Frågor och svar

Vad innehåller regeringens lagförslag?

Svar: Den kommersiella persontrafiken på järnväg i Sverige öppnas för konkurrens. SJ:s ensamrätt till rent kommersiell persontrafik tas därmed bort. Samtidigt öppnas marknaden för internationell persontrafik i konkurrens på järnväg inom EU.

Upp

På vilket sätt skiljer sig regeringens proposition från Jan Brandborns förslag (SOU 2008:92)?

Svar: Propositionen överensstämmer med utredningen, vad avser huvudförslagen att samtidigt öppna för konkurrens både på den internationella och nationella järnvägsmarknaden. Utredningen tar upp fler frågor, som regeringen har för avsikt att återkomma till, t.ex. marknaderna för fordonsförsörjning och fordonsunderhåll.

Andra delar i utredningen, behandlas lämpligen när regeringen har tillgång till betänkandena från den pågående utredningen och översynen av lagstiftningen på kollektivtrafikområdet. Där kommer ytterligare fokus vara på att förbättra för resenärerna.

Upp

Har förslaget på ny lagstiftning skyndats på genom EU:s lagstiftning?

Svar: Delvis. Inom EU har Sverige varit med och bestämt att marknaden för internationell tågtrafik ska öppnas för konkurrens. Internationella tågbolag ska även få sälja inrikes resor i de länder man kör. Därför bör den nationella marknaden öppnas för konkurrens samtidigt som den internationella. Annars riskerar Svenska nationella tågoperatörer att hamna i en sämre position på den inhemska markanden än de som bedriver internationell trafik. Rättvisan talar för regeringens förslag.

Upp

Varför vill regeringen öppna för fri konkurrens?

Svar: Det gynnar resenärerna genom ökad kvalitet och lägre biljettpriser. Regeringen vill "befria" tågresenärerna genom att ge dem valmöjlighet, precis som på andra marknader. Det ökar människors rörelsefrihet. Med ökad konkurrens kommer fler att vilja använda tåget. Konkurrens medför ökad effektivitet och bättre samhällsekonomi. Det ger fördelar för både miljö, trafiksäkerhet och regional utveckling. Ett ökat tågresande bidrar positivt till samtliga transportpolitiska mål.

Upp

Blir tågen mer punktliga nu?

Svar: Ja troligen! En reell konkurrens innebär att resenärerna kan välja mellan olika operatörer. Då kommer operatörerna att vara mycket angelägna att sköta sig så att resenären inte går över till konkurrenten. Det gäller självklart även punktligheten, såväl som andra kvalitetsfaktorer.

Upp

Innebär förslaget att järnvägsmarknaden i Sverige släpps helt fri?

Svar: Ja! Men det kan ta tid innan tillräckligt många tågbolag har etablerats så att verklig konkurrens uppstår. Transportstyrelsen kommer övervaka marknaden. Marknaden blir således fri för de som sköter sig.

Upp

Om fler företag konkurrerar på spåren, hur ska den enskilde resenären få information om vilka alternativ som erbjuds?

Svar: De som kör tåg ska informera om sitt utbud på ett sätt som är lättillgängligt för resenärerna. Det lagstiftar regeringen om. Redan i dag finns samlad information om resor. Regeringen vill med sitt lagförslag säkerställa att denna typ av resenärstjänster inte försämras utan vidareutvecklas.

Upp

Hur tror regeringen att SJ ska klara sig i den nya konkurrenssituationen?

Svar: Bra! Det finns ingen anledning att tro, att SJ skulle misslyckas i en konkurrenssituation. SJ är enligt egen utsago ett av Europas effektivaste järnvägsbolag. Man har också haft många år på sig att förbereda sig för konkurrens. De förbereder sig t.ex. genom att renovera fordon eller att utsträcka X 2000-trafiken till Köpenhamn i högre utsträckning än tidigare.

Upp

Tänk om det blir samma kaos som i England, när de släppte konkurrensen fri på spåren!

Svar: Det blir det inte. Det gjordes helt annorlunda i England. Där privatiserades både infrastruktur, fordon och trafik samtidigt. Man blev tvungen att återförstatliga infrastrukturen och har valt en upphandlingsmodell för trafiken. Sveriges infrastruktur är huvudsakligen statlig. Regeringens ambition nu är att öppna för konkurrens på spåret för trafikoperatörer. Regeringen tror på företagandet även här.

Upp

Blir det verkligen konkurrens på lika villkor om något utländskt tågbolag har statsstöd?

Svar: Om en sådan misstanke uppstår kan det anmälas till EU-kommissionen. Detta gäller alla marknader.

