Mer att veta

Foto: Anne Nilsson

Utbildningsvetenskaplig kärna

Viktiga kunskaper för lärare och förskollärare, som exempelvis skolans värdegrund, sociala relationer, konflikthantering, ledarskap och läroplansteori, ska utgöra en utbildningsvetenskaplig kärna. Den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar 60 högskolepoäng i alla inriktningar inom lärar- och förskollärarutbildningarna. De olika områdena inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska ges tillämpningar som ligger nära eller inom kommande yrkesutövning för respektive studentgrupp. Den utbildningsvetenskapliga kärnan ersätter det så kallade allmänna utbildningsområdet i dagens lärarexamen.

Kompletterande kurser

Lärare och förskollärare ska erbjudas möjligheter att utvecklas i sitt yrke. Detta kan till exempel innebära att man fördjupar sina kunskaper i ett ämne eller att man läser in ytterligare ämnen. När barn- och elevkullarnas storlek förändras krävs också en viss flexibilitet i systemet för att inte lärare ska låsas fast för undervisning i vissa årskurser. Alla lärare och förskollärare bör därför kunna erbjudas kompletterande kurser för fördjupade kunskaper eller möjligheter att undervisa i andra skolformer, verksamheter, årskurser eller ämnen.

Kompletterande pedagogisk utbildning

Det är viktigt att det finns alternativa vägar till läraryrket, till exempel för dem med en annan yrkeserfarenhet eller för dem som från början inte varit säkra på sitt yrkesval. För den som har tillräckliga ämneskunskaper i minst ett ämne bör det därför vara möjligt att läsa en kompletterande pedagogisk utbildning för att få en ämneslärarexamen. Den kompletterande pedagogiska utbildningen ska omfatta 90 högskolepoäng och innefatta den utbildningsvetenskapliga kärnan samt verksamhetsförlagd utbildning.

Personer med utländsk lärarexamen

Läraryrket är i Sverige ett så kallat reglerat yrke vilket innebär att särskilda krav ställs på vilka som får vara verksamma inom yrket. Högskoleverket bedömer om en person med utländsk lärarutbildning som söker så kallat behörighetsbevis för utövande av läraryrket i Sverige uppfyller kraven när det gäller utbildning och kunskaper i svenska språket. Om den sökande inte uppfyller kraven när det gäller utbildning, finns i vissa fall möjlighet att gå en introduktion, göra ett prov eller gå en kompletterande utbildning vid ett svenskt lärosäte. Sedan 2007 pågår en särskild kompletteringsutbildningsinsats inom högskolan för personer med utländsk lärarutbildning för att dessa ska bli behöriga att anställas i det svenska skolväsendet. Regeringen avser att fortsätta med denna utbildningssatsning.

Utbildning av lärare som saknar lärarexamen

Det finns i dag många lärare som saknar utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Detta trots att utbildningsinsatser har genomförts av både nuvarande och tidigare regeringar. Sådana lärare bör ges möjlighet att komplettera sina tidigare studier till en lärarexamen. Regeringen har därför initierat ytterligare en utbildningsinsats för de obehöriga lärarna omfattande totalt 84 miljoner kronor för perioden 2010-2012. Utgångspunkten för denna satsning är att lärosätena ska validera tidigare yrkeserfarenheter som lärare och erbjuda individualiserade utbildningsprogram så att kraven för en lärarexamen eller någon av de föreslagna nya yrkesexamina kan uppnås. Länk till regeringens beslut finns här på sidan (Uppdrag att anordna högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen).

Examenstillstånd

För att få utfärda de nya föreslagna lärar- och förskollärarexamina måste lärosätena ansöka om examenstillstånd hos Högskoleverket. För att Högskoleverket ska kunna tilldela examenstillstånd måste utbildningen uppfylla de krav som ställs i bland annat högskolelagen och högskoleförordningen.

Högskoleverket ska kunna tilldela lärosäten examenstillstånd för inriktning och ämnen. Högskoleverket ska även kunna tilldela examenstillstånd för ämnesområden. Det är viktigt att exempelvis även mindre lärosäten med kompetens inom ett begränsat antal ämnen eller ämnesområden kan få möjlighet att utfärda ämneslärarexamen. Högskoleverkets tillståndsprövning påbörjas under våren 2010.

Forskningens betydelse

Utbildningsvetenskaplig forskning är viktig för att stärka kvaliteten inom den svenska skolan och förskolan. Regeringen föreslog därför i propositionen förändrade villkor för beviljande av de medel som Vetenskapsrådet fördelar till utbildningsvetenskaplig forskning.

En förändring innebär att de som ansöker om forskningsmedel ska visa att forskningen har relevans för skolans eller förskolans utveckling. Det nya villkoret ger samtidigt utrymme för verksamhetsinriktad forskning med relevans för lärar- och förskollärarutbildningarna samt lärar- och förskollärarprofessionen. Regeringen anser även att friheten för forskarna inom utbildningsområdet kan öka genom att vissa andra finansieringsvillkor avskaffas.