnedsättningar möjlighet att leva som andra

Den slutsatsen drar LSS-kommittén i slutbetänkandet Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77), som i dag överlämnas till statsrådet Maria Larsson. LSS-kommittén är en parlamentarisk utredning som har haft i uppdrag att göra en bred översyn av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och personlig assistans.

- LSS är en viktig garant för stöd och service till personer med omfattande funktionsnedsättningar. På många sätt är LSS en föregångare när det gäller valfrihet och möjligheter till inflytande över det egna livet för personer som behöver stöd, säger LSS-kommitténs ordförande Kenneth Johansson (c).

- Samtidigt har nya utmaningar tillkommit som lagen måste kunna möta. Stöd och service enligt LSS måste vara långsiktigt hållbart, både när det gäller kvalitet och kostnader. LSS infördes i stor enighet i början av 1990-talet. Jag är glad över att det fortfarande råder politisk enighet om att lagen behövs och till allra största delen om hur den kan utvecklas och förtydligas.

Några viktiga förslag i korthet:

- Ett tydligt barnperspektiv måste föras in i LSS. En obligatorisk registerkontroll ska också införas av alla som arbetar med att utföra stöd och service enligt LSS åt barn och unga.
- Personlig service med boendestöd ska bli en ny LSS-insats för de som behöver stöd i ordinärt boende.
- Personer med psykiska funktionsnedsättningar ska ha rätt till daglig verksamhet enligt LSS, om de ingår i lagens personkrets.
- Regeringen bör utreda hur personer med bostad enligt LSS ska kunna slippa betala hyra för gemensamma utrymmen i till exempel en gruppbostad. Innan frågan är löst bör de som berörs få samma särskilda bostadstillägg som ålderspensionärer.
- Staten ska ta över hela huvudmannaskapet för personlig assistans för att undvika dubbelarbete och öka tydligheten om kvalitet och ekonomiskt ansvar. Det kommunala ansvaret för andra insatser bibehålls eftersom dessa kräver långsiktigt lokalt ansvar och planering.
- Kraven för rätt till personlig assistans ska preciseras så att behovsbedömningen blir mer enhetlig i landet. Det ska också krävas mer än 20 timmars behov i genomsnitt per vecka för rätt till personlig assistans.
- Alla assistansanordnare ska ha ett tydligt ansvar för kvalitet och redovisning av den ersättning som de tar emot för kostnader för personlig assistans. Enskilda assistansanordnare ska även ha tillstånd från tillsynsmyndigheten.
- Samma ålderskrav för alla insatser som redan gäller för personlig assistans, med undantag för daglig verksamhet som är avsedd för personer i yrkesverksam ålder.

Allt kan dock inte lösas genom lagändringar. Tillämpningen av lagen är minst lika viktig. Flera förslag handlar därför om utvecklingsarbete hos huvudmän och statliga myndigheter. LSS-kommittén framhåller också att balansen mellan individuella och generella stödformer måste uppmärksammas när den nationella handlingsplanen för handikappolitiken följs upp år 2010. Kompetens är en nyckelfråga för att lagens syften och mål ska uppfyllas.

Den nya lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning bedöms tidigast kunna träda i kraft år 2010.

Kommunerna ska stegvis kompenseras för kostnader för rätten till daglig verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar som ingår i personkretsen för LSS. Den sammanlagda årliga merkostnaden beräknas efter tre år uppgå till närmare 500 miljoner kronor. Därutöver räknar kommittén med en del ytterligare regleringar av statsbidragen till kommuner och landsting.

För att assistansreformen ska vara långsiktigt hållbar behöver kostnadsutvecklingen dämpas och stabiliseras. Samhällets kostnader för insatsen ökar nu med närmare 2 miljarder kronor per år. Med LSS-kommitténs förslag minskas den årliga statliga kostnaden för personlig assistans under perioden 2010-2013 med omkring 3 miljarder kronor.