Arkiv: Mandatperioden 6 oktober 2006–4 oktober 2010

Ett användbart försvar - med kraftigt stärkt försvarsförmåga

Sveriges försvar ska stå starkt rustat för att kunna försvara landet, och även bidra till stabilitet i omvärlden. Det kräver ett försvar som är anpassat till dagens hotbild och det snabba händelseförlopp med vilket konflikter kan uppstå och avgöras. Det kräver ett användbart, tillgängligt och flexibelt försvar. Därför fastställer nu regeringen en ny inriktning för det svenska försvaret med kraftigt stärkt försvarsförmåga.

Det militära försvaret ska enskilt och tillsammans med andra försvara Sverige och främja vår säkerhet. Hela Sverige ska försvaras. Vår beredskap anpassas kontinuerligt till den rådande hot- och risknivån i vårt närområde. Flyg- och sjöstridskrafter, inklusive ubåtar, övervakar såväl hav som luftrum och kan snabbt anpassas i förhållande till behov både i Sverige och i närområdet.


- När jag tillträdde var det uppenbart att försvaret behövde förstärkas. Då var det politiska kravet bara att en tredjedel av insatsorganisationen ska vara tillgänglig, inom ett år. Det regeringen nu föreslår innebär en kraftigt stärkt försvarsförmåga jämfört med idag, och gör att vi får ett starkt försvar både för Sverige och för insatser i och utanför närområdet. Vi får ett försvar som är användbart här och nu, säger försvarsminister Sten Tolgfors.


Huvuddragen i propositionen är:

  • Hela insatsorganisationen om ca 50 000 personer ska kunna användas inom en vecka efter beslut om höjd beredskap. Idag är bara ungefär en tredjedel av den nationella insatsorganisationen kravställd för insats inom ett år.
  • Alla insatsförband kommer att ha samma förmåga till insats, i Sverige samt i och utanför närområdet. Det medför att den uppdelning som idag finns mellan en så kallad utlandsstyrka för internationella insatser och övriga förband utgår.
  • Enligt Försvarsmaktens förslag kommer 28 000 personer att finnas i stående och kontrakterade förband.
  • Hemvärnet förstärks och får en viktigare roll i försvaret av Sverige. Hemvärnet kommer totalt att bestå av 22 000 personer och ingå i insatsorganisationen. Av dessa kommer 17 000 att utgöra de kvalificerade nationella skyddsstyrkorna vilka får bättre utbildning och materiel och som har tjänstgöringsskyldighet även i fred.
  • En ökning från tre tillgängliga manöverbataljoner idag, till åtta imorgon. Det innebär mer än dubbelt så hög tillgänglighet.
  • Fördubblad förmåga till fredsfrämjande insatser. 1 700 personer kommer att kunna hållas kontinuerligt insatta i insatser internationellt.
  • Antalet Gripenplan blir 100 stycken, av C/D-modell. Antalet nya helikoptrar ökar successivt. Stridsvagn 122 bibehålls och tillgången till splitterskyddade fordon ökar. Artilleriet och luftvärnet förblir av dagens storlek. Det blir sju korvetter, varav fem av Visbyklass, antalet ubåtar i insatsorganisationen bibehålls.
  • Utanför insatsorganisationen kommer en förbandsreserv om fyra mekaniserade bataljoner att finnas.
  • Personalförsörjningen moderniseras så att frivillighet utgör grunden för bemanningen av insatsorganisationen i stället för värnplikt. Det krävs för ökad användbarhet och tillgänglighet, men också övergång till stående och kontraktsförband. Officersyrket förändras med fler specialistofficerare som utbildar och leder trupp och färre i staber och ledningsfunktioner.

Dagens hot mot Sverige kan inte lösas med gårdagens försvar. Till exempel visar kriget i Georgien att utvecklingen kan ske snabbt. Kriget utspelades under fem dagar och avgjordes på två. Det var inte många ryska soldater som förflyttades till området men de kom mycket snabbt.


I det framtida försvaret får Sverige nu fler soldater som snabbare kan användas. I Sverige och i eller utanför närområdet. Det är slut på uppdelningen mellan en nationell insatsorganisation och en utlandsstyrka. Alla ska kunna tjänstgöra där och när det behövs.


Den säkerhetspolitiska kartan i vårt närområde har fundamentalt ritats om under de senaste 20 åren. Östersjön kantas helt av Nato- och EU-länder, undantaget Ryssland. Invasionshotet från en tidigare supermakt är sedan länge borta, och ett enskilt väpnat angrepp riktat direkt mot Sverige är osannolikt under överskådlig tid.


Det betyder dock inte att vi kan utesluta risk för militära intressekonflikter och incidenter i vårt närområde, vare sig på eller kring Östersjön eller i de nordliga områdena. Det går inte att se ett militärt hot som bara skulle drabba Sverige eller ett annat land i vårt närområde. Men de nya hoten kräver möjlighet att kunna agera, enskilt och tillsammans med andra, med kort varsel. Säkerhet byggs gemensamt för de nordiska länderna och EU. Regeringen vill se ett långtgående nordiskt samarbete och ser inga principiella begränsningar för sådana samarbeten så länge den nationella beslutanderätten avseende den operativa förmågan består.


Regeringsförklaringen understryker regeringen att vårt lands säkerhet och trygghet bygger på gemenskap och samverkan med andra länder. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Vi ska kunna ge och ta emot militärt stöd.


Kontakt

Henrik Hedberg
work 08-405 10 00
Catharina Henriksson
Politiskt sakkunnig
work 08-405 25 66
e-post till Catharina Henriksson
Jesper Gyberg
Pressassistent
work 08-405 25 30
cell 070-618 42 53
e-post till Jesper Gyberg