Bo bra hela livet

Från och med 2020 kommer andelen äldre i befolkningen att öka kraftigt. Särskilt kraftig är ökningen bland dem över 85 år. Den demografiska utvecklingen i sig medför att fler bostäder anpassade till den åldrande människans förutsättningar och behov måste tillskapas. Redan i dag saknar vissa kommuner möjligheter att möta äldres efterfrågan på små och medelstora hyreslägenheter i det ordinära bostadsbeståndet. Flera kommuner kan inte heller tillgodose behovet av särskilt boende. Det är mot denna bakgrund som Äldreboendedelegationens överväganden och förslag ska ses.

Trygghetsbostäder

Dagens särskilda boendeformer är numera förbehållna personer som är mycket vård- och omsorgskrävande. De behöver oftast tillsyn och tillgång till personal i sin omedelbara närhet dygnet runt. Många äldre upplever att det är ett alltför stort glapp mellan bostaden i det ordinära boendet och det särskilda boendet som idag erbjuds. De önskar en alternativ boendeform där bostaden och dess omgivning är tillgänglig, där det är nära till service och där det finns möjligheter till en meningsfull tillvaro tillsammans med andra.

Äldreboendedelegationen föreslår att kommunerna genom en särskild lag får befogenhet att, utan föregående behovsprövning, tillhandahålla trygghetsbostäder för äldre. Den som känner sig orolig, otrygg och/eller socialt isolerad i sitt nuvarande, ordinära boende ska kunna söka sig till en sådan bostad. I trygghetsbostaden ska hon eller han ha tillgång till en gemensamhetslokal, trygghetslarm och personal med uppgift att initiera gemensamma aktiviteter med övriga hyresgäster. Det ska också finnas möjlighet för dem att äta tillsammans.

Om den som bor i en trygghetsbostad behöver vård- och omsorgsinsatser tillhandahålls dessa insatser genom biståndsbedömd hemtjänst och/eller hemsjukvård på samma sätt som i ordinärt boende. Kommunerna bestämmer själva om och i så fall vilka kriterier som ska gälla för att den enskilde ska få tillgång till en trygghetsbostad och hur dessa ska förmedlas. Hög ålder kan beaktas.

För att stimulera framväxten av trygghetsbostäder föreslår delegationen att gällande investeringsstöd för särskilda boendeformer även ska omfatta trygghetsbostäder och att den ekonomiska ramen för investeringsstödet därmed utökas. Ett statligt bidrag om sammanlagt 650 miljoner kronor under perioden 20010 - 2014 föreslås och lämnas för den personal som ska arbeta för att främja gemensamma aktiviteter och kontakter mellan dem som bor i trygghetsbostäder.

Det ordinära bostadsbeståndet och seniorbostäder

Behovet av bostäder anpassade för äldre kan inte lösas genom en enda insats. Tillgängligheten i befintliga flerbostadshus, inom det ordinära bostadsbeståndet, kan komma att bli en ödesfråga i samhällets strävanden att tillgodose behovet av bra bostäder för äldre. Äldreboendedelegationen föreslår därför att ett statligt bidrag införs för åtgärder som ökar tillgängligheten i befintliga flerbostadshus, bland annat installation av hiss. Tillgänglighetsbidraget kopplas till kommunala bostadsinventeringar för att styra det till sådana bostadsområden där de bäst behövs.

Sedan 2000 har antalet seniorbostäder ökat från ca 11 000 till ca 32 800 och intresset ökar stadigt. Seniorbostäder är ett samlingsbegrepp för alla bostäder inom det ordinära bostadsbeståndet som upplåts till personer över en viss ålder. Seniorbostäder upplåts med bostadsrätt, kooperativ hyresrätt och hyresrätt. Fler än hälften ägs numera av kommunala allmännyttiga bostadsbolag.

För att förbättra äldre människors möjligheter att efterfråga bostäder med god tillgänglighet och gemensam service anser delegationen att nivåerna i bostadstillägget för pensionärer och särskilt bostadstillägg för pensionärer borde höjas.

Det särskilda boendet/vård- och omsorgsboende

Det behövs redan idag fler platser i det särskilda boendet. Behovet kommer också att öka med 50 - 70 procent fram till 2040 enligt beräkningar delegationen låtit göra. Men beräkningar av detta slag är mycket osäkra och särskilt under en sådan lång tidsperiod.

Innehållet i det särskilda boendet/vård- och omsorgsboendet behöver utvecklas. För att kunna göra det behövs kunskap om hur det särskilda boendets/vård- och omsorgsboendets utformning och miljö samspelar med god omvårdnad och en meningsfull tillvaro. Sådan kunskap saknas idag, varför forskning och utvecklingsarbete inom detta område behöver stimuleras.

Termer och begrepp

De termer och begrepp som i dag används för olika slag av bostäder avsedda för äldre skapar mer förvirring än klarhet. För att bland annat underlätta för äldre att söka sig till en bostad och ett boende som stämmer överens med deras egna önskemål och behov föreslår delegationen följande definitioner:

Ordinära bostäder: "Alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning".

Seniorbostäder: "Samlingsbegrepp för alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning och som är avsedda för personer över en viss ålder".

Trygghetsbostäder: "En form av bostäder för äldre som känner sig oroliga, otrygga och/eller socialt isolerade. Bostäderna regleras i lagen (2009:&) om kommunal befogenhet att tillhandahålla trygghetsbostäder till äldre. De som bor i trygghetsbostäder ska ha tillgång till en gemensamhetslokal med möjlighet att inta gemensamma måltider, personal som en gemensam resurs och trygghetslarm".

Vård- och omsorgsboende: "En boendeform för äldre som omfattas av rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen. I boendet erbjuds service, personlig omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt (heldygnsomsorg). Vård- och omsorgsboende upplåts med hyresrätt för personer som bor permanent i denna boendeform".

Delegationen rekommenderar också att begreppet korttidsvård används istället för korttidsboende så att det tydligt framgår att det inte är frågan om någon egen boendeform. Korttidsvården inrymmer bland annat rehabilitering, avlastning av närståendevårdare och bedömning av lämpligt boende.