Klinisk forskning - ett lyft för sjukvården

En grupp internationella experter har på utredningens uppdrag genomfört en utvärdering av svensk klinisk forskning. Expertgruppen pekar i likhet med tidigare analyser på alltför lång utbildning, otydliga karriärmöjligheter, svag finansiering samt brister i samverkan mellan sjukvård, akademi och industri. Utredningens åtgärdsförslag grundas på denna problembild och kompletterar de förslag som lämnades i delbetänkandet Världsklass! Förslag till åtgärdsplan (SOU 2008:7). Slutbetänkandet omfattar rekrytering, behandlingsforskning och implementering samt åtgärder som tar direkt sikte på universitetssjukhusen som nav för den kliniska forskningen.

Mer än 90 procent av all klinisk forskning utgår från universitetssjukhusen. Det är här förutsättningarna för forskning och kunskapsöverföring skapas. Utredningen ser flera hot mot den forskning som bedrivs vid universitetssjukhusen. Den akuta ekonomiska krisen i landstingen förstärker denna oro. För närvarande får forskningen stå tillbaka för den hårt trängda sjukvården. Avsaknad av forskande personal medför att de stora finansiella forskningssatsningar som staten nu gör inom universitet och strategiska forskningsområden inte kan utnyttjas fullt ut samt att ny kunskap inte får genomslag i vården.

Olle Stendahl understryker:

- Den enskilt viktigaste åtgärden är att ombilda universitetssjukhusen till sex Universitetsmedicinska Centra där forskningsuppdraget tydliggörs och integreras i vården.

Huvudpunkterna i förslagen är följande:

Nya universitetssjukhus med forskningsfokus

Integrera forskningen i sjukvården på universitetssjukhusen och ombilda dessa till sex Universitetsmedicinska Centra (UMC) med universitet och landsting i en gemensam ledning. Med en gemensam organisation skiljs inte forskning och utbildning ut från sjukvården och den kliniska forskningen ges en tydlig plats vid våra mest specialiserade sjukhus. För att åstadkomma detta behöver dagens samverkan mellan universitet och landsting få fastare former och utredningen föreslår därför i första hand att UMC ska drivas i bolagsform. Vidare föreslås en resursförstärkning till verksamheten.

Mer av forskning i utbildningen och vårdarbetet

Förstärk forskningsanknytningen i medicin- och vårdutbildningarna och skapa fler tjänster där forskning och kliniskt arbete kan kombineras på ett tydligt sätt. Universitet och landsting har ett gemensamt ansvar för att på detta sätt stimulerar forskningsintresse och skapa karriärmöjligheter. Förslagen syftar till förstärkt rekrytering.

Nyttiggör forskningsresultaten

Inrätta en fond för klinisk behandlingsforskning och bilda en nationell samverkansorganisation för behandlingsforskning. För att forskningsresultaten ska få en chans att nå fram till patienterna krävs finansiering av forskningens hela utvecklingskedja, från grundforskning till implementering i vården. Utredningen föreslår därför att nya resurser om 500 miljoner kronor tillförs en mellan olika offentliga forskningsfinansiärer gemensam fond.

Satsa på infrastruktur

Ge stöd till infrastruktur i form av biobanker och kvalitetsregister. Befintliga resurser måste samordnas och göras tillängliga för större nationella forskningssatsningar. Vidare måste de translationella forskningsmiljöerna utvecklas för att få ett snabbt kunskapsflöde mellan grundforskning och klinisk forskning och mellan olika forskarkompetenser.

Vad är klinisk forskning?

En stark klinisk forskning är förutsättningen för en kunskapsstyrd hälso- och sjukvård med hög kvalitet. Den kliniska forskningen är länken mellan laboratoriet och patienten - de kliniska forskarnas arbete är garantin för att ny kunskap snabbt kommer vården till del och att kunskap därifrån förs in i forskningen. Syftet är att lösa ett ohälsoproblem eller att identifiera faktorer som leder till ökad hälsa. Den definition som Utredningen utgår från är att klinisk forskning är sådan forskning som förutsätter vårdens struktur och resurser.