Intervju, 15 december 2011

EU:s strategi för biologisk mångfald till 2020

På miljörådsmötet den 19 december 2011 togs beslut om rådsslutsatser gällande ramverket för implementering av EU:s strategi för biologisk mångfald till 2020. Handläggaren Michael Löfroth vid Miljödepartementet berättar i en intervju om EU:s strategi.

Foto: Miljödepartementet

EU har, trots försök att stoppa förlusten av biologisk mångfald till år 2010, inte nått sina mål. På miljörådsmötet i juni 2011 antogs rådsslutsatser om EU-strategin och dess mål. På miljörådsmötet den 19 december togs frågan om ramverket för implementering av strategin upp.

Vad är viktigt med EU-strategin för biologisk mångfald?

- Huvudsyftet med den här strategin är att vi inom EU försöker nå sex mål inom området biologisk mångfald till år 2020. Det är ingen idé att försöka uppnå 100 olika mål samtidigt, utan det är bättre att vi nu inom EU fokuserar och koncentrerar oss på att nå ett fåtal viktiga mål. Det gör processen mer rimlig och ger bättre resultat. Dessa sex mål räcker inte för att häva utarmningen av den biologiska mångfalden, utan när EU fattat beslut om den gemensamma strategin, så ligger det på medlemsländerna själva att ta ytterligare nationella steg i rätt riktning för att motverka förlusten av biologisk mångfald.

Har finanskrisen inverkan på strategin?

- Ja, EU:s ekonomiska läge såg ljusare ut 2009 än vad det gör idag, och detta påverkar förstås alla processer som innebär att finansiering behövs. Åtgärderna behöver både lagstiftning och finansiering för att kunna genomföras på ett effektivt sätt, och när det gäller det senare kommer kommande beslut om EU:s budgetram vara av stor betydelse.

Hur har Sverige bidragit till EU-strategin?

- Sverige har ända sedan vi hade ordförandeposten i EU 2009 haft en hög ambitionsnivå på området biologisk mångfald. Ett av målen i strategin, det som berör EU:s påverkan på den globala biologiska mångfalden, har Sverige varit pådrivande för att få med. När Sverige var ordförandeland i EU hölls ett mycket uppskattat informellt ministermöte om biologisk mångfald i Strömstad, och sedan dess har Sverige framgångsrikt lyft frågor om bland annat ekosystemtjänsterna och deras värden.

Hur ser det ut för Sverige att nå målen för biologisk mångfald?

- Sverige har kommit långt i att integrera biologisk mångfald i sektorerna, men när det gäller skydd av värdefulla naturområden har Sverige en del kvar att göra. Att fortsätta det viktiga arbetet med att skydda skogar, myrar och annan värdefull natur som naturreservat, biotopskyddsområden eller genom avtal med markägare är nödvändigt för att den biologiska mångfalden ska få en chans att bevaras och utvecklas.

- EU-strategin är ett steg framåt, som kanske inte är så stort men i ljuset av den finansiella krisen i Europa är det en framgång, avslutar Michael Löfroth.

EU:s strategi för biologisk mångfald

EU:s strategi för biologisk mångfald till 2020 har som övergripande mål att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystemtjänster i EU senast 2020, i möjligaste mån återställa dem och samtidigt förstärka EU:s bidrag för att motverka förlusten av biologisk mångfald på global nivå.

Strategin innehåller sex mål: 1) Ett fullständigt genomförande av EU:s naturvårdsdirektiv om att skydda den biologiska mångfalden; 2) Bättre skydd för ekosystem och ökad användning av grön infrastruktur; 3) Främja biologisk mångfald genom ett säkerställande av hållbart jordbruk och skogsbruk; 4) Bättre förvaltning av fiskbestånd; 5) Strängare kontroller av så kallade invasiva främmande arter; 6) Ett ökat EU-bidrag i arbetet med att avvärja den globala förlusten av biologisk mångfald.