Underlagsrapporter

Syftet med Globaliseringsrådets arbete är dels att analysera den ekonomiska politiken ur ett globaliseringsperspektiv, dels att sprida och fördjupa diskussionen kring globaliseringens drivkrafter och effekter. Som ett led i detta arbete har en rad rapporter beställts huvudsakligen från forskare men också från myndigheter och andra aktörer med omfattande kunskaper på detta område.

• Utvecklingskraft och omställningsförmåga. En globaliserad svensk ekonomi

  Slutrapport från Globaliseringsrådets kansli

• Den globala konkurrensen om investeringar, talang och kapital har sannolikt bara börjat. Industriländerna står inför en period med betydande omstruktureringar av sina ekonomier, stora delar av dagens industri- och tjänstebranscher kommer att tas över av andra länder. Hur väl rustat står Sverige att möta dessa utmaningar? Hur kan ett litet öppet land förbereda sig för att tillgodogöra sig de vinster som finns i
  en globaliseringsprocess?

• Globaliseringsrådets kanslirapport är i första hand inriktad på de mikroekonomiska fundamenten för ekonomisk tillväxt i Sverige samt hur dessa påverkas av globaliseringen. I det perspektivet är de strategiskt viktiga områdena: Sverige som kunskapsnation, den svenska arbetsmarknaden, förnyelsekapaciteten i svenskt näringsliv samt de svenska skatte- och socialförsäkringssystemen. Inom dessa områden avgörs den svenska ekonomins utvecklingskraft och omställningsförmåga. Flexibilitet på mikroplanet måste kombineras med makrostabilitet. Därför behandlas även den globala kris som sköt fart under hösten 2008, vilken roll globaliseringen har i det avseendet och hur förutsättningarna för stabiliseringspolitiken påverkas. Också klimatpolitiken behandlas. En rad reformförslag presenteras för att öka Sveriges attraktivitet och näringslivets konkurrenskraft.

• Författare: Pontus Braunerhjelm, huvudsekreterare Globaliseringsrådet, VD, FSF och professor, KTH, Camilo von Greiff, fil. dr. och utredare, Globaliseringsrådet, och Helena Svaleryd, fil. dr. och utredare, Globaliseringsrådet och IFN.

• Globalisation, the financial crisis and stabilisation policies

  Underlagsrapport 36

• The financial crisis, initially limited to the US housing market, has turned into a world-wide economic crisis. Business cycle forecasts have continuously being revised downwards. Negative growth rates and soaring unemployment rates are expected for almost all OECD countries. As a response to the crisis, monetary policy has been radically eased, including both provisions of liquidity and significant interest rate reductions. Fiscal policy measures have also been implemented, albeit the extent and design have differed between countries. The global downturn has initiated a discussion concerning the need to redesign and globally coordinate stabilisation policies. But what role can stabilization policy - fiscal and monetary policy - play in the current situation? And to what extent is globalisation the cause of the current global turmoil? In "Globalisation, the financial crisis and stabilization policies. Challenges for the future" three professors of economics discuss the current financial crisis and the need and scope for monetary and fiscal policy. The report also analyses what mechanisms gave rise to the world-wide crisis and what reforms to financial regulation are needed in order to minimize the chances of similar crises in the future.

• Global normbildning genom internationell standardisering

  Underlagsrapport 35

• Svenska myndigheter bör inte detaljstyra standardisering genom offentlig upphandling. Däremot bör en frivillig och öppen standardisering, som innebär att de tekniskt mest effektiva lösningarna får företräde, främjas. I den 35:e rapporten till Globaliseringsrådet hävdar docent Mattias Ganslandt att Sverige bör sträva efter en aktiv roll i standardiserings-arbete både i EU och internationellt - inte minst för att främja svensk teknologiexport.

• The Role of SMEs and Entrepreneurship in a Globalised Economy

  Underlagsrapport 34

• What does globalisation mean for small and medium-sized firms, SMEs, innovation and entrepreneurship? One conclusion is that virtually every type of firm could participate on a global market. One reason being the new technology which means that even very small local firms have new possibilities. On the other hand, this also means increased competition. Summing up there are new opportunities as well as new challenges and threats for all companies acting in a globalised world. In "The Role of SMEs and Entrepreneurship in a Globalised Economy" a number of international and national researchers in the field of innovation, entrepreneurship and SMEs give their views on what globalisation mean from different perspectives. Five chapters are mainly describing and analyzing the implications of globalisation from a developed country perspective while the remaining three chapters involve developing countries.