Upp

Har regeringen verkligen lyssnat på vad olika järnvägsaktörer tycker om förslaget?

Svar: Javisst. Utredningen har skickats till cirka 80 remissinstanster. Åsikterna går i många stycken isär. De flesta är dock för en avreglering och konkurrensutsättning av den nationella marknaden.

Upp

Hur kommer tillgången till spåren att fördelas?

Svar: I princip som idag. Ansökan om tågläge skickas till Banverket, som fördelar tåglägen mellan de sökande efter en rättvis bedömning på samhällsekonomisk grund. Vid konkurrens om tåglägen är det Banverkets uppgift att ge tågläget till den operatör som har den bästa lösningen för resenärerna och samhället Redan nu konkurrerar godstrafik, kommersiell persontrafik och av samhället upphandlad persontrafik om tåglägen. Skillnaden blir att samma antal tåglägen ska fördelas på fler operatörer. Det ökar kravet på transparans och rättvisa. Regeringen har gett Banverket i uppdrag att snabba på utvecklingen av sin metodik för fördelning av tillgång till spåren mellan olika trafikutövare och organisatörer av trafik.

Upp

Kan konkurrensen verkligen genomföras nu när det visar sig att spåren knappt räcker till för de tåg som vill köra där idag?

Svar: Det är i grunden ett positivt problem som grundar sig att allt fler vill åka tåg. Det ger naturligtvis kapacitetsproblem, idag och imorgon. Antalet tåglägen blir varken fler eller färre av den ökade konkurrensen. I bästa fall kan dock nya aktörer tycka att vissa av de tåglägen som SJ och andra har ratat faktiskt är intressanta. Det finns banor som kan användas mer eller vid andra tider än under rusningstid. Alla behöver inte heller ha Stockholms central som slutstation. På så sätt kan konkurrensen faktiskt ge ett ökad utbud trots begränsad kapacitet i nätet.

Upp

På vilket sätt gynnar konkurrensutsättningen resenärerna?

Svar: Resenärerna kommer att få ett ökat och ett bredare, mer varierat utbud, som är mer anpassat till olika resenärers önskemål. Kvaliteten kan öka och biljettpriserna pressas. Om en operatör missköter sig kan man välja en annan.

Upp

Regeringen utreder just nu möjligheten till snabbtåg. Men hur tror ni att enskilda järnvägsbolag ha råd att finansiera dyrba

Svar: Om kunderna kräver snabbtåg så kommer det finnas järnvägsföretag som erbjuder det. För den typ av snabbtåg som vi har i Sverige i dag finns det flera alternativ på den europeiska marknaden. Idag behöver inte varje land utveckla sitt eget snabbtåg. Om de nya snabbtågen ska gå betydligt fortare än idag så måste det till nya banor som klarar av det. Om och hur det ska kunna förverkligas undersöker regeringen för närvarande (utredare utsedd).

Upp

Kan det inte bli så att ett järnvägsföretag dumpar priset på ett attraktivt resmål och därmed slår ut alla andra?

Svar: Kanske tillfälligtvis. Att dumpa priset blir ekonomiskt kännbart för företaget som dumpar och det lär därför inte bli långvarigt. Troligen är tålamodet begränsat hos både privata och offentliga ägare om deras järnvägsföretag spenderar sitt kapital eller skattepengar på att dumpa sig in på en marknad. Om man misstänker otillåtet statsstöd, dvs med skattepengar, så kan man anmäla detta till kommissionen. Dessutom finns det något som kallas missbruk av dominerande ställning, som Konkurrensverket ska se till att vissa aktörer inte ägnar sig åt. I Sverige har vi även en Transportstyrelse som ska ägna åt marknadsövervakning. Det är således ganska mycket hängslen och livremmar när det gäller denna typ av problem.

Upp

Kommer staten att sälja SJ nu?

Svar: Nej, det finns inga planer på att sälja SJ just nu. Vem vill köpa ett f.d. monopol till högt pris när man ännu inte vet hur marknaden kommer att utveckla sig? Den frågan bör vänta.

Upp

Kommer de nya tågbolagen att få tillgång till serviceverkstäder? Och hur ska de få tag i fordon?

Svar: Detta är ett strategiskt problem. Det finns redan i dag kritik mot hur underhållsmarknaden inom järnvägen fungerar. Tillgången till fordon och underhållstjänster blir i och för sig inte mindre för att vi inför konkurrens i trafikeringen. Däremot gör bristerna att de potentiella effekterna av konkurrens kan fördröjas. Det här är frågor som regeringen återkommer till.

Upp

Näringsdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 10 februari 2009
Uppdaterad 26 mars 2009