Diskrimineringsfrågor

Målet för regeringens insatser mot diskriminering är ett samhälle fritt från diskriminering. Området omfattar åtgärder för att förebygga diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Andra frågor som är kopplade till detta område är åtgärder mot rasism, homofobi och andra liknande former av intolerans.

Foto: NordicPhotos

Regeringens insatser på området är inriktade på att:

minska diskrimineringen och främja lika rättigheter i samhället oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder,
det ska finnas god kunskap om förekomst och omfattning av diskriminering i samhället och om mekanismer bakom diskriminering,
arbetsgivare ska ha kunskap om diskrimineringslagstiftningen och ska arbeta för att förebygga diskriminering, och
skapa förutsättningar för arbetet mot rasism och liknande former av intolerans.

En förutsättning för arbetet med att bekämpa diskriminering är en effektiv och heltäckande diskrimineringslagstiftning. Den 1 januari 2009 trädde därför en ny lag, diskrimineringslagen, i kraft (SFS 2008:567). Samtidigt inrättades en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, som ska utöva tillsyn över att lagen följs. Därutöver hanterar Ungdomsstyrelsen tre olika bidragssystem i syfte att stödja verksamhet mot diskriminering, rasism, homofobi och liknande former av intolerans.

Den svenska diskrimineringslagstiftningen grundar sig i flera internationella juridiska instrument på området till vilka Sverige har anslutit sig, däribland:

FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,
FN:s konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
Direktivet mot etnisk diskriminering (direktiv 2000/43/EG), samt
Arbetslivsdirektivet (direktiv 2000/78/EG).