Verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård

Den 12 januari överlämnade regeringen propositionen "Verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård" till riksdagen. Den nya lagen började gälla den 1 januari 2010. Här kan du ta del av frågor och svar kring vad det innebär.

Vad innehåller propositionen?

I propositionen lämnas förslag för att modernisera och klargöra det svenska regelverket inom djurens hälso- och sjukvård. Det föreslås att en ny lag ska ersätta den nuvarande lagen om behörighet att utöva veterinäryrket. Lagen ska syfta till att uppnå en god och säker vård och en god djurhälsa och ska också bidra till att samhällets krav på ett gott djurskydd, ett gott smittskydd och säkra livsmedel uppnås.

I propositionen föreslås att den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2010.

Upp

Vilka yrkeskategorier berörs av den nya lagen?

I den föreslagna lagen finns bestämmelser om behörighet genom legitimation och godkännande för yrken inom djurens hälso- och sjukvård. De behörighetsreglerade yrkesutövarna inom djurens hälso- och sjukvård föreslås få benämningen djurhälsopersonal.

Behörighetsreglering föreslås för följande yrken:

Veterinär
Nuvarande bestämmelser om legitimation av veterinärer och specialistkompetens förs övers i huvudsak oförändrade till den nya lagen.

Djursjukskötare
Genom den nya lagen legitimeras djursjukvårdare. Yrkestiteln för dessa ska vara djursjukskötare. För att bli legitimerad kommer att krävas en examen i djuromvårdnad från högskoleutbildning på grundnivå.

Hovslagare
För hovslagare föreslås att det införs en möjlighet till behörighetsreglering för yrket genom ett godkännande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kommer att föreskriva om vilken utbildning eller praktisk erfarenhet som krävs för att bli godkänd.

Humanmedicinska legitimationsyrken
Förslaget innebär att det för yrkesutövare av humanmedicinska legitimationsyrken, som till exempel tandläkare och sjukgymnaster införs en möjlighet till godkännande för yrkesverksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. För att bli godkänd kommer det att krävas att yrkesutövaren i fråga har viss veterinärmedicinskt utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om kraven för godkännande.

Upp

Vad menas med djurens hälso- och sjukvård?

Djurens hälso- och sjukvård är ett samlat begrepp för åtgärder som görs för att medicinskt förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom, skada eller jämförbart tillstånd hos djur. Till begreppet räknas även att utföra operativa ingrepp på djur eller att ge injektioner till djur i andra syften. Det kan till exempel röra sig om märkning, kastrering eller avlivning av djur.

Upp

Vilka räknas till djurhälsopersonal?

Med djurhälsopersonal menas personer som är verksamma inom djurens hälso- och sjukvård och som har legitimation eller annan behörighet enligt lagen.

Upp

Varför vill regeringen ändra nuvarande lag?

Regeringen anser att verksamheten inom djurens hälso- och sjukvård har utvecklats så att lagstiftningen inte är anpassad till nuvarande förhållanden. I allt högre grad erbjuds idag djursjukvård på en nivå som har sin motsvarighet inom humanmedicinen. Behovet av kunskaper om nya behandlingsmetoder och av fördjupade kunskaper inom vissa områden ökar behovet av utbildning och ger upphov till nya specialist- och yrkeskategorier inom djurens hälso- och sjukvård. Den nu gällande behörighetslagstiftningen omfattar bara veterinärer trots att betydligt fler yrkesgrupper arbetar med hälso- och sjukvård för djur. Det finns därför behov av att utvidga och förändra bestämmelserna om djurens hälso- och sjukvård.

Upp

Vilka bestämmelser föreslås för djurhälsopersonal?

I lagen föreslås bestämmelser om skyldigheter och ansvar för djurhälsopersonal. De ska bland annat

- utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet,
- vid utfärdande av intyg iaktta noggrannhet och omsorg,
- föra journal.

Den som tillhör djurhälsopersonalen ska enbart utföra arbetsuppgifter som han eller hon har kompetens för samt ha ett eget ansvar för sina arbetsuppgifter. Genom lagen skapas även en möjlighet för delegation av arbetsuppgifter mellan personer som tillhör djurhälsopersonalen. Tystnadsplikt ska gälla för alla som tillhör djurhälsopersonalen samt för medhjälpare till sådan personal.

Upp

Vad gäller för yrkesutövare som inte tillhör djurhälsopersonalen?

Behandlingar på djur som kan innebära stora risker för djuret ska endast få utföras av personer som står under samhällets tillsyn. Det föreslås därför att det ska införas ett förbud för den som yrkesmässigt, utan att tillhöra djurhälsopersonalen, utövar verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Det kan till exempel vara yrkesutövare som arbetar med alternativmedicinska behandlingsmetoder. Förbudet, som i huvudsak redan i dag finns i annan lagstiftning, ska bland annat gälla mot att behandla smittsamma djursjukdomar och utföra operativa ingrepp eller annan behandling som kan orsaka lidande.

