Pressmeddelande
21 december 2009
Kulturdepartementet
Starkare samverkan gynnar kulturen
Regeringen har beslutat om 2010 års regleringsbrev för myndigheter och institutioner på kulturområdet. Utgångspunkten är både regeringens proposition Tid för kultur (2009/10:3) och budgetpropositionen (2009/10:1) samt regeringens övergripande kulturpolitiska prioriteringar för mandatperioden - barns och ungas rätt till kultur, kulturarv för framtiden och förbättrade villkor för den nyskapande kulturen.
Ett övergripande tema är gränsöverskridande samverkan såväl med andra politikområden som inom kulturområdet.
- Nu har vi lagt en fast grund för en kulturpolitik för framtiden. Med den inriktning som Tid för kultur ger, gör vi kulturen tillgänglig för många fler. Det är dags för ett nytt kapitel i kulturpolitiken, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.
Samverkansuppdrag
Regeringen fortsätter att stärka samverkan inom kulturområdet. Ytterligare steg i denna riktning kommer att tas under början 2010 då regeringen kommer att ge de statliga museerna ett uppdrag för att fördjupa samverkan för att förvalta, tillgängliggöra samt bygga upp och sprida kunskap om kulturarvet.
Kulturarv för framtiden
Riksantikvarieämbetet får samverkansuppdrag bland annat som nationell samordnare i frågor som rör vård och konservering inom kulturarvssektorn, även om digitalt tillgängliggörande genom K-samsök för hela museisektorn. Myndigheten ska även tillsammans med landets länsstyrelser utarbeta ett program för att stärka det offentliga kulturmiljöarbetet. Därutöver får kulturmiljövården ökade möjligheter att ta fram kunskapsunderlag som långsiktigt kan bidra till att skapa goda livsmiljöer och ett kulturarv som bevaras, används och utvecklas.
Det ideella engagemanget stärks
Det ideella engagemanget för kulturarvet ökar ständigt. En betydande aktör är hembygdsrörelsen, en av Sveriges största folkrörelser. Projektet Hus med historia kommer att möjliggöra vård av byggnader som förvaltas av hembygdsrörelsen och representerar lokal byggnadskultur. Insatserna kan också ge fler människor tillgång till kulturarvet. Även bidraget till arbetslivsmuseer höjs som ett led i regeringens ambition att stärka de ideella aktörerna inom kulturarvsområdet.
Gestaltning av den gemensamma miljön
Statens konstråd ska tillsammans med Riksantikvarieämbetet, Arkitekturmuseet och Boverket sprida goda exempel på hur konstnärlig utformning och en medveten arkitektur kan stärka kvaliteten på offentliga platser. Även kommuner, fastighetsägare och boende inbjuds att samverka. Barn och unga är särskilt prioriterade.
Barns och ungas rätt till kultur
Statens kulturråds roll som samordnande och kunskapsspridande part förstärks på barn- och ungdomskulturområdet. Kulturrådet får därför i uppdrag att etablera en portal på nätet som bland annat ska omfatta information om Skapande skola, som från och med 2010 omfattar årskurserna 4-9.
Kulturella och kreativa näringar
För att ytterligare fördjupa samverkan mellan kulturpolitiken, näringspolitiken och den regionala tillväxtpolitiken får Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Svenska Filminstitutet, Konstnärsnämnden och Nämnden för hemslöjdsfrågor i uppdrag att under 2010 medverka i insatser som främjar kulturella och kreativa näringar.
Icke-offentligt stöd kartläggs
Det offentliga stödet till kulturen är basen för den nationella kulturpolitiken. Parallellt är en viktig framtidsfråga hur den icke-offentliga finansieringen kan öka. Statens kulturråd ska därför kartlägga förekomsten av sponsring och annan extern finansiering av kulturverksamheter. Kartläggningen ska bilda grund för hur myndigheten fortsatt ska arbeta inom området.
Kulturskapares villkor
Gynnsamma villkor för den nyskapande kulturen och goda möjligheter för kulturskapare i hela landet att försörja sig på sitt konstnärliga arbete är en av regeringens kulturpolitiska prioriteringar. Det är nödvändigt att det finns effektiva och träffsäkra bidrags- och ersättningssystem som kommer kulturskaparna till godo. Direkta stöd till konstnärer förstärks. Bl.a. ökas biblioteksersättningen till författare med flera med närmare fem miljoner kronor och visningsersättningarna till bildkonstnärer med fyra och en halv miljon kronor.
Scenkonsten i utveckling
Nationalscenerna
Dramaten respektive Kungliga Operan ska analysera sitt nationalscensuppdrag utifrån de omvärldsförändringar som skett på teaterområdet och lämna förslag på hur framtida uppdrag bör utformas.
Kraftsamling för dans
Dansens Hus ska under 2010 genomföra en kraftsamling på 4 miljoner kronor för högkvalitativ dans i Sverige. Satsningen ska komma både dansens utövare och medborgare till del och bestå av insatser för att skapa internationell uppmärksamhet för svensk dans i olika former. Den ska även bidra till att utveckla den pedagogiska verksamheten, särskilt vad gäller barn och unga.
Samverkan för att stärka Cullbergbaletten
Det är betydelsefullt att Cullbergbaletten och den professionella dansen har goda förutsättningar att utvecklas. Därför får Riksteatern, Kungliga Operan och Dansens Hus i uppdrag att föreslå hur en förstärkt samverkan mellan institutionerna kan möjliggöra en sådan utveckling. Riksteatern ska fortsatt vara huvudman för Cullbergbaletten.
Stöd till inspelning och distribution av musik
Kulturrådet ska föreslå hur fonogramstödet kan utformas så att konstnärligt intressant musik som inte helt kan bära sig på marknadens villkor, kan nå ut. Både musiklivets behov och den efterfrågan som finns hos publik och konsumenter ska beaktas.
Uppföljning av språklagen
Sverige har sedan den 1 juli 2009 en språklag som bland annat befäster det svenska språkets ställning som huvudspråk i Sverige. Institutet för språk och folkminnen tillförs extra resurser för att följa upp den nya lagen från och med 2010. Institutet ska redovisa vilka samhällsförändringar som har betydelse för det svenska språkets, de nationella minoritetsspråkens och det svenska teckenspråkets ställning och utveckling.
Kontakt
Cecilia JehlerUlrika Lindblad
Kansliråd
08-405 35 80