• Svensk sjukvård som en framtida exportindustri? En industriekonomisk analys

  Underlagsrapport 33

• En åldrande befolkning, nya medicinska preparat och en innovativ utveckling inom medicinsk teknologi kommer att innebära stora förändringar för hälsoindustrins framtida utveckling. Alltfler människor, gamla som unga, förväntas kunna botas från sjukdomar som idag binder dem vid sjukbädden och hindrar dem från att återgå till arbetet. Kvalificerade uppskattningar tyder på att cirka 30 procent av den amerikanska ekonomins resurser går till hälsoindustrin år 2050. Sveriges sjukvårdsbudget, idag nio procent av BNP, förväntas också expandera i och med en stark efterfrågan på livskvalitetshöjande hälsotjänster. I rapporten "Svensk sjukvård som en framtida exportindustri? En industriekonomisk analys" utreds en av Sveriges största tjänsteproducerande näringar, sjukvården. Författaren analyserar vad som krävs för att kommersialisera och bygga en internationellt konkurrenskraftig hälsoindustri på det kunnande som i dag finns inom den svenska sjukvården. Författaren anser att Sverige inte får gå miste om det samhällsekonomiskt lönsamma investeringsprojekt som utvecklingen av den globala hälsoindustrin innebär.

• Socialförsäkringar och globalisering

  Underlagsrapport 32

• Den ökade internationella handeln och den tilltagande rörligheten av arbete och kapital medför att olika länders komparativa fördelar kan nyttjas. Resultatet blir en effektiviserad produktion och ett stigande välstånd. Men de globala vinsterna kan bli ojämnt fördelade och anpassningskrav kan ställas mer på vissa grupper än andra. Det är rimligt att dessa grupper skyddas eller kompenseras genom kollektiva försäkringar mot inkomstbortfall genom en socialförsäkring anpassad till globaliseringens effekter. I rapporten Socialförsäkringar och globalisering diskuteras hur socialförsäkringar kan utformas för att ge en efterfrågad trygghet utan att försämra incitament till anpassning. Dessutom analyseras hur socialförsäkringar bör utformas med tonvikt på effektivitets- och fördelningsaspekter liksom effekter på arbetskraftens rörlighet. Rapporten har fokus på Sverige och EU/EES. Författaren anser att en bra försäkring ska vara utformad så att den stimulerar omskolning, flyttning och migration samt är tydlig och transparent.

• Environmental Effects of International Trade

  Underlagsrapport 31

• No aspect of globalization worries the critics more than its implications for the environment. It is widely accepted that the direct effects of globalisation on the economy are positive, promoting international specialization, trade and growth. Concerns rise more with regard to "non-economic" effects of globalisation, i.e. negative externalities in the form of pollution and environmental degradation, due to the free rider problem. The report "Environmental Effects of International Trade" surveys the state of our knowledge in this field and presents new and updated evidence regarding the effects of trade on the environment. A central question is whether globalisation helps or hurts in achieving the best trade-off between environmental and economic goals. Generally empirical studies of cross-country data find no or limited detrimental effects of trade on the environment, or that such effects are limited in time as countries grow out of poverty. However, there seems to one exception: carbon dioxide emissions. Hence, the evidence does suggest that trade and growth can exacerbate carbon dioxide emissions for countries, controlling for their income levels. The author provides specific recommendations that should be addressed at the coming Kyoto II meeting 2009 in Copenhagen. In particular, the meeting should come to an agreement on a multilateral framework for trade measures, rather than leaving it up to individual states without guidelines.

• Clusters, Cluster Policy, and Swedish Competitiveness in the Global Economy

  Underlagsrapport 30

• Proximity enables firms to take advantage of knowledge spill-overs and exploit supplierdemand linkages with other entities engaged in related activities. Cluster strength thus seems to be one of the important determinants of prosperity differences across geographies. How can cluster-based economic policy help Sweden succeed in global competition? The report "Clusters, Cluster Policy, and Swedish Competitiveness in the Global Economy" approaches this central question through three different steps. First, what can be learnt from the academic research on clusters so far? Second, what conclusions can be drawn from the debate about whether cluster policy is at all useful, and how can it be structured to achieve the best possible impact? Third, what does this mean in terms of implementing a cluster policy for Sweden? The author outlines specific recommendations on how policy should be designed to improve cluster dynamics, how the fundamentals can be changed to make the emergence of strong clusters more likely, and the extent to which cluster processes can be a channel back into overall competitiveness policies at the regional and national level.

