Pressmeddelande 5 november 2009
Utbildningsdepartementet
Nationella lärlingskommittén U 2008:09

Skolor och företag positiva till ny lärlingsutbildning

Nationella lärlingskommittén (U 2008:09) har i dag överlämnat sitt första delbetänkande Gymnasial lärlingsutbildning - Hur blev det? erfarenheter från första försöksåret (SOU 2009:85) till statssekreterare Bertil Östberg.
Nationella lärlingskommittén ska följa upp kvalitet och måluppfyllelse i den försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning som pågår sedan hösten 2008. Kommittén kommer att fortsätta sitt arbete även under 2010 och 2011.
- Jag förutsätter att fler branscher utnyttjar de möjligheter som försöksverksamheten erbjuder till att pröva ett lärlingsspår inom sitt yrkesområde, säger kommitténs ordförande Per Thullberg.

De resultat och bedömningar som lärlingskommittén redovisar i sitt första delbetänkande bygger på bedömningar som är gjorda av verksamhetens huvudintressenter som branscher, företag, huvudmän och skolor och visar hur elever, handledare, lärare och skolledare hittills har upplevt lärlingsförsöket. Delbetänkandet tar bl. a. upp:

Omfattning av försöksverksamheten

Intresset från skolhuvudmännen att delta i försöksverksamheten har varit stort och ansökningarna för läsåret 2008/09 översteg vida de tilldelade platserna. Regeringen meddelade då att antalet platser fick utökas så att alla huvudmän som planerade för ett deltagande också kunde få delta i lärlingsförsöket, 3 609 av de 4 963 beviljade platserna kom till stånd. De fristående huvudmännen stod för en relativt stor andel, 56 procent av dessa platser. Byggprogrammet är det program som är störst inom lärlingsförsöket och fordonsprogrammet det näst största.

Den främsta anledningen till att inte alla tilldelade platser utnyttjades är enligt huvudmännen att tiden för information och planering var för kort. Däremot förefaller inte det försämrade konjunkturläget ha påverkat antalet lärlingsplatser hos företagen.

Behövs gymnasial lärlingsutbildning i Sverige?

I dialogen med arbetsmarknadens parter och de olika branscherna har det varit tydligt att man vill slå vakt om den skolförlagda modellen som huvudmodell för svensk yrkesutbildning. Lärlingskommittén har som utgångspunkt att det därutöver finns ett kompletterande behov. Ungdomar lär på olika sätt och för en del ungdomar utgör ett lärande huvudsakligen förlagt till arbetslivet ett bättre alternativ än skolförlagd yrkesutbildning. Förutsättningen är naturligtvis att lärlingsutbildningen i alla avseenden håller samma kvalitet som de nationella programmen i övrigt.

Det är angeläget att lärlingsutbildning kan utvecklas inom nya branscher och yrkesområden där en svag eller obefintlig lärlingstradition finns, som t.ex. barnomsorg, vård och omsorg samt handel och administration. Den starkt växande tjänste- och servicesektorn lämpar sig också väl för lärlingsutbildning.

- Ur jämställdhetssynpunkt är det viktigt att öppna upp och utveckla möjligheterna till lärlingsutbildning också inom traditionellt kvinnodominerade områden, säger Per Thullberg.

Ersättning till medverkande företag

För varje lärling utbetalas ett statsbidrag på 25 000 kronor, som främst är avsett att täcka företagens kostnader för utbildningen. Det finns en tämligen enhetlig syn från branschorganisationernas sida om att ersättning ska utgå till företagen, men att dess storlek ska beslutas lokalt mellan skolhuvudman och företag.

Skolverket har totalt betalat ut cirka 91,4 miljoner till huvudmännen, varav endast en mycket liten del har använts till att ersätta företagen. Regeringen bör överväga att förtydliga syftet med statsbidraget, men samtidigt hålla dörren öppen för en flexibel hantering då alla företag inte har samma syn på behovet av ersättning.

Lärlingsråd och samverkan

En väl fungerande samverkan mellan skola och arbetsliv är en förutsättning för lärlingsutbildning, i ännu högre grad än för annan arbetsplatsförlagd utbildning. I försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning finns därför krav på att inrätta särskilda lärlingsråd. De lokala lärlingsråden utgör en viktig kontaktyta mellan huvudmän och företag, men råden har en diger agenda och en varierande organisation. Det finns enligt lärlingskommitténs mening skäl som talar för en gemensam organisation av lärlings- och programråd. De båda uppläggen av utbildningen siktar mot samma kunskapsmål och mot en gemensam arbetsmarknad.