Utredningen om totalförsvarsplikten har levererat slutbetänkande

Totalförsvarsplikten har utgjort en garant för att Sverige vid behov ska kunna mobilisera tillräckligt med personal för att kunna motstå ett väpnat angrepp. Sett mot vilka behov som ska mötas, uppvisar emellertid systemet med totalförsvarsplikt såsom det är utformat i dag ett flertal brister. Förbandens omedelbara tillgänglighet är låg. De kan inte användas med mindre än att de värnpliktiga som är krigsplacerade i förbanden först kallas in för tjänstgöring. Förband som består av krigsplacerade värnpliktiga kan heller inte användas för Försvarsmaktens internationella verksamhet. Som ett resultat av detta har två förbandsstrukturer växt fram inom Försvarsmakten, en för nationella och en för internationella uppgifter.

Förekomsten av dubbla förbandsstrukturer försvårar personalplaneringen, belastar utbildningsorganisationen och leder till stora brister i resursutnyttjandet inom Försvarsmakten. Försvarsmaktens personal måste också i betydande utsträckning samövas två i olika sorters förband. Dagens system är även otillräckligt för att tillgodose Försvarsmaktens behov av personal för samtliga dess uppgifter. Värnpliktskullarna är som rekryteringsbas betraktat alltför små. Samtidigt döms ett antal personer varje år för brott mot totalförsvarsplikten.

Det nuvarande pliktbaserade utbildningssystemet lider vidare av alltför långa ledtider, framförallt mellan inskrivning och påbörjad grundutbildning. Detta drabbar Försvarsmaktens planeringsverksamhet såväl som enskilda totalförsvarspliktiga. Kommittén konstaterar också att dagens system inte lyckas locka ett tillräckligt antal kvinnor till Försvarsmakten.

För att bemöta bristerna i dagens system och för att ge ökat genomslag åt den enskildes vilja till tjänstgöring föreslår kommittén att pliktbaserad utbildning bara ska tillämpas när försvarsberedskapen kräver det. Grundutbildning av soldater och sjömän ska annars ske på frivillig väg. Lagen om totalförsvarsplikt kommer att finnas kvar. Skyldigheten att fullgöra värnplikt eller civilplikt och att genomgå mönstring görs dock beroende av att regeringen med hänsyn till försvarsberedskapen föreskriver om det. Regeringen gör själv denna bedömningen och någon höjd beredskap behöver inte föreligga. När den tillämpas ska skyldigheten att fullgöra värn-plikt och civilplikt och att genomgå mönstring även omfatta kvinnor.

För att pliktsystemet åter snabbt ska kunna tillämpas, föreslår kommittén att totalförsvarspliktigas skyldighet att medverka till annan utredningen än mönstring bör tillämpas fortlöpande. Detta sker genom att alla totalförsvarspliktiga vid 18 års ålder åläggs att besvara en webbaserade lämplighetsundersökning. Om pliktsystemet åter behöver tillämpas finns på detta sätt tillräcklig information om ett antal årskullar totalförsvarspliktiga, för att de mest lämpande personerna snabbt ska kunna väljas ut och kallas till mönstring. Webbenkäten kommer att administreras av Pliktverket som även fortsättningsvis blir ansvarig myndighet för personalredovisning och krigsplacering av totalförsvarspliktig personal.

Kommittén lämnar i betänkandet förslag till ett system för frivillig rekrytering och utbildning av militär personal. Grunden i systemet utgörs av en tre månader lång grundläggande militär utbildning. Utbildningen ska vara Försvarsmaktsgemensam och kvalitetssäkrad och ska utgöra utgångspunkten för i princip allt fortsatt militärt engagemang inom Försvarsmakten. Utbildningen kommer att vara förmånssatt och kommer inte att genomföras inom ramen för en anställning. I slutet av utbildningen fattar Försvarsmakten tillsammans med den enskilde beslut om fortsatt engagemang, inom vilket utbildningen sedan fortsätter.

Kommitténs förslag till frivillig militär utbildning är ett helhetsförslag som innefattar ersättningssystem, regler för disciplinansvar, personskadeskydd, medinflytande med mera, såväl som förslag gällande kvalitetssäkring av utbildningens, samt principer för rekrytering, urval och folkförankring. Kommitténs förslag kommer att kunna utgöra grund för det militära personalförsörjningssystemet oavsett vilka former för anställning och kontraktering av soldater och sjömän som väljs i framtiden.

Kommittén föreslår vidare att militär personal som har utbildats på frivillig grund ska kunna tas i anspråk med plikt, detta utan att först behöva genomgå värnpliktig grundutbildning. Detta är inte möjligt enligt dagens lagstiftning, men är enligt kommittén helt nödvändigt för att över tiden kunna garantera en tillfredsställande bemanning av krigsorganisationen.

Kommittén föreslår att dess förslag ska träda ikraft den 1 juli 2010. All pliktutbildning och mönstringsverksamhet upphör då från detta datum.

Kommittén föreslår sammanfattningsvis följande.

• Skyldigheten att fullgöra värnplikt och civilplikt görs beroende av att regeringen med hänsyn till försvarsberedskapen föreskriver om det. När den tillämpas ska skyldigheten att fullgöra värnplikt och civilplikt med längre grundutbildning även omfatta kvinnor.
• Totalförsvarspliktiga som har genomgått frivillig militär utbildning eller tjänstgöring ska vid behov kunna tas i anspråk med värnplikt. Denna ska då inte behöva inledas med grundutbildning.
• Skyldigheten att genomgå mönstring görs beroende av att regeringen med hänsyn till försvarsberedskapen föreskriver om det. När den tillämpas ska skyldighet att fullgöra mönstring även att omfatta kvinnor.
• Skyldigheten att genomgå annan utredningen än mönstring ska gälla även utan att regeringen föreskriver om det. Utredningen genomförs genom att alla totalförsvarspliktiga vid 18 års ålder åläggs att besvara en webbaserad lämplighetsundersökning.
• En tre månader lång standardiserad, kvalitetssäkrad och Försvarsmaktsgemensam grundläggande militär utbildning införs i Försvarsmaktens regi. Denna utbildning ska kunna genomföras vid flera platser samt vid flera tillfällen varje år.
• Den grundläggande militära utbildningen bör vara den naturliga utgångspunkten för vidare militärt engagemang inom Försvars-makten, oavsett om det handlar om engagemang inom hemvärnet, om anställning eller kontraktering som soldat eller sjöman eller fortsatt utbildning till yrkes- eller reservofficer.
• Hur fortsatt engagemang och utbildning ska se ut efter den grundläggande militära utbildningen bestäms i samråd mellan den enskilde och Försvarsmakten, där lämplighet och den enskildes vilja är avgörande faktorer.
• Den grundläggande militära utbildningen ska vara öppen för alla svenska medborgare över 18 år oavsett bakgrund. De som påbörjar utbildningen ska ha klarat nödvändiga tester och i övrigt ha bedömts som lämpliga.
• Kommitténs samtliga författningsförslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.

Ledamöterna Peter Jonsson (S) och Marianne Eriksson (V) har reserverat sig mot kommitténs förslag.