• PM till statsministern - om vikten av effektiva politiska institutioner i globaliseringens tid

  Underlagsrapport 29

• Den tid då den politiska arenan var utpräglat nationell, förändringar ägde rum långsamt och företag var starkt nationellt förankrade är förbi. I dag möter vi en snabbrörlig global miljö där det råder skarp konkurrens. Förändringar kan ske snabbt och oväntat, inte enbart i näringslivet utan även när det gäller politiska förutsättningar i en rad olika frågor. Det har därför blivit allt viktigare att också snabbt och effektivt förstå dessa politiska processer och vid behov omvandla denna förståelse till politisk handling. I rapporten "PM till statsministern - om vikten av effektiva politiska institutioner i globaliseringens tid" analyseras hur framför allt regeringskansliet fungerar som ett effektivt stabsorgan till regeringen för att möta utmaningar av långsiktig och strategisk karaktär. Huvudfrågan - vad det innebär att styra riket i dagens globaliserade värld - besvaras av en forskningssammanställning, intervjuer och en internationell utblick. Bland förslagen till att öka effektiviteten i beslutsfattandet och finna former för att lyfta fram långsiktiga strategiska frågor märks bl.a. ett framtidsutskott i Riksdagen samt en tydligare ledningsfunktion och fler analysenheter inom regeringskansliet - särskilt i statsministerns kansli.

• Economic Globalization and Swedish Pensions

  Underlagsrapport 28

• Historically pension systems have undergone repeated changes as the economy and demography have changed, as politics has changed, and as understanding of the workings and effects of pension systems has evolved. Looking to the future, it is appropriate to ask how ongoing increasing economic globalization might affect the workings of the pension system and what changes might be worthwhile in the light of the anticipated changes. In the report Economic Globalization and Swedish Pensions the effects of globalization on the functioning of the Swedish pension system are analyzed. The author emphasizes that the Swedish pension system by and large is well designed. Nevertheless, there is room for improvement to better handle the effects of globalization and a number of concrete reforms are proposed.

• Mot en ny skattereform - globaliseringen och den svenska välfärden

  Underlagsrapport 27

• Sveriges internationella attraktionskraft hänger samman med utformningen av det svenska skattesystemet. En konsekvens av globaliseringen är en ökad rörlighet i skattebaserna som kan förväntas påverka inte bara finansiella flöden och företagens investeringar utan på sikt också var välutbildade människor väljer att bo och arbeta. Detta ställer den svenska välfärdsstaten inför nya utmaningar. Är globaliseringen förenlig med en skattefinansierad välfärdsstat och en fortsatt uthållig tillväxt i den svenska ekonomin? I rapporten Mot en ny skattereform - globaliseringen och den svenska välfärden analyseras behovet av förändringar av de svenska skatterna med utgångspunkt i en värld präglad av global konkurrens om marknader, investeringskapital och arbetskraft. Författarens uppfattning är att tiden är mogen för en ny reform av det svenska skattesystemet, byggd på en bred parlamentarisk uppgörelse och med en långsiktigt hållbar utformning.

• Kunskap vidgar världen - Globaliseringens inverkan på skola och lärande

  Underlagsrapport 26

• Globaliseringen innebär en hårdare internationell konkurrens och en högre grad av specialisering. Globaliseringen ställer därmed krav på att Sveriges utbildningssystem är av yttersta kvalitet för att vi ska ha möjlighet att konkurrera på olika marknader världen över. Vikten av högkvalitativa utbildningsinsatser kan därför förväntas öka för att säkra Sveriges framtida ekonomiska utveckling och välstånd. Men vad har globaliseringen specifikt för inverkan på skolan och hur ser ett konkurrenskraftigt svenskt utbildningssystem ut? I rapporten Kunskap vidgar världen - Globaliseringens inverkan på skola och lärande analyseras effekterna av globaliseringen på skolan och dess roll för samhällets framtida utveckling. Betoningen ligger på förskola och gymnasieskola men utgångspunkten är det livslånga lärandet. Författaren lyfter särskilt fram behovet av demokratiska värden, flerspråkighet, talang, kvalificerade lärare och skolledare samt en dialog och beredskap inför framtiden.

• Globalisering - hot eller räddning för jobben?

  Underlagsrapport 25

• Ett centralt inslag i globaliseringsdebatten är rädslan för att ökad konkurrens från låglöneländer ska leda till färre jobb i Sverige. Dessa farhågor står i skarp kontrast till den traditionella synen på globalisering bland ekonomer. Globalt integrerade marknader kan snarast förväntas leda till välfärdsvinster för alla länder. I rapporten Globalisering - hot eller räddning för jobben? analyseras hur en ökad marknadsintegration med särskilt låglöneländer kan komma att påverka sysselsättningen i Sverige och andra västeuropeiska länder. Enligt författaren finns det förmodligen ingen anledning att oroa sig för att globaliseringen ska leda till lägre sysselsättning i vår ekonomi. Forskningen tyder i stället på det omvända - att nettoeffekterna på sysselsättningen blir positiva. Risken med globaliseringen ligger snarare i ökade inkomstklyftor än högre arbetslöshet. För att motverka oönskade fördelningseffekter föreslås dels reformer av de generella välfärdssystemen, dels nya kompenserande åtgärder för dem som blir friställda som t.ex. avgångsbidrag.

