Allmänt om Sudan och Darfurkonflikten samt skälen till sanktionerna

År 2003 revolterade två grupper, Rörelsen för rättvisa och jämlikhet och den Sudanesiska frihetsrörelsen/armén, mot den arabdominerade regeringen i Sudan. Rebellerna anklagade regeringen bland annat för att gynna araber på bekostnad av icke-araber och för att ha försummat Darfurregionen. Den sudanesiska regeringen reagerade på upproret genom flygbombningar samt markangrepp som genomfördes av en arabisk milis, Janjaweed. Den av regeringen stödda Janjaweed-milisen anklagades snart för grova brott mot mänskliga rättigheter. Bland annat skall milisen ha genomfört massmord, plundringar och systematiska våldtäkter på Darfurs icke-arabiska befolkning. Janjaweed ska ofta ha bränt ner hela byar och tvingat tusentals människor fly till flyktingläger i både Darfur och grannlandet Tchad. Sommaren 2004 rapporterades det att mellan 50 000 och 80 000 människor hade dödats och att minst en miljon flyktingar hade tvingats lämna sina hem. Detta resulterade i en humanitär kris av stora proportioner.

Efter ingripande från Afrikanska unionen nåddes 2004 en humanitär överenskommelse om eld-upphör mellan den sudanesiska regeringen och de två rebellgrupperna. Trots detta fortsatte fientligheterna. År 2006 inleddes nya försök att få stopp på konflikten då Sudans regering och den större av de två rebellgrupperna, den Sudanesiska frihetsrörelsen, slöt ett fredfördrag. Fördraget som även denna gång var framförhandlat av Afrikanska unionen föreskrev avväpnande av Janjaweed-milisen och upplösning av rebellstyrkorna. Dessvärre har inte heller detta fredsfördrag efterlevts och konflikten har fortsatt kosta många människor livet. Dessutom har Tchad sällat sig till de stridande parterna då landet 2005 förklarade krig mot Sudan.

Förenta Nationerna har länge uttryckt sin oro över det som händer i Sudan. År 2004 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1556 som fördömde det som pågick i Sudan vilket förklarades utgöra ett hot mot internationell fred och säkerhet samt stabiliteten i hela regionen. Säkerhetsrådet införde ett vapenembargo mot Janjaweed och andra beväpnade grupper som befann sig i norra, södra och västra Darfur. 2005 utökades vapenembargot till att gälla alla parter i konflikten, och rådet införde även reserestriktioner och frös tillgångar för inblandade personer. Resolutionerna fullföljdes i Europeiska unionen genom antagandet av olika rättsakter. Sanktionerna har förlängts flera gånger av säkerhetsrådet, och de justeringar som gjorts har införts i EU:s rättsakter som ses över regelbundet. EU:s politiska åtaganden att uppfylla FN-resolutionerna uttrycks i en gemensam ståndpunkt som antagits av Europeiska unionens råd. Den är liksom resolutionerna från FN:s säkerhetsråd folkrättsligt bindande för Sverige. Frågor som i EU faller under gemenskapsrättslig kompetens regleras vidare i EG-förordningar antagna av ministerrådet. Dessa gäller direkt i Sverige. Vissa andra frågor regleras i stället vidare genom den svenska utlännings- och krigsmateriellagstiftningen.