Nationell strategi för att möta hotet från terrorismen

Terrorismen i dag

Terrorism är ingen ny företeelse, utan en del av det moderna Europas politiska historia.

Ett allvarligt terroristhot mot Europa såväl som globalt utgörs av grupper som söker legitimera våldsanvändning med hänvisning till extrema uttolkningar av islam. Ett annat allvarligt hot utgörs av individer som med hänvisning till en förvriden och mörk uppfattning av omvärlden begår massaker på oskyldiga värnlösa människor. Massvåld och förstörelse kan vara ett mål i sig. Civilbefolkningen löper därför större risk att drabbas. Det direkta terroristhotet mot Sverige och svenska intressen har tidigare bedömts vara låg, men hotbilden kan snabbt förändras och sedan slutet av 2010 bedöms den vara förhöjd.

Begreppet terrorism rymmer fler företeelser än planering och utförande av attentat. Det kan handla om propaganda och spridning av våldsbudskap, insamlande av pengar och stöd till terroristnätverk, indoktrinering, rekrytering till självmordsattentat, utbildning i terroristaktioner eller bombtillverkning.

Strategi mot terrorism

Svensk terrorismbekämpning ska ske inom ramen för internationell rätt inklusive mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Svensk terrorismbekämpning ska kännetecknas av att det bara är med medel som hör hemma i ett öppet, demokratiskt och rättssäkert samhälle som hoten på ett legitimt sätt kan bekämpas.

Att bekämpa terrorism kräver ett stärkt samarbete över nationsgränserna och över olika politikområden. Sverige har anslutit sig till det internationella samarbetet för att bekämpa terrorism genom ett aktivt deltagande i EU-samarbetet såväl som i det globala samarbetet, bl.a. genom tillträde till en rad FN-konventioner och tillämpning av ett flertal FN-resolutioner på området.

Ett större terroristattentat i Sverige skulle ställa samhället inför mycket stora utmaningar och påfrestningar. Mycket har gjorts för att förstärka nationella strukturer och bidra till stärkandet av nationella insatser. Hotet om terrorism kommer emellertid att finnas kvar under lång tid framöver, och regeringen vill redovisa vilka ytterligare åtgärder som ska genomföras och vilka principer som ska vara vägledande för arbetet.

Sverige ska ha en bred beredskap, god samordning och ett effektivt resursutnyttjande i bemötandet av terroristhotet. Målet är att Sverige ska bli mer effektivt i arbetet med att

• avvärja,
• förebygga,
• skydda mot, och
• hantera konsekvenser av terroristverksamhet.

De åtgärder som tas upp i den nuvarande strategin presenteras därför under rubriker som motsvarar dessa områden.

Integritet och rättssäkerhet

Bekämpningen av terrorism lyfter också fram frågan om balansen mellan samhällets behov av säkerhet och den enskildes rättssäkerhet och respekt för de mänskliga rättigheterna.

Utgångspunkten bör vara att ju allvarligare och mer svårutredd brottsligheten är, desto större möjligheter bör finnas att använda olika former av tvångsmedel för att bekämpa denna. Samtidigt måste hänsyn tas till balansen mellan den totala verkan av samtliga sådana åtgärder å ena sidan och de konsekvenser som de sammantaget får för integritets- och rättssäkerhetshänsyn å andra sidan. Utökade befogenheter kan inte komma i fråga utan att också kombineras med tydliga regler för utövande och mekanismer för ordentlig efterhandskontroll av utövningen. Sedan januari 2008 finns en myndighet med uppdrag att utöva tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel; Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.