• En exkluderande arbetsmarknadsmodell? Den svenska arbetsmarknadens trösklar i ett globalt perspektiv

  Underlagsrapport 24

• I samhällsdebatten beskrivs ofta intressekonflikter kring anställningsskydd och minimilöner som en traditionell motsättning mellan arbete och kapital. Forskningen visar att detta är en alltför förenklad bild. Flertalet studier pekar på att intressemotsättningarna i hög grad handlar om hur insiders och outsiders på arbetsmarknaden påverkas. Möjligheterna för personer med en svagare ställning på arbetsmarknaden - som ungdomar, invandrare och lågutbildade - påverkas negativt av ett starkt anställningsskydd och höga lönegolv. Dels minskar sannolikheten att bli anställd dels blir många av de anställningar som faktiskt kommer till stånd mer osäkra. Dessutom kan effekterna av ett starkt anställningsskydd vara problematiska även för kärngruppen av arbetstagare: i den mån som skyddet minskar strukturomvandlingen och produktiviteten minskar också de anställdas löneutrymme. Följaktligen kan det ifrågasättas om anställningsskyddet i sin nuvarande utformning är det bästa sättet att uppnå trygghet på arbetsmarknaden. I rapporten En exkluderande arbetsmarknadsmodell? Den svenska arbetsmarknadens trösklar i ett globalt perspektiv analyseras i vilken grad anställningsskydd och minimilöner reser trösklar för arbetsmarknadsinträde och etablering på arbetsmarknaden. Utformningen och utvecklingen av de svenska institutionerna jämförs med sina internationella motsvarigheter. Rapporten behandlar även Laval-domen och dess konsekvenser för svensk arbetsmarknad.

• Globalisering, arbetskraftens rörlighet och produktivitet

  Underlagsrapport 23

• Teknologiska framsteg och kunskapsutveckling är den viktigaste förklaringen till högre tillväxt och ett ökat välstånd. I en dynamisk global ekonomi där teknikfronten flyttas framåt i allt snabbare takt blir därför förmågan att tillgodogöra sig ny teknik allt viktigare. Betydelsen av väl fungerande utbildningssystem och starka forskningsmiljöer för produktivitet och tillväxt är väl känt, däremot är kunskaperna beträffande hur kunskap sprids mellan företag och regioner betydligt mer begränsade. Genom att använda ett unikt datamaterial visar författarna att en ökad rörlighet av högutbildade har en positiv inverkan på produktiviteten. Tolkningen är att högutbildade är bärare av kunskap som sprids och kombineras med redan befintlig kunskap vilket i sin tur har positiva produktivitetseffekter. Flöden av arbetskraft mellan företag, regioner och länder blir en viktig komponent för att öka tillväxt och välstånd. Politiken bör därför utforma system som skapar goda förutsättningar för rörlighet samt reducerar inlåsningseffekter i den svenska ekonomin. Resultaten pekar också på att "täta" miljöer som storstäder och klusterbildningar är särskilt gynnsamma för kunskapsspridning, skapandet av humankapital, innovationer och tillväxt.

• Live and let die - industrial policy in a globalised world

  Underlagsrapport 22

• It is often claimed that industrial policies are an essential ingredient in policy-making for any country that aims at sustaining and increasing a competitive industrial sector. But does a small, open European economy actually need an industrial policy? Judging from this report, the answer seems to be in the affirmative. However, today's globalised world requires a different design where industrial policies are realigned with comparative advantage of a country, promote regional agglomerations and enhance industrial efficiency. Attempts to ensure regional equity by means of industrial policy is likely to have detrimental effects on productivity and growth. In the report, Live and let die - industrial policy in a globalised world, the challenges facing industrial policy makers in the 21st century are analyzed and policy conclusions drawn. The author emphasizes two major challenges that face policy makers: First, to give well-targeted measures the correct design. Second, to observe that efficient industrial policy is often about not doing anything.

• On the Road to Samarkand. Globalisation and the Swedish economy

  Underlagsrapport nr 21

• Globalisation will have dramatic effects on the Swedish economy - and by and large, positive ones. The entry of China and India into the world economy has already benefited Swedish consumers and will continue to do so on an even larger scale in the decades ahead. The total gain to the Swedish economy is calculated to be in the range of 25 per cent of GDP. However globalisation also poses real challenges regarding the adaptability of the Swedish economy to cope with structural change, a less egalitarian income distribution and more concentrated geographical distribution of economic activity.

• In the report, On the Road to Samarkand - Globalisation and the Swedish economy, the objective is to quantify the effects of globalisation on world markets and analyse the ensuing implications for the Swedish economy within a fifty-year time horizon. The authors focus on three channels of globalisation - the integration of China and India into the world economy, the internationalisation of firms and growth in cross-border business investment, and the migration of workers between Eastern and Western Europe.

