Tillit avgörande för överenskommelse med civila samhället
Vid ett seminarium i Almedalen den 7 juli, arrangerat av Kansliet för Överenskommelsen, diskuterades vad det innebär att föra en dialog mellan idéburna organisationer och det offentliga. Samtalet handlade bland annat om vad som krävs av organisationer och myndigheter och vilka risker som finns med en ökad samverkan.
Christer Hallerby, Carina Ohlsson, Hanna Hallin och Anita Fink Knudsen
Bakgrunden är den överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting som slöts i oktober 2009. Grundläggande för överenskommelsen är principen om dialog om de frågor som direkt berör den civila sektorn, i syfte att öka möjligheter till deltagande och inflytande.
Medverkade i samtalet gjorde statssekreteraren vid Integrations- och jämställdhetsdepartementet Christer Hallerby, Carina Ohlsson, ordförande i Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Hanna Hallin, tidigare ordförande och Anita Fink Knudsen, ordförande i gemensamma arbetsgruppen för Överenskommelsen. Samtalet leddes av Hanna Broberg från Kansliet för Överenskommelsen.
Viktigt att värna civila sektorns oberoende
Christer Hallerby inledde med att betona att regeringen välkomnar att det civila samhället tar allt större plats i samhället.
- Ett civilt samhälle som utvecklas skapar fler och oberoende röster som i sin tur stärker den svenska demokratin. Det bidrar också till fler leverantörer av tjänster som också kan öka medborgarnas valfrihet.
Christer Hallerby betonade sedan vikten av att värna den civila sektorns oberoende. Det handlar därför för regeringen egentligen inte om att skapa en politik för den civila sektorn utan med den civila sektorn.
Alla har en uppgift att fylla, menade statssekreterare Christer Hallerby under seminariet som ägde rum i Almedalen den 7 juli.
Känsla av tillit avgörande
Hanna Hallin berättade att det från LSU:s sida inledningsvis sida fanns ett visst mått av misstro till att kliva in i en gemensam process med stat och regering.
- Det var inte alls självklart att vi skulle vara med. Men möjligheten att påverka var det tyngst vägande argumentet som gjorde att LSU valde att delta. Men det fanns också från början en känsla av tillit. En ytterligare förutsättning var att vi var överens internt att om gå in i detta, sade Hanna Hallin.
Anita Fink Knudsen fick sedan frågan om vad som krävs av den civila sektorn för att vara med i en dialogprocess?
- Det krävs som sagts tidigare en stor tillit, inte minst mellan den civila sektorns egna parter. Den civila sektorn är en ytterst heterogen grupp vilket ibland gör det mycket svårt att uppträda som en gemensam och samlad röst. Det handlar både om att vara eniga i arbetet för en överenskommelse och att sedan följa upp och utveckla den, menade hon.
Spridning av överenskommelsen nästa steg
Carina Ohlsson påpekade att man märkt att överenskommelsen och principerna om dialog ännu inte är så väl kända hos myndigheter, kommuner och landsting:
- Det vi kan se från vårt perspektiv är att statliga myndigheter inte alltid verkar känna till överenskommelsen. Dialogperspektivet verkar inte ha fått fäste överallt, här efterlyser jag mer arbete från regeringens sida.
Christer Hallerby instämde i att en del arbete återstår:
- Mycket måste nu ske ute i kommuner och landsting för att överenskommelsen ska bli känd och mer förankrad. Jag vet att det finns tveksamheter på vissa håll, både bland tjänstemän och politiker. Men det gäller, tror jag, att framförallt sprida de goda exemplen från exempelvis Malmö och Botkyrka som har olika erfarenheter av lokala processer. Här har vi alla en uppgift att fylla, sade han avslutningsvis.
