Arbetet i EU

Utrikesdepartementets arbete präglas i hög grad av Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen. Alla UD:s ansvarsområden berörs och tjänstemän på alla nivåer, både i Stockholm och på ambassaderna, engageras i det löpande EU-arbetet.

Förenklat kan sägas att regeringen lägger fast politiken, att den svenska EU-representationen i Bryssel företräder regeringen i unionen och att de svenska ambassaderna framför budskap och reaktioner mellan Stockholm och verksamhetslandets regering. Regeringsföreträdare och tjänstemän både från Stockholm och Bryssel är aktiva vid europeiska rådslag och i utvecklandet av den europeiska politiken.

Det kan exempelvis gälla EU:s politiska kontakter med andra delar av världen där Sverige är med och påverkar den europeiska politiken eller gemensamma uttalanden som EU gör i FN om de mänskliga rättigheter i något land. Det kan också gälla EUländernas samarbete inom det konsulära området, där man som unionsmedborgare kan få hjälp av ett annat medlemsland i länder där Sverige inte har någon egen ambassad.

EU som global aktör

Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 och innebär bland annat att Europeiska unionens roll som global aktör stärks väsentligt. Europa får därmed nya möjligheter att utforma den internationella utvecklingen utifrån europeiska intressen och värderingar. Sveriges utrikespolitik är mer integrerad än någonsin i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Det ger Sverige ett nytt ansvar och nya möjligheter att verka för frihet, fred och försoning i vår omvärld.

De utrikespolitiska frågorna behandlas i Rådet för utrikesfrågor som leds av Catherine Ashton, EU:s Höga representant för utrikes frågor. Den Höga representanten för utrikes frågor har tre funktioner. Hon är företrädare för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, ordförande i rådet för utrikes frågor, och vice ordförande i kommissionen, med ansvar för samordningen av utrikes frågor inom kommissionens ansvarsområde, såsom bistånds-, utvidgnings- och handelsfrågor. En europeisk utrikestjänst bestående av tjänstemän från både EU:s institutioner (rådssekretariatet och kommissionen) och från medlemsländernas utrikesförvaltningar kommer att inrättas till stöd för den Höga representanten.

Läs mer om Lissabonfördraget via länken till höger.

UD:s ansvarsområden i EU-samarbetet

UD:s ansvarsområden behandlas i tre olika rådskonstellationer:

  • Rådet för utrikes frågor
  • Rådet för allmänna frågor
  • Konkurrenskraftsrådet

Nedan beskrivs kortfattat UD:s ansvarsområden inom EU-samarbetet. Mer utförlig information finns via länkarna till vänster.

  • EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) Sveriges EU-medlemskap innebär att vi deltar fullt ut i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP). Medlemskapet innebär att vi är en del av en politisk allians, grundad på en värdegemenskap och ömsesidig solidaritet. EU är också ett verktyg som ger oss möjlighet att agera samfällt och därigenom med större kraft.
  • Utvecklingssamarbete genom EU EU är världens största biståndsgivare - tillsammans står medlemsstaterna och EU-kommissionen för över hälften av världens bistånd. EU-kommissionens utvecklingssamarbete står för ungefär 10% av det globala biståndet.
  • EU:s handelspolitik EU:s handelspolitik är dels reglerna för handeln inom EU, den inre marknaden, dels EU:s gemensamma handelspolitiska agerande gentemot omvärlden, exempelvis EU:s förhandlingar i Världshandelsorganisationen WTO och EU:s förhandlingar om bilaterala och regionala frihandelsavtal med tredje land.
  • EU:s inre marknad Den inre marknaden med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer är en av grundstenarena i EU-samarbetet. Den består av de 27 EU-länderna samt EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein. Den inre marknaden syftar till att underlätta handeln mellan medlemsstater genom avveckling av handelshinder, ökad konkurrens och regelförbättring i företagens, konsumenternas och medborgarnas intresse.
  • EU:s utvidgning Sverige har från början stöttat EU:s utvidgningsprocess, och är drivande i att föra processen framåt. Medlemskapsförhandlingar förs i dagsläget med Kroatien och Turkiet, medan förhandlingar med kandidatlandet Makedonien ännu inte har inletts. Island har lämnat in en medlemskapsansökan och väntas inleda förhandlingar inom den närmaste tiden. Sverige är även angelägna om att länderna på västra Balkan närmar sig EU. Den fortsatta integrationen med EU och de krav som följer av denna fungerar som en motor för reformprocessen i alla dessa länder.