• Globalisering och inkomstfördelning

  Underlagsrapport 20

• Globaliseringskritiker hävdar att globaliseringen bara gynnar de redan välbeställda och högutbildade eftersom ökad konkurrens från låglöneländer leder till utflyttning eller rationalisering av mindre avancerad produktion. Globaliseringens förespråkare menar å andra sidan att globaliseringens positiva effekter kommer alla till del och att vinsterna är så stora att eventuella förlorare kan kompenseras. Rapporten Globalisering och inkomstfördelning analyserar vilken effekt globaliseringen har haft - och kan tänkas ha i framtiden - på den svenska inkomstfördelningen. Författarna svarar entydigt ja på frågan om globaliseringen gynnar ekonomin som helhet men hävdar att svensk inkomst- och förmögenhetsfördelning har påverkats i relativt liten grad. De stora förändringarna under 1900-talet förklaras i första hand av finansiella kriser, skatte- och utbildningspolitiken samt bostadsägandets utbredning. Kapitalmarknadernas internationalisering har dock gynnat de grupper som haft de högsta inkomsterna och de största förmögenheterna. Enligt författarna skapar globaliseringen samtidigt ekonomiskt utrymme för att kunna bära de omställningskostnader som uppstår i en globaliseringsprocess.

• Globaliseringen och den svenska ägarmodellen

  Underlagsrapport 19

• Den omfattande internationaliseringen av företagsägandet är en av de tydligaste konsekvenserna av den pågående globaliseringen. För Sveriges del innebär det en tillbakagång för den traditionella svenska ägarmodellen där stora delar av näringslivet kontrollerats av ett fåtal ägare. I stället kommer andra modeller för ägarstyrning att tillämpas som kan förväntas påverka omstruktureringen av svenskt näringsliv. Dessa frågor analyseras utifrån ett historiskt perspektiv i rapporten Globaliseringen och den svenska ägarmodellen. Genom att visa hur och varför avregleringen av de finansiella marknaderna i kombination med globaliseringen har förändrat förutsättningarna för den svenska ägarmodellen förespråkar författarna en anpassning av svensk skattepolitik och bolagsrättslig lagstiftning som överensstämmer bättre med den nya situationen.

• Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld

  Underlagsrapport 18

• Migration är både en naturlig del av människors livsprojekt, i samhällsutvecklingen och en politiskt laddad fråga. I en globaliserad värld blir det allt vanligare att både varor, pengar, information, tjänster och personer flyttar över gränser. Framtidens migrationsströmmar bestäms av demografiska trender, hur efterfrågan på arbetskraft utvecklas i olika länder, och av politiska faktorer. I rapporten Den stora utmaningen: Internationell migration i en globaliserad värld beskrivs tre huvudtrender: att färre länder kommer att ha stora nettoutflöden, att Afrika söder om Sahara blir den viktigaste utvandringsregionen och att det finns en ökande potential för bruttoflöden i takt med att allt fler länder industrialiseras. Författarna betonar att migration har konsekvenser av mycket olika karaktär. Samtidigt som de kan vara positiva för såväl enskilda människor som för hela samhällens utveckling utgör internationell migration ett hot mot enskilda människors säkerhet och den ekonomiska, politiska och sociala stabiliteten i de samhällen som berörs. Det finns därför starka skäl att söka efter välfungerande system för att hantera internationell migration. Sådana system bör både ge enskilda migranter bästa möjliga förutsättningar att förverkliga sina livsprojekt, och fungera väl för såväl mottagar- som sändarländer. Rapporten utmynnar i policyrekommendationer på både internationell och regional nivå.

• Internationellt statligt ägande och konkurrens

  Underlagsrapport 17

• Ägandet i näringslivet blir allt mer internationellt. Avregleringen av kapitalmarknader, gränsöverskridande fusioner och förvärv, privatiseringen av tidigare offentliga monopol i kombination med en allmän globalisering av produktion leder till ett allt mer spritt ägande. Internationell konkurrens på ägarmarknaden har i allmänhet positiva effekter på produktiviteten och bidrar till ekonomisk tillväxt. Samtidigt är ägandets globalisering en politiskt känslig fråga. Detta gäller särskilt när företag köps av utländska stater. OECD:s, IMF:s och EU:s nuvarande strategi är att få statliga investeringsfonder att acceptera en frivillig uppförandekod kring transparens och ägarstyrning. I rapporten "Internationellt statligt ägande och konkurrens" lyfts den utmaning som Sverige och andra västerländska marknadsekonomier står inför: att öppna upp för en tillväxtfrämjande internationell konkurrens på marknaden för företagsstyrning samtidigt som man undviker att privatiseringar och avregleringar leder till snedvridande ägarbyten på grund av en ökad statlig aktivism på internationella marknader.