Nytt är förslaget att den yrkesutövare som tillfogar ett djur lidande eller skada, oavsett om skadan eller faran orsakats av olämplig behandling eller genom avbrott i eller dröjsmål med veterinär vård, kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

För yrkeskategorier som genom förslagen inte kommer att omfattas av behörighetsreglering bedöms förslagen i övrigt inte ge nämnbara konsekvenser. Förslagen innebär därför inte att personer som tillhör sådana yrkeskategorier kommer att hindras att utöva sitt yrke.

Upp

Varför behörighetsregleras inte husdjurstekniker?

I den utredning som ligger till grund för förslagen har det föreslagits att yrkesgruppen husdjurstekniker ska behörighetsregleras genom att det införs ett skydd för yrkestiteln. Regeringen anser dock att det finns skäl att avvakta med en behörighetsreglering av husdjurstekniker. Yrket är under omvandling och en ny utbildning har beslutats. Vidare finns redan i dag krav på utbildning för vissa av de arbetsuppgifter som husdjurstekniker utför. Frågan om behörighetsreglering av husdjurstekniker bör dock, enligt regeringens mening, ses över i framtiden.

Upp

Vem ska se till att lagen följs?

Statens jordbruksverk och länsstyrelserna ska utöva tillsyn över de yrkesutövare som tillhör djurhälsopersonalen. Ansvarsfördelningen mellan tillsynsmyndigheterna bestäms av regeringen.

Upp

Vad händer om lagen inte följs?

Tillsynsmyndigheten, det vill säga Jordbruksverket eller länsstyrelsen, har rätt att kräva att de som tillhör djurhälsopersonalen följer lagstiftningen genom att meddela så kallade förelägganden. Sådana förelägganden kan förenas med vite.

Att ett yrke ska behörighetsregleras innebär bland annat att yrkesutövaren har en av samhället garanterad kompetens. Samhället måste därför kunna ingripa mot den yrkesutövare som missköter sig. Bestämmelserna i den nuvarande behörighetslagen om disciplinpåföljd föreslås utvidgas till att omfatta alla behörighetsreglerade yrken inom djurens hälso- och sjukvård, det vill säga all djurhälsopersonal. Disciplinpåföljder är erinran och varning. Det införs också en möjlighet att besluta om prövotid. Prövotid gäller för tre år och kan beslutas när den behörighetsreglerade varit oskicklig i sitt yrke eller på annat sätt visat sig vara olämplig att utöva yrket.

Legitimation eller annan behörighet ska även kunna återkallas om yrkesutövaren visat grov oskicklighet vid utövandet av yrket eller på annat sätt visat sig vara uppenbart olämplig att utöva yrket. Behörigheten ska även återkallas om en person, som har prövotid, på nytt varit oskicklig i sitt yrke eller visat sig vara olämplig att utöva yrket.

Det finns i den nuvarande lagen straffbestämmelser som överförs till den nya lagen, vilket bland annat innebär bestämmelser om böter eller fängelse för före detta veterinärer som utövar yrket trots att deras legitimation har återkallats.

Upp

Var avgörs frågor om disciplinpåföljder, prövotid och återkallelse av legitimation eller annan behörighet?

Det är Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård som beslutar om disciplinpåföljd, prövotid och återkallelse av legitimation eller annan behörighet.

Den nuvarande Veterinära ansvarsnämndens namn ändras till Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård och dess verksamhet utvidgas så att alla ärenden om djurhälsopersonal prövas av samma nämnd. Antalet ledamöter ökas från fem till sju, varav två ska vara veterinärer.

Upp

Vad får den nya lagen för konsekvenser?

Förslagen i propositionen innebär en ökad samhällsnytta eftersom de leder till en effektivare och säkrare vård vilket innebär bättre djurhälsa, ökat djurskydd och en lägre risk för den som anlitar någon som tillhör djurhälsopersonalen. Förslagen att inrätta nya behörighetsreglerade yrken kommer att innebära vissa kostnader i form av ökad administration för Jordbruksverket, särskilt i ett övergångsskede och en mindre kostnadsökning för länsstyrelsernas tillsynsverksamhet. Regeringen bedömer att såväl Jordbruksverkets som länsstyrelsernas kostnader ska finansieras inom ramen för befintliga medel. Dock ska, mot bakgrund av osäkerheten i antagandena om tillsynens omfattning, en uppföljning av länsstyrelsernas kostnader ske. När det gäller kostnaden för Jordbruksverkets hantering av behörighetsregleringen ska den i likhet med vad som i dag gäller för veterinärer finansieras med avgift från den som ansöker om legitimation eller godkännande.

Upp

När trädde lagen i kraft?

Lagen trädde i kraft den 1 januari 2010.

Upp

Jordbruksdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 30 oktober 2008
Uppdaterad 11 januari 2010