Internationella vapenembargon
Allmänt om vapenembargon
Ibland gör händelseutvecklingen i ett land eller en region det nödvändigt för det internationella samfundet att vidta åtgärder för att visa att en regerings handlingar är oacceptabla och förmå den att upphöra med dessa. En sådan åtgärd är att besluta om ett embargo, vilket innebär att handel med ett visst land inte tillåts. Ett vapenembargo kan omfatta alla typer av militär utrustning och därtill knutna tjänster eller endast vissa kategorier. Ofta förekommer dock undantag för leveranser av viss militär utrustning som ska användas för humanitära ändamål eller för skydd, eller som går till internationella fredsbevakande styrkor i det aktuella landet. Med jämna mellanrum omprövas om embargot ska fortsätta gälla, om villkoren ska ändras eller om embargot helt ska hävas.
Ett vapenembargo är i första hand tänkt att fungera preventivt men sänder också en politisk signal om att omvärlden ogillar regeringens politik eller andra förhållanden i landet i fråga. Det tillgrips i regel först när andra internationella politiska påtryckningar misslyckats. Ett embargo bör till sin omfattning vara klart definierat och tillfälligt till sin karaktär. Syftet är alltså inte att permanent eller på längre sikt reglera exporten av krigsmateriel till ett visst land. Att ett embargo hävs innebär heller inte att krigsmaterielexport automatiskt blir tillåten till det aktuella landet. Varje exporterande lands nationella lagar och regler styr vilka villkor som ska gälla för att bevilja export. I Sverige regleras krigsmaterielexporten i lagen (1992:1300) om krigsmateriel. För en överblick se regeringens skrivelse 2010/11:114 om strategisk exportkontroll under rubriken Ladda ner.
Beslut om vapenembargo av FN, EU eller OSSE
Ett beslut av FN:s säkerhetsråd, av EU eller av OSSE om vapenembargo utgör ett ovillkorligt hinder mot svensk export enligt de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. EU:s medlemsstater iakttar också fullt ut sådana bindande politiska beslut om vapenembargon.
Inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik kan med enhällighet beslutas om vissa vapenembargon som går utöver vad FN:s säkerhetsråd har beslutat. Dessa EU-beslut är ett utslag av medlemsstaternas vilja att reagera gemensamt i olika säkerhetspolitiska frågor. Ett vapenembargo beslutat av EU genomförs genom tillämpning av respektive medlemsstats nationella regelverk för exportkontroll. EU:s vapenembargon omfattar normalt även förbud mot export av tekniska och finansiella tjänster med anknytning till krigsmateriel. Dessa förbud regleras i EU-rättsliga rådsförordningar.
Sveriges tillämpning av vapenembargon
Under 2010 tillämpade Sverige 17 vapenembargon mot 16 länder (ett embargo avser Usama bin Laden, medlemmar i al-Qaida och talibanerna), varav 15 har beslutats inom EU. En sammanställning av internationella vapenembargon i kraft för Sverige vid årsskiftet 2010/2011 redovisas i särskild bilaga och hittas under rubriken Ladda ner. I sammanställningen hänvisas även till relevanta bakomliggande dokument såsom FN:s säkerhetsrådsresolutioner, EU:s gemensamma ståndpunkter eller rådsbeslut och rådsförordningar. För kontroll av om ett vapenembargo med angivet upphörandedatum har förlängts hänvisas till respektive landhandläggare på UD.
Ansvarig svensk myndighet
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är den statliga myndighet som kontrollerar Sveriges export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (det vill säga sådana produkter som kan användas såväl i civil verksamhet som för försvarsändamål). ISP svarar även för klassificering av produkter och har att besluta i fråga om ansökningar om exporttillstånd.
SIPRI-studie om FN:s vapenembargon
I samarbete med Uppsala universitet har Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) genomfört en studie om FN:s vapenembargon och de resultat dessa haft. Rapporten heter "United Nations Arms Embargoes: Their Impact on Arms Flows and Target Behaviour" och hittas under rubriken Externa länkar.