• Arbetsmarknadseffekter av utländska direktinvesteringar

  Underlagsrapport 16

• Den allra största skillnaden mellan nutida och tidigare epokers globalisering är kanske de multinationella företagens stora betydelse. I dag står multinationella företag för en stor del av världens produktion, sysselsättning, export, forskning och utveckling. Ett allt större antal svenskar arbetar numera i utländskt ägda företag eller i svenskägda multinationella företag med betydande utlandsverksamhet. Rapporten "Arbetsmarknadseffekter av utländska direktinvesteringar" analyserar effekter av utlandsägande, utländska direktinvesteringar och multinationella företag i Sverige på svenska löner och svensk sysselsättning. Författarna finner att inflödet av utländska företag rent generellt har gynnat svensk ekonomi och sysselsättningen i Sverige, bl.a. genom att multinationella företag betalar högre löner.

• Marknadsintegration och teknisk förändring - globalisering i en historisk analys

  Underlagsrapport 15

• Globalisering innebär att rörligheten för produktionsfaktorer ökar, att deras avkastning och värde förändras samt att fler länder bygger upp en modern industri. Dessa förändringar driver på tillväxten men skapar också ökade spänningar i samhällsutvecklingen. De genomgripande förändringar som 1800-talets globalisering förde med sig kan ha bidragit till den destruktiva period som följde under första hälften av 1900-talet med världskrig och tilltagande protektionism. Frågan är om även 1900-talets globalisering riskerar att föda liknande reaktioner. I rapporten "Marknadsintegration och teknisk förändring - globalisering i en historisk analys" behandlas globalisering dels från ett historiskt perspektiv med tonvikt på utvecklingen fram till första världskriget, dels från teoretiska perspektiv där jämförelser görs mellan den historiska globaliseringen och dagens förlopp. Rapporten avslutas med en diskussion om förväntade framtida effekter av globaliseringen för svensk ekonomi samt några ekonomisk-politiska slutsatser.

• Språk, krav och medborgarskap

  Underlagsrapport 14

• Få invänder mot att goda språkkunskaper främjar möjligheterna att på olika sätt bli delaktig i samhället. Invandrade som lär sig det nya landets språk bra får avsevärt bättre förutsättningar att konkurrera om lediga jobb. Likaså öppnar språkkunskaper dörrar till demokratisk delaktighet. En fråga i den politiska debatten har varit om krav på goda språkkunskaper för medborgarskap är en mekanism till förbättrad integration i det svenska samhället. Rapporten "Språk, krav och medborgarskap" innehåller en genomgång av regelverken för hur medborgarskap kan förvärvas i 19 länder. En tydlig trend i riktning mot ökad restriktivitet kan konstateras i de västeuropeiska länderna. Goda kunskaper i mottagarlandets språk är allt oftare ett krav för medborgarskap.

• Sverige i en åldrande värld - framtidsperspektiv på den demografiska utvecklingen

  Underlagsrapport 13

• Sveriges befolkning åldras. Den europeiska befolkningen åldras. Alla högindustrialiserade ekonomier åldras liksom även de flesta utvecklingsländer. Men länderna åldras från olika utgångspunkter och takten i förändringen varierar kraftigt. Åldrandet kräver ständig anpassning men ger samtidigt nya öppningar för att hantera gamla problem. I rapporten "Sverige i en åldrande värld" diskuteras de senaste forskningsrönen vad gäller befolkningsförändringars effekter på ekonomi och samhälle för att utifrån ett globalt perspektiv ge en bild av Sveriges valbara framtidsalternativ. För att illustrera de val Sverige står inför analyseras tre möjliga scenarion: att öka den effektiva arbetsstyrkan, att kompensera den högre andelen pensionärer genom att importera arbetskraft eller att öka barnafödandet. Slutsatsen är att politiken bör inriktas på samtliga dessa alternativ för smidigast anpassning till de kommande demografiska förändringarna.

• Skatter, entreprenörskap och nyföretagande

  Underlagsrapport 12

• Globaliseringsprocessen och den tekniska utvecklingen ställer nya krav på ekonomin och företagsdynamiken. I takt med att stora och etablerade företag i allt större utsträckning konkurreras ut, blir uppköpta eller lokaliserar sig utomlands blir det allt viktigare att nya och växande företag växer fram på marknaden. Inom EU är målet att unionen ska ha den största andelen entreprenörer i världen. Men vilka faktorer driver individer att bli entreprenörer? Och hur påverkar institutionella spelregler som skatter benägenheten att bli entreprenör? I rapporten "Skatter, entreprenörskap och nyföretagande" sammanfattas de drivkrafter som anses styra entreprenören samt hur entreprenören anses bidra till samhällsekonomin. Likaså visas hur nyföretagandet ser ut i Sverige i en internationell jämförelse. Slutligen presenteras en analys av hur inkomstskatter påverkar benägenheten att bli egenföretagare baserat på nya svenska data. De svenska resultaten jämförs med amerikanska och policyrekommendationer levereras.

