Verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård

Vilka yrkeskategorier berörs av den nya lagen?

I lagen finns bestämmelser om behörighet genom legitimation och godkännande för yrken inom djurens hälso- och sjukvård. De behörighetsreglerade yrkesutövarna inom djurens hälso- och sjukvård benämns djurhälsopersonal.

Behörighetsreglering gäller följande yrken:

Veterinär
Tidigare bestämmelser om legitimation av veterinärer och specialistkompetens har i huvudsak förts över oförändrade till den nya lagen.

Djursjukskötare
Genom den nya lagen legitimeras djursjukvårdare. Yrkestiteln för dessa är djursjukskötare. För att bli legitimerad krävs en examen i djuromvårdnad från högskoleutbildning på grundnivå.

Hovslagare
För hovslagare finns en möjlighet till behörighetsreglering för yrket genom ett godkännande. Jordbruksverket har givits rätt att föreskriva om vilken utbildning eller praktisk erfarenhet som krävs för att bli godkänd.

Humanmedicinska legitimationsyrken
För yrkesutövare av humanmedicinska legitimationsyrken, finns enligt lagen en möjlighet till godkännande för yrkesverksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. För att bli godkänd kommer det att krävas att yrkesutövaren i fråga har viss veterinärmedicinskt utbildning.

Jordbruksverket har givits rätt föreskriva om kraven för godkännande och för vilka yrken som bestämmelsen gäller.
Fram till och med 2014 gäller övergångsbestämmelser för behörighetsreglering. Se Jordbruksverkets webbplats för mer information.

• Om arbete inom djurens hälso- och sjukvård på Jordbruksverkets webbplats

Vad menas med djurens hälso- och sjukvård?

Djurens hälso- och sjukvård är ett samlat begrepp för åtgärder som görs för att medicinskt förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom, skada eller jämförbart tillstånd hos djur. Till begreppet räknas även att utföra operativa ingrepp på djur eller att ge injektioner till djur i andra syften. Det kan till exempel röra sig om märkning, kastrering eller avlivning av djur.

Varför vill regeringen ändra lagstiftningen?

Regeringen anser att verksamheten inom djurens hälso- och sjukvård har utvecklats så att lagstiftningen inte var anpassad till dagens förhållanden. I allt högre grad erbjuds idag djursjukvård på en nivå som har sin motsvarighet inom humanmedicinen. Behovet av kunskaper om nya behandlingsmetoder och av fördjupade kunskaper inom vissa områden ökar behovet av utbildning och ger upphov till nya specialist- och yrkeskategorier inom djurens hälso- och sjukvård. Den tidigare behörighetslagstiftningen omfattade bara veterinärer trots att betydligt fler yrkesgrupper arbetar med hälso- och sjukvård för djur. Det fanns därför behov av att utvidga och förändra bestämmelserna om djurens hälso- och sjukvård.

Vilka är de grundläggande bestämmelserna för djurhälsopersonalen?

Lagen innehåller bestämmelser om skyldigheter och ansvar för djurhälsopersonal. De ska bland annat

- utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet,
- vid utfärdande av intyg iaktta noggrannhet och omsorg,
- föra journal.

Den som tillhör djurhälsopersonalen ska enbart utföra arbetsuppgifter som han eller hon har kompetens för samt ha ett eget ansvar för sina arbetsuppgifter. Genom lagen skapades även en möjlighet för delegation av arbetsuppgifter mellan personer som tillhör djurhälsopersonalen. Tystnadsplikt ska gälla för alla som tillhör djurhälsopersonalen samt för medhjälpare till sådan personal.

Vad gäller för yrkesutövare som inte tillhör djurhälsopersonalen?

Behandlingar på djur som kan innebära stora risker för djuret ska endast få utföras av personer som står under samhällets tillsyn. Därför finns i den nya lagenett förbud för den som yrkesmässigt, utan att tillhöra djurhälsopersonalen, utövar verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Det kan till exempel vara yrkesutövare som arbetar med alternativmedicinska behandlingsmetoder. Förbudet gäller bland annat mot att behandla allvarliga smittsamma djursjukdomar och utföra operativa ingrepp eller annan behandling som kan orsaka lidande.

Vidare innehåller den nya lagen en bestämmelse om att den yrkesutövare som tillfogar ett djur lidande eller skada, oavsett om skadan eller faran orsakats av olämplig behandling eller genom avbrott i eller dröjsmål med veterinär vård, kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Vad händer om lagen inte följs?

Statens jordbruksverk har ett övergripande ansvar för att se till att lagen efterlevs. Det är dock länsstyrelsen som utövar tillsyn över de yrkesutövare som tillhör djurhälsopersonalen.

Länsstyrelsen, har rätt att kräva att de som tillhör djurhälsopersonalen följer lagstiftningen genom att meddela så kallade förelägganden. Sådana förelägganden kan förenas med vite.

Att ett yrke är behörighetsreglerat innebär bland annat att yrkesutövaren har en av samhället garanterad kompetens. Samhället måste därför kunna ingripa mot den yrkesutövare som missköter sig. I lagen finns därför bestämmelser om disciplinpåföljd för den som tillhör djurhälsopersonalen. Disciplinpåföljder är erinran och varning. Lagen ger också en möjlighet att besluta om prövotid. Prövotid gäller för tre år och kan beslutas när den behörighetsreglerade varit oskicklig i sitt yrke eller på annat sätt visat sig vara olämplig att utöva yrket.

Legitimation eller annan behörighet kan återkallas om yrkesutövaren visat grov oskicklighet vid utövandet av yrket eller på annat sätt visat sig vara uppenbart olämplig att utöva yrket. Behörigheten ska även återkallas om en person, som har prövotid, på nytt varit oskicklig i sitt yrke eller visat sig vara olämplig att utöva yrket.

I lagen finns även straffbestämmelser vilka bland annat innebär bestämmelser om böter eller fängelse för veterinärer som utövar yrket trots att deras legitimation har återkallats.