Seminarium om den senaste klimatforskningen

Moderatorn Lisa Sennerby Forsse, rektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, hälsade välkommen. Hon erinrade om att Kommissionen för hållbar utveckling inledde sin verksamhet med en större konferens den 7 mars 2007 om naturvetenskapen och klimatet.

Rapporten presenteras

De två författarna redovisade de viktigaste resultaten av sin genomgång av de senaste årens klimatforskning. Halterna av växthusgaser fortsätter att stiga, och det i en snabbare takt än tidigare. De två senaste årens nedgång i global medeltemperatur ändrar inte på det faktum att temperaturtrenden är stigande. Havsytans nivå stiger snabbare och kan under det kommande århundradet höjas mer än vad IPCC sade och uppgå till kring 1 meter.

Den senaste forskningen tyder på att det kan bli svårare än vad som tidigare bedömts att nå EU:s tvågradersmål på grund av att partiklars nedkylande effekt är mindre och att kolsänkorna kan bli mindre effektiva. Både i Arktis och Antarktis västra delar konstateras en temperaturhöjning som inte är naturlig. Den stora minskningen av havsistäcket i Arktis somrarna 2007 och 2008 var oväntad, och om den blir bestående kan den representera en första observerad tröskeleffekt ("tipping point"). Klimatkänsligheten - sambandet mellan koncentration växthusgaser i atmosfären och temperatur - är enligt den senaste forskningen i huvudsak densamma. Sammanfattningsvis anser författarna att slutsatserna i IPCC:s fjärde utvärderingsrapport står sig väl.

Kommentarer av Lennart Bengtsson

Moderatorn Lisa Sennerby Forsse gav sedan ordet till den förste av tre kommentatorer, professor Lennart Bengtsson som länge varit verksam inom meteorologisk forskning. Han tyckte att författarna gjort en imponerande översikt som stämmer med hans egen bild. Möjligen, menade han, gavs de antropogena (mänskliga) effekterna väl stor vikt i förhållande till naturliga variationer. Uppvärmningen sker rätt långsamt, med stora regionala variationer - exempelvis har USA inte haft någon uppvärmning. Allvarligast är att koldioxid blir kvar så länge i atmosfären - "a catastrophe in slow motion". Vi kan vänta mer extremt väder, bland annat torka i Medelhavsområdet. Samtidigt finns ej belägg för att tropiska orkaner skulle bli fler. Avslutningsvis framhöll Lennart Bengtsson att vi inte alls vet tillräckligt om klimatsystemet - mer kunskap behövs.

Synpunkter från Olle Häggström

Näste kommentator var Olle Häggström, professor i matematisk statistik vid Chalmers tekniska högskola, som intresserat sig för klimatfrågan ur ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. Han tyckte att det är väldigt bra att rapporten på ett begripligt språk lyckas redovisa forskningsläget. Det är viktigt eftersom området är så komplext och det finns amatörer som sprider missförstånd.

Olle Häggström hade funnit några saker i rapporten som väckte frågor. En var att så mycket vikt lades vid observationer från de senaste 2-3 åren. Han tyckte att urbaniseringseffekten inte är så marginell som författarna säger. Samt att de borde ha tagit upp frågan om sänkta pH-värden i havet och hur de påverkar ekosystemen. Rapporten tar heller inte upp att ekosystemen på land påverkas av höjda koldioxidhalter. Vidare undrade han över principerna för urval av refererad forskning. Han berömde att rapporten effektivt avvisar hypoteser om att solcykeln skulle vara en väsentlig förklaring till uppvärmningen.

Rolf Annerbergs ger sin syn på rapporten

Generaldirektör Rolf Annerberg, Formas och tidigare Naturvårdsverket och Europeiska kommissionen, kommenterade rapporten ur ett politiskt perspektiv. Han menade att en rapport som den aktuella är ett nödvändigt underlag för klimatpolitiken, men frågan är om det politiska systemet under rådande finanskris förmår att ta de beslut som behövs. Rolf Annerberg pekade på flera begränsningar. Det är politiskt svårt att hantera flera frågor på en gång. USA blir knappast färdigt i tid för Köpenhamn. Den ekonomiska krisen kan bli svepskäl att inte göra något. Det lägre oljepriset har sänkt omvandlingstrycket. Vidare ställdes frågan om tvågradersmålet fortfarande är rimligt. Rolf Annerberg frågade också om observerad avkylning i Antarktis och om effekt på havsytan om havsis smälter.

Allmän diskussion med frågor från publiken

Härnäst blev det en allmän diskussion med frågor och kommentarer från publiken. Den utmätta tiden räckte inte till för alla som ville ha ordet. Maria Wetterstrand, Miljöpartiet, undrade vad Lennart Bengtsson egentligen menat med att forskningen ger utrymme för osäkerhet. Vad är vi osäkra på? Är vi inte tillräckligt säkra på att klimathotet måste bemötas? Lennart Bengtsson menade att det finns mycket som bör och kan göras. Osäkerheten gör dock att vi måste vara beredda på överraskningar, som till exempel Arktis havsis. Å andra sidan kanske risken för avsmältning av landisarna över Grönland och Antarktis överskattas.

Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningen, frågade om möjligheterna för vetenskapen att minska spannet i klimatkänsligheten. Han undrade också om rapportförfattarna är alltför försiktiga. Svaret var att man nog inte ska vänta någon minskning av spannet; det är helt enkelt fråga om mycket komplexa processer, sade Erland Källén.

Carl-Gustaf Ribbing, Uppsala universitet, ställde sig skeptisk till rapportens resonemang om uppvärmning av troposfären och avkylning av stratosfären. Här fick modellen gå före observationer, menade han. Erland Källén ansåg dock att det här var fråga om att dataobservationer hade korrigerats och då kunde man konstatera att tidigare gällande inkonsistens mellan observationer och modellernas förutsägelser inte längre föreligger. Lennart Bengtsson sade att de korrigerade data hade tydliggjort växthusgasernas uppvärmande effekt.

Gösta Wallin, Göteborgs universitet, tog upp frågan om partiklars klimateffekt. Det antas att de har en avkylande effekt. Samtidigt sägs att osäkerheten om deras effekt är stor - kanske är det i stället så att de har en uppvärmande effekt, frågade han? Lennart Bengtsson höll med om att det här finns en osäkerhet, men att vi ändå vet att partiklar har en avkylande effekt.

Avslutningsvis kommenterade författarna några av de saker som de tre kommentatorerna tagit upp. Markku Rummukainen höll med om Olle Häggströms varning för att inte göra för mycket av de allra senaste årens observationer, och pekade på att vi nu kan ha en så kallad La Niña-växling som temporärt ger kallare väder. Erland Källén höll med Rolf Annerberg om att det finns regionala avkylningstendenser (delar av Arktis, östra Antarktis, USA) men det ryms inom de naturliga variationerna. Han förtydligade att det endast är avsmältning av landis som höjer havsytenivån; avsmältning av havsis har ingen sådan effekt. Till sist, angående olika vetenskapsgrenars betydelse i klimatfrågan, menade Erland Källén att utan naturvetenskapens bidrag hade klimathotet överhuvudtaget inte uppmärksammats, men nu kanske ekonomer som Stern spelar en stor roll.

Lisa Sennerby Forsse avslutade seminariet genom att understryka betydelsen för klimatfrågan av att dialogen mellan naturvetenskap och politik fungerar.