• Is free migration compatible with a European-style welfare state?

  Underlagsrapport 11

• Fri invandring uppfattas ofta som inkompatibelt med en välfärdsstat. Denna rapport analyserar, med Sverige som exempel, i vilken utsräckning rika välfärdsstater lockar till sig migranter från fattigare länder. Rapporten visar att denna syn är för enkel. Tittar man snävt på effekterna på statens finanser missar man de bredare ekonomiska fördelarna som i själva verket bidrar till att finansiera välfärdsstaten. Migration ska ses som en möjlighet - inte ett hot. Det är lika mycket en fråga om mänskliga rättigheter och om internationell solidaritet som egoism. Författaren menar därför att prioriteringarna borde vara självklara: stöd åtgärder för att motverka diskriminering och arbeta för jämlika livschanser; gör arbetsmarknadsreformer som bättre kombinerar trygghet med omställningsbarhet, anställningsbarhet och möjligheter; vidta välfärdsreformer som ger stöd utan att samtidigt försvaga incitamenten till arbete.

• Globaliseringen och den högre utbildningen

  Underlagsrapport 10

• Omfattande förändringar i den högre utbildningen världen över är nära sammanhängande med globaliseringen. En global utbildningsmarknad växer fram präglad av stark expansion och en snabbt föränderlig efterfrågan bland allt mer välinformerade människor i stort behov av nya kunskaper. Reformer och stark utbyggnad i många länder, skärpta krav från näringslivet, demografiska förändringar samt en ökad rörlighet för studenter, lärare och forskare, leder till ökad konkurrens inom och mellan utbildningssystemen. Betydelsen av en internationellt konkurrenskraftig högre utbildning förväntas öka för att ett land ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen. I "Globaliseringen och den högre utbildningen" bedöms förutsättningarna för svensk högre utbildning att hävda sig i en global konkurrens med utgångspunkt från hur svenska lärosäten är organiserade, finansierade och från nuvarande position i den globala rankingen.

• Globaliseringens drivkrafter och samhällsekonomiska konsekvenser

  Underlagsrapport 9

• Information, kapital, varor, tjänster och människor rör sig allt snabbare och lättare mellan länder. En viktig konsekvens är en betydligt starkare specialisering i produktionen som bland annat resulterat i en ökad utlokalisering och offshoring från Sverige. För att behålla och utveckla det svenska välståndet föreslås en rad åtgärder med tonvikt på avreglering av tjänstesektorer för att främja handel, underlätta arbetskraftsinvandring och förstärka kunskapsuppbyggnaden.

• Du sköna nya globaliserade värld? Starka klusters och svaga regioners betydelse för ekonomisk tillväxt

  Underlagsrapport 8

• I denna rapport beskrivs sambanden mellan industrins geografiska lokalisering och den ekonomiska tillväxten samt globaliseringens effekter på detta. För vissa företag är låga kostnader avgörande, medan andra baserar sin konkurrenskraft på närhet till marknaden eller tillgång till kunskaps- och humankapitalintensiva miljöer. Det senare förknippas med attraktiva kluster präglade av utveckling av ny kunskap, entreprenörskap och tillväxt.

• Gislaved och Söderhamn - konsten att komma igen när storindustrin flyttat ut

  Underlagsrapport 7

• Nedgången i den svenska ekonomin i början av 2000-talet drabbade industridominerade kommuner särskilt hårt. Sysselsättningen minskade drastiskt när företag lades ner eller flyttade sin produktion till andra länder. Två sådana kommuner - Gislaved och Söderhamn - uppvisar betydande likheter beträffande beroendet av industri men också stora olikheter i hur de klarade krisen. I båda kommunerna flyttade dominerande utländska ägare produktionen utomlands. I rapporten Gislaved och Söderhamn - konsten att komma igen när storindustrin flyttat ut analyseras utvecklingen före och efter nedläggningarna av Continental och Emerson. Författaren hittar förutsättningar att klara en omställning i bland annat entreprenörsklimat, nyföretagande och produktionsstruktur. Slutsatser som kan föras direkt över till den ekonomiska politiken.

