Fritid och delaktighet på Ungdomspolitiska rådets möte
Hur ser ungdomars fritidsengagemang ut, hur kan vi mobilisera fler unga till engagemang och bör vuxna överhuvudtaget styra över ungas organisering? Det var några av de frågor som diskuterades den 29 september under det tredje mötet med det ungdomspolitiska rådet.
Ett 20-tal representanter från organisationer, kommuner och myndigheter samlades för att diskutera ungdomspolitiska frågor
Ungdomspolitiska rådet är en sammanslutning som sedan december 2008 träffas regelbundet för att diskutera frågor som relaterar till den svenska ungdomspolitiken. Det består av 24 personer där majoriteten representerar olika ungdomsorganisationer - alltifrån Ungdomens Nykterhetsförbund till Romska Ungdomsförbundet och Rädda Barnens Ungdomsförbund. Även kommuner, myndigheter och forskare deltar i rådet som ska hjälpa ungdomsminister Nyamko Sabuni att förankra det ungdomspolitiska arbetet. Eftersom medlemskapet i rådet är roterande blir mötet den 29 september det sista i den nuvarande konstellationen av deltagare. I början av nästa år kommer en rad nya organisationer att inbjudas att delta i rådet.
Ny ungdomspolitisk strategi på gång
Nyamko Sabuni, som är rådets ordförande, inledde mötet med att berätta om vad som är på gång på det ungdomspolitiska området. Inom EU diskuteras nu ett nytt ramverk för det ungdomspolitiska samarbetet och i mitten av september anordnades en konferens på temat i Stockholm. Om några veckor ska också en ny svensk ungdomspolitisk strategi presenteras. Förutom en redogörelse för inriktningen av den framtida ungdomspolitiken och de viktigaste utmaningarna på området, kommer strategin att innehålla ett handlingsprogram med åtgärder inom ungdomspolitiken.
Ungdomsminister Nyamko Sabuni berättade bland annat att en ny ungdomspolitisk strategi ska presenteras inom kort
- Strategin blir ett bra redskap för mig som samordningsminister för ungdomspolitiken, sade Nyamko Sabuni. Det är ju inte bara mitt departement som har hand om ungdomsfrågor. Utbildningsfrågorna beslutas av Utbildningsdepartementet medan frågor som rör ungdomsarbetslösheten till stor del beslutas av Arbetsmarknadsdepartementet.
Fritid och engagemang
Stora delar av mötet uppehöll sig kring frågor om ungdomars fritid och hur ungas engagemang i föreningar och olika aktiviteter kan stimuleras. Mats Trondman från Växjö universitet pratade bland annat om att ta hänsyn till fritidens egen logik i försöken att få ungdomar att engagera sig mer. Det är viktigt att unga är delaktiga i utformningen av aktiviteter och att utgångspunkten är ungas egna intressen - inte de positiva effekter som ungas engagemang kan förväntas ha för samhället. Det är inte för att få bättre hälsa eller ett förbättrat socialt kapital som ungdomar börjar spela fotboll, betonar Mats Trondman.
Mångfald i fritidsutbudet är viktigt för ungas hälsa, berättade Mats Trondman från Växjö universitet
- Inte alla blir räddade av fotbollen, sade Mats Trondman och underströk att upplevelser är individuella. Vi kan inte tvinga folk att gå i skogen bara för att det är avstressade för en del. Däremot, berättade Mats Trondman, visar forskningen bland annat att ungdomar som upplever att det finns en stor mångfald i fritidsutbudet i sin kommun mår bättre än andra.
Flickor osynliggörs
Det är också viktigt att vi blir bättre på att redovisa statistik på ett korrekt sätt, menade Mats Trondman. Som det nu är klumpas alla idrotter ihop i en kategori medan aktiviteter såsom dans, målning, teater, står för sig. Det gör att idrotten ser ut att engagera många fler än kulturaktiviteter gör. Eftersom det är fler flickor än pojkar som engagerar sig i den typen av aktiviteter, eller som kulturar med Mats Trondmans ordval, så riskerar de att osynliggöras.
Vuxnas och ungdomars inflytande
Mats Trondmans presentation framkallade en hel del spridda skratt och instämmande nickningar men fick också ett par av deltagarna att ställa frågan - hur mycket ska vuxna styra över ungdomars organisering? Den frågan återkom efter att Martin Färnsten från Allmänna arvsfonden presenterat ungdomssatsningen "Vi deltar!". Med ett projekt- och lokalstöd ska organisationer kunna söka medel från Allmänna arvsfonden till demokrati- och delaktighetsprojekt. Det kan vara projekt som handlar om ungdomars relation till makthavare, till varandra eller om värderingar. Martin Färnsten poängterade betydelsen av ett brukarperspektiv och att ansökningar som involverat ungdomar och utgått från ungas egna önskemål och behov har större chans att få stöd.
Niklas Delander och Sanne Hultgren är två av Ungdomspolitiska rådets representanter
Ett sätt att läsa av departementet
Efter mötet berättade Niklas Delander från Sveriges Elevråds Centralorganisation och Sanne Hultgren från Rädda Barnens Ungdomsförbund, om sitt engagemang i det ungdomspolitiska rådet.
- Att kunna säga vad man tycker direkt till ministern är viktigt, men också att få höra vad andra säger direkt till ministern, svarar Niklas på frågan om vad de får ut av att vara med i rådet. Det fungerar dels som omvärldsbevakning men är också ett sätt att läsa av departementet; vad tycker departementet i vissa frågor, hur agerar man mot ungdomsorganisationer, vilka forskare lyssnar man på och vilka ämnen diskuteras.
- Det är också ett bra tillfälle att träffa andra organisationer, inflikar Sanne. Sen kan vi ju i viss mån påverka och se att det som sägs tas in. Det är också viktigt att diskussionerna sen kopplas till den framtida politiken.
