Biologisk mångfald inom EU
Sverige har en hög ambitionsnivå i arbetet för biologisk mångfald både inom EU och i EU:s position i internationella förhandlingar. Arbetet har bland annat resulterat i en EU-strategi för biologisk mångfald som antogs av rådet i december 2011.
Utrotningen av arter sker med oroväckande hög takt, mellan 100 och 1 000 gånger snabbare än normalt. Förlusten av den biologiska mångfalden gör att vi går miste om för människan viktiga ekosystemtjänster vilket också påverkar ekonomi och samhälle i stort.
EU-strategins sex mål
EU:s strategi för biologisk mångfald ska bidra till att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2020, vända den negativa trenden, och öka EU:s övergång mot en resurseffektiv och grön ekonomi. Regeringen stödjer strategins fokusering på sex viktiga mål:
- Ett fullständigt genomförande av EU: s naturvårdslagstiftning att skydda den biologiska mångfalden
- Bättre skydd för ekosystem och ökad användning av grön infrastruktur
- Främja biologisk mångfald genom ett säkerställande av hållbart jordbruk och skogsbruk
- Bättre förvaltning av fiskbestånd
- Strängare kontroller av så kallade invasiva (invarderande) främmande arter
- Ett ökat EU bidrag i arbetet med att avvärja den globala förlusten av biologisk mångfald
Bevara värdefulla naturområden
Mål 1 fokuserar mycket på att skapa Natura 2000, ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Medlemsstaterna har sedan år 1993 avgränsat små och stora geografiska områden för att bidra till bevarande av biologisk mångfald inom EU. Bestämmelserna kring Natura 2000 återfinns i två direktiv: Fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Det senare direktivet handlar om bevarande av hotade livsmiljöer samt vissa växt- och djurarter.
I Sverige är det regeringen som beslutar om vilka områden som ska vara med. Naturvårdsverket samordnar det svenska arbetet och länsstyrelserna har sedan i uppgift att ta fram bevarandeplaner för varje område, i samråd med markägare och andra berörda. I Sverige har över 4 000 områden valts ut till Natura 2000-nätverket. Cirka 60 procent av områdena ingår i naturreservat eller nationalparker.
Grön infrastruktur, hållbart skogsbruk och fiskebestånd
När det gäller mål 2 har regeringen påbörjat arbetet med att lägga ut initiala uppdrag om grön infrastruktur och ekosystemtjänster på Naturvårdsverket och andra myndigheter. Mål 3 är en viktig fråga för Sverige och i exempelvis regeringens skogspolitik är miljö- och produktionsmålen jämställda. Sverige har sedan länge varit pådrivande i frågor som rör Mål 4 och driver bland annat frågan om att samma mål även ska gälla för EU-fartyg som fiskar i tredje land.
Strängare kontroller av främmande arter
För att uppnå mål 5 om kontroll av invasiva arter krävs EU-gemensamma åtgärder eftersom de arter som ställer till med skada inte känner av några landsgränser. EU-kommissionen arbetar med att ta fram en särskild EU-gemensam strategi för arbetet. Strategin förväntas innehålla lagstiftningsförslag.
EU i det internationella samarbetet
Mål 6 är en fråga som regeringen har drivit sedan EU-ordförandeskapet 2009. Sverige bidrog då till att EU hade en ambitiös hållning i de internationella förhandlingarna om biologisk mångfald i Nagoya, Japan 2010.