• Innovationssystem, globalisering och ekonomisk tillväxt

  Underlagsrapport 6

• I växande grad öppnas de nationella innovationssystemen för internationell kunskapsöverföring genom globaliseringen av industrier, internationaliseringen av produktion, gränsöverskridande satsningar på FoU samt genom export och import. Denna utveckling ger företagen unika möjligheter att ta del av den internationellt mest kvalificerade kunskapen, vilket är centralt för mångfald och förändring i en ekonomi. "Innovationssystem, globalisering och ekonomisk tillväxt" diskuterar innovationssystem med fokus på de svenska systemen ur ett globalt perspektiv. I Sverige finns en rad olika och överlappande innovationssystem. Vissa system, t. ex. informationsteknologi och bioteknologi, är starkt integrerade i internationella nätverk för kunskapsspridning, medan andra är förankrade i en specifik lokal svensk miljö. Mer specialiserad kunskap låter sig i regel inte kodifieras så lätt och är mer svåröverförbar. Därför är den lokala miljön för kunskapsutveckling av stor vikt för ett lands utveckling.

• Sverige i den institutionella konkurrensen

  Underlagsrapport 4

• Institutionell konkurrens innebär att politiska enheter, som stater och kommuner, konkurrerar med varandra om medborgare, arbetskraft, kapital och företag genom att försöka erbjuda mer attraktiva institutioner i såväl kostnads- som intäktshänseende. I dagens globaliserade värld är denna konkurrens om grundlagar, arbetsmarknadslagstiftning och kollektiva överenskommelser, socialförsäkringar och skatteregler, allt mer en realitet. I rapporten Sverige i den institutionella konkurrensen analyseras hur institutionell konkurrens påverkar välfärdstaten, kollektivavtalssystemet och demokratin. Enligt författarna har utrymmet för att bedriva traditionell omfördelningspolitik minskat samtidigt som välfärdsstatens utformning har ändrats så att önskemål hos de politiskt viktiga väljargrupperna i medelklassen tillgodoses i större omfattning. I stort bedöms dock förutsättningarna för att den traditionella välfärdsstaten ska bestå som goda.

• Nyföretagande, näringslivsdynamik och tillväxt i den nya världsekonomin

  Underlagsrapport 5

• Såväl arbetskraft som entreprenörer och befintliga företag är idag utsatta för en global konkurrens. För att klara av förändringar och parera chocker som härrör ur globaliseringen är näringslivets förmåga till anpassning och förnyelse allt viktigare. I rapporten Nyföretagande, näringslivsdynamik och tillväxt i den globala ekonomin lyfter författarna fram betydelsen av nya företag för att öka sysselsättning, produktivitet och BNP och i förlängningen en ekonomis välstånd. De finner starka indikationer på att nyföretagandet i Sverige är lågt och att nya, entreprenörsdrivna företag spelar en viktig roll för innovationer och förnyelse. Utifrån dessa resultat rekommenderar författarna en rad ekonomisk-politiska åtgärder för att stimulera nyföretagande och näringslivsdynamik.

• Globaliseringens tre vågor - Sveriges internationalisering under 150 år

  Underlagsrapport 3

• I slutet av 1800-talet var Sverige ett av de fattigaste länderna i Europa. Men under perioden 1870-1970 växte den svenska ekonomin snabbast i världen, med undantag av Japan. En av de viktigaste drivkrafterna bakom det höjda välståndet var globaliseringen. Den svenska utrikeshandelns volym har blivit 600 gånger större på 150 år. Den ekonomiska politiken bidrog också till att Sverige kunde ta till vara på de positiva effekter som finns inneboende i en globaliseringsprocess.

• Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb

  Underlagsrapport 2

• Det senaste decenniets intensifiering av globaliseringen har ökat utmaningarna för ekonomiskt utvecklade länder och regioner. I ett skede där konkurrensen om kunskapsintensiva verksamheter förväntas öka är det särskilt viktigt att kunna behålla och attrahera välutbildad arbetskraft. Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb berör ett högaktuellt tema i diskussionen om globaliseringens effekter. I centrum för analysen står utvecklingen inom programvaruindustri och andra FoU-intensiva verksamheter. Rapporten fokuserar på de omfattande policyslutsatser som nyligen lanserats i USA och vilka policyimplikationer dessa kan tänkas medföra för Sverige.

• Världens välfärd: Fyra decennier som förändrade planeten

  Underlagsrapport 1

• Denna rapport belyser globaliseringen i stort vad gäller olika indikatorer på ekonomi, hälsa, livschanser och samhällsutveckling under de senaste 50 åren. Rapporten analyserar även i vilken utsträckning globaliseringen har medverkat till förändringar på nämnda områden samt hur dessa omvärldsförändringar påverkar Sverige. Författare är Johan Norberg, fil mag i idéhistoria och Senior Fellow vid Cato Institute i Washington, DC. Han är även känd som samhällsdebattör med bakgrund från Timbro som också publicerat hans bok Till världskapitalismens försvar som är översatt till mer än 20 språk. Författaren svarar helt och hållet för de analyser och rekommendationer som lämnas i rapporten.